Background: In January 2018 the new MiFid II directive entered into force in Sweden through the Swedish Securities Market Act (2007: 528). The purpose of the directive is to increase transparency towards investors on the financial market. This has led to major changes for those operating in the market, where among other things, asset managers now have to separate costs for analysis and execution. There has thus been a change in the payment model regarding the distribution of equity research. Purpose: The purpose of this study is to examine and obtain in-depth knowledge about how assets managers experiencing the changes in the payment model that has occurred as a consequence of MiFid II. Completion: This qualitative study has been conducted using five semi-structured interviews. The respondents comprised four asset managers and one producer of commission research. The material from the interviews has been processed and analysed using a thematic coding to identify the respondents' view of the changed payment model. Conclusion: The result of this study shows that the consequences of MiFid II and the changed payment model differ depending on the size of the investment company. All managers report that they have reduced the number of counterparties that provide analysis information. On the other hand, it emerges from the result that the large investment firms have reduced the costs of analysis, while the smaller companies have increased their costs as a consequence of MiFid II. / Bakgrund: I januari 2018 trädde det nya direktivet MiFid II i kraft i Sverige genom Lagen (2007:528) om Värdepappersmarknaden. Syftet med direktivet är att öka transparensen gentemot investerare på den finansiella marknaden. Detta har inneburit stora förändringar för de aktörer som verkar på dessa marknader där bland annat kapitalförvaltare numera måste separera kostnader för analys respektive exekvering. Det har således skett en förändring i betalningsmodellen gällande distribuering av aktieanalyser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och erhålla fördjupad kunskap i hur kapitalförvaltare resonerar kring den förändrade betalningsmodellen som uppstått som en konsekvens av MiFid II. Genomförande: Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra stycken kapitalförvaltare samt en producent av betalanalyser. Materialet från intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk kodning för att identifiera respondenternas syn på den förändrade betalningsmodellen. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att konsekvenserna av MiFid II och den förändrade betalningsmodellen skiljer sig åt beroende på storleken av fondbolaget. Samtliga förvaltare berättar att de dragit ned på antalet motparter som tillhandahåller analysinformation. Däremot framkommer det av resultatet att de stora förvaltarfirmorna dragit ned på analyskostnaderna samtidigt som de mindre firmorna fått ökade kostnader som en konsekvens av MiFid II.

Få studier är genomförda på området om hur kapitalförvaltare skapar och mäter överavkastning i praktiken, och ännu färre avseende svenska kapitalförvaltare. Det finns främst kvantitativa studier inom detta område vilket har lett till ett forskningsgap avseende kvalitativt inriktad forskning. Vidare är oroligt börsklimat en stor faktor för kapitalförvaltare att hantera, vilket innebär att de fortfarande behöver prestera under dessa perioder för att behålla sina kunder. Detta har lett till forskningsfrågan “Hur arbetar svenska kapitalförvaltare i praktiken för att skapa överavkastning och skiljer sig detta vid oroligt börsklimat?”. Kapitalförvaltare behöver också mäta prestationen för att kunna analysera den, men även för att visa befintliga och potentiella kunder tidigare resultat. Detta har resulterat i studiens andra forskningsfråga “Vilka prestationsmått används för att mäta överavkastning av svenska kapitalförvaltare och varför har de valt att använda dem?”. Denna studie är på grund av de två forskningsfrågorna både kvalitativ och kvantitativ. Detta åstadkoms genom att intervjua kapitalförvaltare men även genom en enkätundersökning för att besvara båda forskningsfrågorna. Sex kapitalförvaltare har deltagit i intervjuundersökningen och 37 kapitalförvaltare har svarat på enkätundersökningen. För enkätundersökningen motsvarar detta en svarsfrekvens om 38,5 % av de företag som kontaktats. Respondenterna i studien är anonyma och har tilldelats fiktiva namn, deras deltagande har dessutom varit frivilligt. Resultatet av denna studie visar att svenska kapitalförvaltare använder olika investeringsstrategier för att skapa överavkastning. Både fundamental och kvantitativ analys används, även om de används i kombination med varandra i olika utsträckning. Gällande ett oroligt börsklimat fokuserar respondenterna på att minska den tagna risken och att se till att vara väl diversifierad. För att mäta överavkastning är Sharpekvot och Informationskvot de mest frekvent använda prestationsmåtten i praktiken, i absoluta respektive relativa termer. Dessa har valts på grund av de är enkla och generellt sätt lätta att förstå även för mindre kunniga kunder. / Few studies have been made on the subject of how asset managers in practice create and measure performance and even fewer regarding Swedish asset managers. There are mainly quantitative studies made in this area, which has left a qualitative gap to research. Furthermore, a troubled stock market climate is a big factor for asset managers to deal with, which means that they still need to perform during these periods of time to keep their customers. This has led to the research question “How do Swedish asset managers work in practice to create excess return and does it differ during a troubled stock market climate?”. Asset managers also need to measure their performance to be able to analyze it, but also show existing and potential customers past results. This resulted in the study's second research question “Which performance measures are used to measure excess return by Swedish asset managers and why are they chosen?”.   This study is as a result of the two research questions both qualitative and quantitative. This is accomplished by having interviews with asset managers and also by performing a survey to answer both research questions. Six asset managers have participated in the interview survey and 37 asset managers have answered the survey. The survey has had a participation rate of 38,5 % of the companies that were contacted. The respondents in this study are anonymous and have been given fictional names, their participation have in addition been voluntarily.   The result of this study shows that Swedish asset managers are using different investment strategies to create excess return. Both fundamental and quantitative analysis are used, though these strategies are commonly used combined to varying extent. Regarding a troubled stock market climate, the respondents focus on lowering the risk taken and to make sure they are well diversified. To measure excess return Sharpe ratio and Information ratio are the most commonly used performance measures in practice, in terms of absolute and relative performance. These are chosen due to their simplicity and are overall easy to grasp even for less knowledgeable customers.