Problembakgrund: Ska ett företags verksamhet drivas för att maximera aktieägarvärde eller tillgodose alla intressenters intressen är en fråga som varit fokus för mycket forskning. Många forskare har undersökt vad som påverkar valet av bolagsstyrningsprincip, där ägarstruktur och styrelsesammansättning har lyfts fram som betydande faktorer. Resultaten är dock motstridiga. Eftersom tidigare forskningar har genomförts i olika länder och under olika tidsperioder finns det en god anledning att undersöka om/hur institutionella förhållanden kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. De institutionella miljöer som avses undersökas är Sverige och Kina. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer. Metod: En deduktiv forskningsansats har legat till grund för studien och teorier som använts och applicerats är aktieägarteori, intressentteori, agentteori, upper echelon teori och institutionell teori. Data för denna kvantitativa forskning hämtas huvudsakligen från Datastream, årsredovisningar från svenska och kinesiska börsnoterade företag gällande åren 2013-2015, företagens hemsidor samt ett sammansatt styrelsematerial. Resultat: När den svenska och kinesiska datan testades tillsammans har det inte påvisats något signifikant samband mellan ägarkoncentration, institutionell ägare som störst ägare, andelen oberoende styrelseledamöter, staten som störst ägare, andelen kvinnliga styrelseledamöter och val av bolagsstyrningsprincip. Institutionella förhållanden har inte heller haft någon signifikant påverkan på sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. När data för respektive land testades separat har det inte påvisats något signifikant samband mellan studiens beroende och oberoende variabler, förutom att det på den kinesiska marknaden har observerats ett signifikant positivt samband mellan andelen oberoende styrelseledamöter och aktieägarorinterat värdeskapande samt mellan staten som största ägare och aktieägarorienterat värdeskapande gällande den svenska marknaden. / Background and problem: Should a company's business be run to maximize shareholder value or meet all stakeholders´ interests is a question that has been the focus of much research. Many researchers have investigated what influences the choice of corporate governance principle, where ownership structure and board composition have been highlighted as significant factors. However, the results are contradictory. Since previous researches have been conducted in different countries and during different periods of time, there is a good reason to investigate whether institutional conditions may affect the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. The institutional environments investigated are Sweden and China. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle and how this relationship is influenced by various institutional environments. Method: A deductive research approach has been the basis of this study and theories used and applied are shareholder theory, stakeholder theory, agent theory, upper echelon theory and institutional theory. Data for this quantitative research is mainly gathered from Datastream, annual reports from Swedish and Chinese listed companies for 2013- 2015, corporate websites and a composite board material. Results: When the Swedish and Chinese data were tested together, there has been no significant correlation between owner concentration, institutional owners as the largest owner, the proportion of independent directors, the state as the largest owner, the proportion of female board members and the choice of corporate governance principle. Institutional conditions have not had a significant effect on the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. When data for each country was tested separately, there has been no significant correlation between the study's dependent and independent variables except that in the Chinese market there has been a significant positive correlation between the percentage of independent directors and shareholder-oriented value creation and between the state as the largest owner and shareholder-oriented value creation concerning the Swedish market.

Introduktion: Blankning är ett sätt för en investerare att tjäna på att bolagets aktiekurs faller och har anklagats för att vara bakomliggande orsak till flera finansiella kriser. Det finns olika anledningar till att ett bolag blankas, likaså kan ett bolag påverkas av blankningen på olika sätt. Den befintliga forskningen behandlar främst den amerikanska marknaden och de tekniska åtgärder bolagen utövar för att minska blankning. Därmed finns det en lucka i forskningen kring huruvida svenska bolag verkställer strategier eller inte för att mildra blankning.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska bolag verkställer strategier för att motverka blankningsnärvaro och förstå varför bolag har valt att styra på ett visst sätt vid en blankningssituation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och nyttjar empirisk såväl som teoretiskt material för att kontrastera den teoretiska referensramen med upptäckter i den empiriska data. Den primära datainsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra av de femton mest blankade bolag enligt Finansinspektionen för april 2021 där analysering av den empiriska data har följt en trestegsprocess bestående av beskrivning, systematisering och kombination.   Slutsats: Studien har visats sig att de fyra bolag som har intervjuats inte sysslar med aktiva strategier mot blankning eftersom det finns en överensstämmande bild bland bolagen att det ska vara en fri marknad och att aktörerna får ta egna beslut. Resultatet visar att de svenska bolagen fokuserar på det långsiktiga tillväxt och att bibehålla transparens gentemot marknaden som i slutändan ska rättfärdiga deras värdering. / Introduction: Short selling is a way for an investor to gain profit when a stock drops in price and the practice has been accused of being the reason behind several financial crises. There are various reasons why a company gets shorted, which affects the company in many ways. Previous studies have only processed short selling in the US market and technical actions that companies enforce to reduce short interest. However, there is a lack of studies about the Swedish market and strategies, if any, that Swedish companies work with to reduce short interest. Purpose:  The purpose of this study is to examine whether Swedish firms execute strategies or not to counteract the presence of short selling positions and understand why the firms have chosen to manage in a certain way during a short selling situation.  Method: The study was conducted with a qualitative approach and uses both empirical and theoretical material to contrast the theoretical framework with the discoveries from empirical data. The primary data collection consists of semi-structured interviews with four out of the fifteen most shorted companies according to Finansinspektionen for April 2021, whereas the data was analyzed using the three-step process consisting of description, systematisation, and combination. Findings: The study shows that the four firms interviewed do not actively work with strategies against short selling as there is a consensus amongst the firms that the market should operate freely and that the participants make their own decisions. The result shows that the Swedish firms focus on the long-term growth of the company and to maintain transparency towards the market which in the end should justify their valuation.

