<p>I ett samhälle där upphovsrätten och immaterialrätten blir allt mer uppmärksammad är det viktigt för företag att vara medvetna om sitt innehav av licenser för mjukvaror. I detta arbete kommer företags medvetenhet om deras licenshanteringssituation att undersökas. I den här rapporten kommer problemställningen att undersökas med hjälp av intervjuer med företag. Dessa intervjuer kommer att ske via telefon och per e-post. Ett liknande arbete har tidigare inte gjorts och därför känns det relevant samt intressant att göra denna undersökning.</p><p>Arbetet resulterade i intervjusvar från 11 företag. Det visade sig att företagens medvetenhet om deras licenshantering varierade stort, vilket även att storleken på företagen och innehav av en policy för licenshantering bland företagen gjorde. Metoden för licenshantering och licensinventering skiljde sig åt bland företagen.</p><p>Ett flertal program, tillammans med pärmar och Excel-listor var de dominerande licenshanteringsmetoderna bland företagen. Mjukvarutillverkarna och deras intresseorganisationer däribland BSA ställer krav på att företag som använder deras licensierade programvaror skall ha en strukturerad licenshantering. De ser gärna att företagen följer någon vedertagen metod för detta, en sådan metod är Software Asset Management, SAM.</p><p>Det är svårt att rekommendera någon licenshanteringsmetod och program som fungerar för samtliga företag, då användandet av dessa är väldigt företags- och organisationsspecifikt. De flesta större mjukvaror som finns i dagsläget följer en vedertagen metod för licenshantering och fungerar därmed bra att tillförlitligt inventera licenser med.</p> / <p>In a community where copyright and intellectual property law is getting more attention in the media, it is important for companies to be aware of their possession of software licenses. In this thesis we are going to investigate the awareness of the software licensing situation in some companies. To collect data that can be analyzed, we are interviewing companies. The interviews are performed by phone or e-mail. A similar report hasn’t been done before therefore it’s an interesting subject to look at.</p><p>The interviews resulted in answers from 11 companies. The answers showed that the awareness about software licensing among the companies had big variations. Some other things that varied among the companies were the size of the companies and the usage of software licensing policy within the companies. The way and method of handling software licensing also varied among the companies.</p><p>A lot of software programs, along with folders and Excel-lists dominated the method of handling software licenses among the companies. Software developing companies together with their interest organization for example BSA has demands on companies using their software to have a foreseeable documentation for the software licenses. They gladly see that the companies uses a best practice method to manage their license possessions, one best practice method is Software Asset Management, SAM.</p><p>It is hard to recommend a method for software license management to a non-specific company, because every company has a unique organization and computer network structure. Most of the big license management software is following a best practice method for software license management.</p>

I ett samhälle där upphovsrätten och immaterialrätten blir allt mer uppmärksammad är det viktigt för företag att vara medvetna om sitt innehav av licenser för mjukvaror. I detta arbete kommer företags medvetenhet om deras licenshanteringssituation att undersökas. I den här rapporten kommer problemställningen att undersökas med hjälp av intervjuer med företag. Dessa intervjuer kommer att ske via telefon och per e-post. Ett liknande arbete har tidigare inte gjorts och därför känns det relevant samt intressant att göra denna undersökning. Arbetet resulterade i intervjusvar från 11 företag. Det visade sig att företagens medvetenhet om deras licenshantering varierade stort, vilket även att storleken på företagen och innehav av en policy för licenshantering bland företagen gjorde. Metoden för licenshantering och licensinventering skiljde sig åt bland företagen. Ett flertal program, tillammans med pärmar och Excel-listor var de dominerande licenshanteringsmetoderna bland företagen. Mjukvarutillverkarna och deras intresseorganisationer däribland BSA ställer krav på att företag som använder deras licensierade programvaror skall ha en strukturerad licenshantering. De ser gärna att företagen följer någon vedertagen metod för detta, en sådan metod är Software Asset Management, SAM. Det är svårt att rekommendera någon licenshanteringsmetod och program som fungerar för samtliga företag, då användandet av dessa är väldigt företags- och organisationsspecifikt. De flesta större mjukvaror som finns i dagsläget följer en vedertagen metod för licenshantering och fungerar därmed bra att tillförlitligt inventera licenser med. / In a community where copyright and intellectual property law is getting more attention in the media, it is important for companies to be aware of their possession of software licenses. In this thesis we are going to investigate the awareness of the software licensing situation in some companies. To collect data that can be analyzed, we are interviewing companies. The interviews are performed by phone or e-mail. A similar report hasn’t been done before therefore it’s an interesting subject to look at. The interviews resulted in answers from 11 companies. The answers showed that the awareness about software licensing among the companies had big variations. Some other things that varied among the companies were the size of the companies and the usage of software licensing policy within the companies. The way and method of handling software licensing also varied among the companies. A lot of software programs, along with folders and Excel-lists dominated the method of handling software licenses among the companies. Software developing companies together with their interest organization for example BSA has demands on companies using their software to have a foreseeable documentation for the software licenses. They gladly see that the companies uses a best practice method to manage their license possessions, one best practice method is Software Asset Management, SAM. It is hard to recommend a method for software license management to a non-specific company, because every company has a unique organization and computer network structure. Most of the big license management software is following a best practice method for software license management.

