Studiens syfte är att vinna kunskap om hur förskolebarn fostrar varandra i en situation där lärare saknas. Hur barn kontrollerar och sätter gränser för varandra, samt vad villkorandet får för konsekvenser kartläggs med hjälp av en etnografisk fallstudie. Studien har genomförts med en deltagande observationen (80 minuter) som även filmats. Studien svarar även på forskningsfrågorna om vilka normativa ordningar som kommer till uttryck för barnens ageranden samt vilka dolda regler som barnen tycks reproducera. Hur barnen i situationen gör för att vinna kontroll och sätta gränser för andra barn, samt hur villkorade barn reagerar, analyseras utifrån fostran uttryckt i handling. Detta innefattar bland annat makt och motstånd där Jürgen Habermas handlingstypsteori legat till grund, uteslutningar som studerats av bland annat Lovisa Skånfors samt Kenneth Ekströms förklaring av förskolefostran som strukturell disciplinering. Ett intressant resultat som framkommer av studiens analys är att barnens ageranden i villkorandet tycks utformas utefter hur vida en så kallad kärngrupp är intakt eller inte. Det barn som står utanför kärngruppen blir inte insläppt och agerar utifrån inledande, i-mitten- och avslutande ageranden, där de avslutande ageranden visar en låg maktposition och även en exkludering. Det som även görs synligt i analysen är barnens reproduktion av den normativa ordningen alla får vara med. I en situation där lärare saknas lyder regeln snarare att alla de som är med i kärngruppen får vara med.