Bakgrund: Världsekonomin har länge präglats av en linjär ekonomi, ett system som inte är hållbart och ett hot mot en framtida stabil ekonomi. Cirkulär ekonomi har lyfts fram som ett mer hållbart alternativ. Företagen är de som behöver vara drivande för att en omställning från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi ska vara möjlig och en del företag har redan idag påbörjat detta arbete genom att implementera en cirkulär affärsmodell i sin verksamhet. En del tidigare forskning visar på ekonomiska fördelar för företag som arbetar med cirkulära affärsmodeller, en del visar på ekonomiska nackdelar. Denna studie vill bidra både teoretiskt och praktiskt genom att studera företags drivkrafter till att styra till en cirkulär affärsmodell och därmed undersöka om det finns andra drivkrafter än ekonomisk lönsamhet.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka drivkrafter som motiverat företag till att börja arbeta med cirkulär ekonomi. Genom att studera företagens syn på intäkter och kostnader i samband med att ställa om till en cirkulär ekonomi ämnar studien bidra med bättre förståelse för vilken påverkan ekonomisk lönsamhet har på företags beslut om hur verksamheten ska styras. Syftet är även att undersöka om det finns andra drivkrafter än ekonomisk lönsamhet som påverkar motivationen till att styra till en cirkulär affärsmodell. Då studien ämnar bidra med förståelse för vilka drivkrafter företag har haft till att börja arbeta på detta sätt bör studien vara av intresse för de beslutsfattare som verkar för att företag ska styra sin verksamhet till en cirkulär ekonomi. Metod: För att svara på studiens frågeställning och uppfylla syftet har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med företag som påbörjat sitt arbete med en cirkulär affärsmodell. De teorier som används i studien för att analysera den empiri som samlas in är aktieägarteorin, intressentteorin och självbestämmandeteorin. Resultat och slutsats: Resultatet från de företag som deltagit i studien visar att möjlighet till positiv påverkan på intäkter och kostnader på kort sikt inte haft särskilt stor inverkan på beslutet att styra till en cirkulär affärsmodell. En del arbetar med cirkulär ekonomi trots att de i dagsläget ser negativ ekonomisk påverkan av det, att kortsiktigt öka vinsten tycks inte varit vad som motiverat till att styra mot en cirkulär affärsmodell. Det som snarare tycks motivera företagen är att en cirkulär affärsmodell hjälper dem leva upp till svensk lagstiftning och ökade miljökrav, samt att det finns en vilja att minska sin klimatpåverkan. Förutom detta framkommer det att kundernas och marknadens efterfrågan på miljövänliga alternativ är något som i stor utsträckning motiverat företagen att arbeta för en cirkulär ekonomi. Resultatet går till viss del i linje med tidigare forskning. Det som skiljer sig är att lagar och miljökrav samt miljöintresse är mer framträdande än tidigare forskning visat. Det vore därför intressant att i vidare studier undersöka drivkrafter till cirkulära affärsmodeller utifrån institutionell teori. Det vore även intressant att studera skillnader vid en jämförelse mellan små, medelstora och stora företag eller börsnoterade och onoterade företag. / Background: For a long time, the world economy has been built on a linear economy, a system that is not sustainable and a threat to a sustainable future economy. A circular economy has been raised as a more sustainable alternative. It has been brought forward that the firms will have to lead the work towards a circular economy for the transition from a linear economy to a circular economy to be possible, and some firms have already started this work by implementing a circular business model. Some previous studies have shown that a circular business model generates economic benefits, some have shown economic disadvantages. This study aims to give theoretical and practical contributions by studying the drivers that has determined companies to implement a circular business model, and thereby examine if there are other drivers than economic profitability. Purpose: The aim of the study is to explore which drivers have motivated firms to start working towards a circular economy. By studying the firm’s view on revenues and costs in conjunction with their work for a circular economy the study aims to contribute with knowledge regarding to which extent economic profitability has an impact on the decision to change the business model. An additional aim with the study is to explore if there are other drivers that has had an impact on the motivation to direct the business towards a circular business model. Since the study aims to contribute with understanding regarding which drivers that have motivated firms to work this way, the study should be of interest for decision makers who want firms to start working towards a circular economy. Method: To answer the