Få studier är genomförda på området om hur kapitalförvaltare skapar och mäter överavkastning i praktiken, och ännu färre avseende svenska kapitalförvaltare. Det finns främst kvantitativa studier inom detta område vilket har lett till ett forskningsgap avseende kvalitativt inriktad forskning. Vidare är oroligt börsklimat en stor faktor för kapitalförvaltare att hantera, vilket innebär att de fortfarande behöver prestera under dessa perioder för att behålla sina kunder. Detta har lett till forskningsfrågan “Hur arbetar svenska kapitalförvaltare i praktiken för att skapa överavkastning och skiljer sig detta vid oroligt börsklimat?”. Kapitalförvaltare behöver också mäta prestationen för att kunna analysera den, men även för att visa befintliga och potentiella kunder tidigare resultat. Detta har resulterat i studiens andra forskningsfråga “Vilka prestationsmått används för att mäta överavkastning av svenska kapitalförvaltare och varför har de valt att använda dem?”. Denna studie är på grund av de två forskningsfrågorna både kvalitativ och kvantitativ. Detta åstadkoms genom att intervjua kapitalförvaltare men även genom en enkätundersökning för att besvara båda forskningsfrågorna. Sex kapitalförvaltare har deltagit i intervjuundersökningen och 37 kapitalförvaltare har svarat på enkätundersökningen. För enkätundersökningen motsvarar detta en svarsfrekvens om 38,5 % av de företag som kontaktats. Respondenterna i studien är anonyma och har tilldelats fiktiva namn, deras deltagande har dessutom varit frivilligt. Resultatet av denna studie visar att svenska kapitalförvaltare använder olika investeringsstrategier för att skapa överavkastning. Både fundamental och kvantitativ analys används, även om de används i kombination med varandra i olika utsträckning. Gällande ett oroligt börsklimat fokuserar respondenterna på att minska den tagna risken och att se till att vara väl diversifierad. För att mäta överavkastning är Sharpekvot och Informationskvot de mest frekvent använda prestationsmåtten i praktiken, i absoluta respektive relativa termer. Dessa har valts på grund av de är enkla och generellt sätt lätta att förstå även för mindre kunniga kunder. / Few studies have been made on the subject of how asset managers in practice create and measure performance and even fewer regarding Swedish asset managers. There are mainly quantitative studies made in this area, which has left a qualitative gap to research. Furthermore, a troubled stock market climate is a big factor for asset managers to deal with, which means that they still need to perform during these periods of time to keep their customers. This has led to the research question “How do Swedish asset managers work in practice to create excess return and does it differ during a troubled stock market climate?”. Asset managers also need to measure their performance to be able to analyze it, but also show existing and potential customers past results. This resulted in the study's second research question “Which performance measures are used to measure excess return by Swedish asset managers and why are they chosen?”.   This study is as a result of the two research questions both qualitative and quantitative. This is accomplished by having interviews with asset managers and also by performing a survey to answer both research questions. Six asset managers have participated in the interview survey and 37 asset managers have answered the survey. The survey has had a participation rate of 38,5 % of the companies that were contacted. The respondents in this study are anonymous and have been given fictional names, their participation have in addition been voluntarily.   The result of this study shows that Swedish asset managers are using different investment strategies to create excess return. Both fundamental and quantitative analysis are used, though these strategies are commonly used combined to varying extent. Regarding a troubled stock market climate, the respondents focus on lowering the risk taken and to make sure they are well diversified. To measure excess return Sharpe ratio and Information ratio are the most commonly used performance measures in practice, in terms of absolute and relative performance. These are chosen due to their simplicity and are overall easy to grasp even for less knowledgeable customers.

