<p>Tidigare forskning har funnit samband mellan självkänsla och olika hälsotillstånd. Forskning har även påvisat att personer med låg självkänsla förklarar misslyckanden med hjälp av inre faktorer till skillnad från personer med hög självkänsla. Detta kan påverka graden av välbefinnande. Syfet med föreliggande studie var att undersöka hur bassjälvkänsla, kompetensbaserad självkänsla samt attributionsstil predicerar subjektivt välbefinnande. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 132 gymnasieungdomar. Resultatet visade att bassjälvkänsla och kompetensbaserad självkänsla korrelerade, positivt respektive negativt med subjektivt välbefinnande. Vidare visade resultatet att bassjälvkänsla var starkast prediktor för subjektivt välbefinnande men även kompetensbaserad självkänsla var av signifikans. Det fanns inget signifikant samband mellan vilken attributionsstil deltagarna uppvisade samt uppmätt subjektivt välbefinnande. Den föreliggande studien påvisade vikten av en god bassjälvkänsla.</p>

Tidigare forskning har funnit samband mellan självkänsla och olika hälsotillstånd. Forskning har även påvisat att personer med låg självkänsla förklarar misslyckanden med hjälp av inre faktorer till skillnad från personer med hög självkänsla. Detta kan påverka graden av välbefinnande. Syfet med föreliggande studie var att undersöka hur bassjälvkänsla, kompetensbaserad självkänsla samt attributionsstil predicerar subjektivt välbefinnande. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 132 gymnasieungdomar. Resultatet visade att bassjälvkänsla och kompetensbaserad självkänsla korrelerade, positivt respektive negativt med subjektivt välbefinnande. Vidare visade resultatet att bassjälvkänsla var starkast prediktor för subjektivt välbefinnande men även kompetensbaserad självkänsla var av signifikans. Det fanns inget signifikant samband mellan vilken attributionsstil deltagarna uppvisade samt uppmätt subjektivt välbefinnande. Den föreliggande studien påvisade vikten av en god bassjälvkänsla.