Thesis (doctoral)--Jāmiʻat al-Qāhirah, 1988. / Includes bibliographical references (p. 337-349)

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1972. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 180-183).

No description available.

This study was written in the belief that FitzGerald did not so much translate a poem as invent a persona based on the Persian astronomer and mathematician (but not poet) Omar Khayyám. This 'invention' opened two different lines of interpretation and scholarship, each forming its own idea of a 'real' Omar based on FitzGerald's invention. One line sees Omar as a hedonist and nihilist; the other as a mystic or Sufi. My argument first is that the historical Omar was neither the former nor the latter; second, FitzGerald's Rubáiyát is a 'Victorian' product even if the raw material of the poem belongs to the eleventh-century Persia. ¶ The Introduction tries to find a place for the Rubáiyát in the English nineteenth-century era. ¶ Chapter One sets FitzGerald's Rubáiyát in perspective. First, it surveys the general background and context to the lives and careers of Edward FitzGerald and Omar Khayyám in order to show how FitzGerald's life was affected by some of the main concerns of the period; and that Omar was neither a hedonist nor a mystic; Secondly, it surveys four major critical studies which have generated different approaches to and emphases in the study and the translation of the rubáiyát attributed to Omar Khayyám. ¶ Chapter Two reviews some examples of Persian language and literature as they were perceived by British readers and authors and shows the reception of Persian poetry in general up to and including the Victorian period. Then it traces FitzGerald's progress with Persian literature, showing how the other Persian poets he read influenced his understanding or 'creation' of the Rubáiyát, and how he discarded the great Persian poets but retained Omar Khayyám as 'his property.' ¶ Chapter Three traces FitzGerald's career as a translator and attempts to give general characteristics of Victorian poetry to show how FitzGerald's version can be seen a Victorian product. Study of the poetry of the period shows the heterogeneity of Victorian poetry and FitzGerald's poem is another example of this multiplicity. The Rubáiyát should be read as a revolt against general Victorian values: optimism, earnestness, Puritanism, and science development. ¶ Chapter Four accounts for the initial neglect of the poem and then for the popular reception of the Rubáiyát by the Pre-Raphaelites and shows aspects in particular appealed to his contemporaries (like R. Browning) which, in turn, is a way of measuring the success of FitzGerald's 'Victorian' invention.

<p>Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare. Att lösa algebraiska uppgifter enligt en viss procedur t.ex översättning av problemsituation till ekvationer och omskrivningen till ekvivalenta ekvationer samt tolka problemsituationer är en av de viktiga procedurer som matematik forskarna menar enligt läroplanen. Många delar av dessa operationer utnyttjas i uppgifterna i svenska matematikläroböcker däremot saknar man delar av dessa procedurer i persiska läroböcker. Resultatet av undersökningen visar brist på sådana uppgifter i den persiska boken.</p><p>Undersökningen av läroböckerna visar att vissa algebraiska uppgifter på sätt och viss har samma tema men att det inte innebär de många som löses på liknande sätt. När det gäller bokens facit, antalet uppgifter, formen av uppgifter, användningen av tekniska hjälpmedel skiljer sig dessa läroböcker åt varandra. Iranska matematikläroböcker refererar till de utländska matematikböckerna för urval av uppgifterna i boken men svenska läroböcker hänvisar inte till någon annan bok. Det verkar att författarna till de svenska läroböckerna själva väljer urval av uppgifterna genom att de utgår ifrån svenska läroplanen. Persiska läroböcker liknar istället den modell som används i universitetsalgebra och analyskursen i Sverige.</p><p>Algebrauppgifterna jämförs efter en modern definition av algebra vilken nämns i uppsatsen. Historisk algebra tar upp viktiga personer som var verksamma inom området algebra. De hade exklusiva metoder att konstruera och lösa algebraiska uppgifter. Retoriska problemlösningar med dialog och diskussion om matematiska frågor var kännetecknet på den forntida matematiken och problemslösningar som i vissa fall förknippades med demokratiska värderingar. Därefter kommer geometrins roll i algebraiska problemlösningar som senare blir symboler i algebran. Detta blir tydligt när siffror och nya symboler kommer i användning.</p>

Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare. Att lösa algebraiska uppgifter enligt en viss procedur t.ex översättning av problemsituation till ekvationer och omskrivningen till ekvivalenta ekvationer samt tolka problemsituationer är en av de viktiga procedurer som matematik forskarna menar enligt läroplanen. Många delar av dessa operationer utnyttjas i uppgifterna i svenska matematikläroböcker däremot saknar man delar av dessa procedurer i persiska läroböcker. Resultatet av undersökningen visar brist på sådana uppgifter i den persiska boken. Undersökningen av läroböckerna visar att vissa algebraiska uppgifter på sätt och viss har samma tema men att det inte innebär de många som löses på liknande sätt. När det gäller bokens facit, antalet uppgifter, formen av uppgifter, användningen av tekniska hjälpmedel skiljer sig dessa läroböcker åt varandra. Iranska matematikläroböcker refererar till de utländska matematikböckerna för urval av uppgifterna i boken men svenska läroböcker hänvisar inte till någon annan bok. Det verkar att författarna till de svenska läroböckerna själva väljer urval av uppgifterna genom att de utgår ifrån svenska läroplanen. Persiska läroböcker liknar istället den modell som används i universitetsalgebra och analyskursen i Sverige. Algebrauppgifterna jämförs efter en modern definition av algebra vilken nämns i uppsatsen. Historisk algebra tar upp viktiga personer som var verksamma inom området algebra. De hade exklusiva metoder att konstruera och lösa algebraiska uppgifter. Retoriska problemlösningar med dialog och diskussion om matematiska frågor var kännetecknet på den forntida matematiken och problemslösningar som i vissa fall förknippades med demokratiska värderingar. Därefter kommer geometrins roll i algebraiska problemlösningar som senare blir symboler i algebran. Detta blir tydligt när siffror och nya symboler kommer i användning.

No description available.

Syftet med det här arbetet är att lösa kubiska ekvationer utifrån både algebraiska och geometriska perspektiv. Läsaren kommer att möta olika metoder att finna rötter av kubiska ekvationer med fokus på Cardanos metod. Kapitel 3 introducerar Khayyams metod för att hitta en positiv reell rot med hjälp av geometrisk algebra. Kapitel 4 presenterar Cardanos metod för att hitta en positiv reell rot med geometrisk och algebraisk metod. Kapitel 5 visar bisektionsmetoden och Newton-Raphsons metod för att hitta en reell rot med numeriska beräkningar. För att underlätta metoder (för moderna ögon) använde jag mig av spel, tabeller och moderna matematikprogram. Förståelsen av dessa metoder med faktorsatsen visas i kapitel 6 hur vi kan hitta alla reella rötter när vi har en rot. Dessutom innehåller kapitlet Cardanos formel för tre rötter av den allmänna kubiska ekvationen. Kapitel 7 presenterar Eulers metod för att lösa den allmänna bikvadratiska ekvationen med hjälp av Cardanos metod. Dessutom beskrivs Descartes metod för att lösa bikvadratiska ekvationer med användningen av geometriskalgebra. Läsaren får även en inblick i kvintiska ekvationer.