Submitted by Alexandre Ramos Coelho (alexandre.coelho@gvmail.br) on 2015-06-09T22:53:52Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Mestrado_ARCoelho_ 09.06.15_FINAL.pdf: 1391202 bytes, checksum: e5aeec796f84194f76858aa85f8ad7b6 (MD5) / Approved for entry into archive by Suzinei Teles Garcia Garcia (suzinei.garcia@fgv.br) on 2015-06-10T11:39:33Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Mestrado_ARCoelho_ 09.06.15_FINAL.pdf: 1391202 bytes, checksum: e5aeec796f84194f76858aa85f8ad7b6 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-06-10T12:43:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação Mestrado_ARCoelho_ 09.06.15_FINAL.pdf: 1391202 bytes, checksum: e5aeec796f84194f76858aa85f8ad7b6 (MD5) Previous issue date: 2015 / According to data, from the Brazilian Association of Financial and Capital Market – ANBIMA, accumulated of 12 months, as of July 7, 2014, the sum of investments, redemptions and capital raised, the fund industry in Brazil transacted more than 11 billion Brazilian Reais. It is a considerable financial value, making the industry fund an important tool to channel savings and to invest in the most diverse projects of the economy. In addition, the collapse of some financial conglomerates in Brazil in recent years involving investment funds managed by companies belonging to such conglomerates has highlighted the importance of rules and studies addressing the relationship between the asset manager / fund administrator and the respective investors in those funds. In fact, the research conducted over the years 2013 and 2014 with regulators, academics and other participants in the securities market have demonstrated that there are few studies that can provide assistance in solving problems of this nature, including situations involving conflicts of interest between asset managers / fund administrator and investors. Thus, in face of the economic importance of the fund industry to Brazil and the relevance of the rights of investors / shareholders in the fund industry, and also due to the lack of studies, this work aims at conducting a theoretical and empirical research on the fiduciary relationship between the fund administrator, the asset manager and the respective shareholders of the investment funds. Along these lines, the goal will be to identify the origin, the essential characteristics of this relationship, the risks it can bring to the investor, and the duties it imposes on administrators and managers. We propose to evaluate the historical origin of the fiduciary relationship and understand the theoretical foundations that support its application to investment funds in the United States and Brazil. Based on this theoretical knowledge and under the focus of fiduciary duties applicable to administrators and managers, we develop an evaluation of the standards of conduct contained in the rulings of the Brazilian Securities Commission (CVM), to test the fiduciary relationship characteristics on the CVM rules. Finally, was conducted a study of cases where administrators and managers were convicted for breaking the fiduciary relationship and for failing to comply with specific duties embedded in the standards of conduct previously evaluated. On the basis of theoretical and empirical studies described, it is finally concluded that there are, indeed, essential characteristics in determining a fiduciary relationship between fund administrator / asset manager and the shareholder, and once this relationship is established, fund administrators and asset managers will have to observe the duty of diligence and loyalty to the shareholder. Also on the basis of theoretical and empirical studies, it is possible to say that the CVM standards establish the fiduciary relationship between the fund administrators / asset managers and the shareholder of investment funds, as well as fiduciary duties related to this relationship. / De acordo com dados de 07.10.2014 da Associação Brasileira das Entidades dos Mercados Financeiro e de Capitais – ANBIMA, no acumulado em 12 meses, entre aplicações, resgates e captações, a indústria de fundos movimentou mais de 11 bilhões de reais no Brasil. É um volume financeiro considerável, fazendo dos fundos de investimento importantes instrumentos de captação de poupança e de direcionamento de recursos para os mais diversos projetos de financiamento da economia. Além disso, as quebras de determinados conglomerados financeiros no Brasil nos últimos anos envolvendo fundos administrados e geridos por sociedades pertencentes a esses conglomerados colocou em evidência a importância de regras e estudos direcionados à relação entre o administrador-gestor e o cotista de fundos de investimento. De fato, pesquisa conduzida ao longo dos anos de 2013 e 2014 demonstrou que acadêmicos, reguladores e demais participantes do mercado de valores mobiliários possuem poucos estudos que possam assisti-los na solução de problemas relativos a essa relação, inclusive diante de situações envolvendo conflitos de interesses entre administradores-gestores e cotistas. Assim, diante da importância econômica dos fundos de investimento para o Brasil, da relevância dos direitos dos investidores dentro da indústria de fundos, e também em razão da escassez de estudos, este trabalho tem por finalidade realizar investigação teórica e empírica sobre a relação fiduciária entre o administrador, o gestor e os respectivos cotistas dos fundos de investimento. Dessa forma, o objetivo será identificar a origem, as características essenciais dessa relação, os riscos que ela pode trazer para o investidor e os deveres que ela impõe aos administradores e gestores. Para tanto, propõe-se avaliar a origem histórica da relação fiduciária e os fundamentos teóricos que a suportam aplicados aos fundos de investimento nos Estados Unidos e no Brasil. Com base nesse conhecimento teórico e sob o enfoque dos deveres fiduciários aplicáveis aos administradores e gestores, parte-se para a avaliação das normas de conduta contidas nas instruções da Comissão de Valores Mobiliários (CVM), visando testar as características da relação fiduciária diante das regras da CVM. Por fim, realiza-se estudo sobre casos em que administradores e gestores foram condenados por quebra na relação fiduciária e por inobservância de deveres específicos embutidos nas normas de conduta avaliadas anteriormente. Com fundamento nos estudos teóricos e empíricos descritos, conclui-se que existem características essenciais na configuração de uma relação fiduciária entre o administrador-gestor e o cotista de fundos de investimento e que, uma vez formada essa relação, administradores e gestores obrigam-se a observar o cumprimento de deveres de diligência e de lealdade perante o cotista. Igualmente, ainda é possível afirmar que as normas da CVM de fato instituem a relação fiduciária entre o administrador-gestor e o cotista de fundos de investimento, bem como os deveres fiduciários conexos a essa relação.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.