research question, and to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used by conducting semi-structured interviews with firms which are working with a circular business model. The theories that have been used to analyse the empirical data are the shareholder theory, the stakeholder theory and the self-determination theory. Result and conclusion: The result shows that the opportunity to have a positive impact on revenues and costs in the short term has not had an impact on the decision to direct the business towards a circular business model for most of the companies that have been a part of this study. Some of them work toward a circular economy even though it currently has a negative impact on their profit. Economic profitability in the short term does not seem to have been what has motivated them into directing the business towards a circular business model. It seems that they would rather have been motivated to work with a circular business model because they need to follow environmental regulations and live up to certain environmental requirements in procurement, together with a will to lower their impact on the environment. Besides this it appears that the demand for environmentally friendly products from the company's customers and the market in general is something that has motivated the companies to work towards a circular economy. The results comply with earlier studies to some extent. Differences are that drivers in terms of laws and environmental requirement in procurement are mentioned more in this study than in earlier studies. For further studies it would therefore be interesting to study drivers for a circular economy using institutional theory. It would also be interesting to study differences between drivers for small, medium and large companies, or differences between listed and unlisted firms.

Background: Sustainability is a commonly discussed topic that continues to grow and has become more important in investment decisions. The opinions regarding the relationship between sustainability and financial performance are divided, and research in the field indicates different results. ESG has gained greater focus because of the Covid-19 pandemic, and widespread claims that companies and funds with higher ESG score would have greater resilience have emerged. Purpose: The main purpose of this study is to investigate and analyse a possible relationship between ESG score and financial performance for Swedish listed companies during the Covid-19 pandemic. The sub-purpose of the study is to investigate whether sector divisions affect the ESG's significance for financial performance. Method: In this study, a quantitative method with a deductive approach was used. The data material was obtained from Refinitiv Eikon and comprised data from 306 companies. The examined period of the study refers to the year 2020. The statistical models applied were univariate analysis, bivariate analysis, and multiple regression analysis.  Conclusion: The results indicate a negative relationship between ESG and financial performance during the Covid-19 pandemic. There is a spread regarding financial performance between the sectors, but it is not possible to draw concrete conclusions about the sectors' impact. This study contributes to the literature in the field of sustainability and financial performance by analyzing empirical data during the Covid-19 pandemic. / Bakgrund: Hållbarhet är ett aktuellt ämne som fortsätter att växa och får allt mer betydelse vid investeringsbeslut. Det råder delade meningar kring sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation och forskning inom ämnet visar på olika resultat. ESG har fått större fokus till följd av covid-19-pandemin, och utbredda påståenden om att bolag och fonder med högre ESG-betyg skulle ha större motståndskraft har växt fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera eventuella samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation för svenska noterade bolag under covid-19-pandemin. Studiens delsyfte är att undersöka om sektorindelning påverkar ESG:s betydelse för finansiell prestation. Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datamaterialet inhämtades från Refinitiv Eikon och omfattade data från 306 bolag. Studiens undersökningsperiod avser år 2020. De statistiska modellerna som tillämpats är univariat analys, bivariat analys och multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat tyder på ett negativt samband mellan ESG och finansiell prestation under covid-19-pandemin. Det förekommer spridning avseende finansiell prestation mellan sektorerna, men det går däremot inte att dra konkreta slutsatser kring sektorernas påverkan. Denna studie bidrar till litteraturen inom området för hållbarhet och finansiell prestation genom analys av empiriska data under covid-19-pandemin.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.