Undervisningen i skolan ska anpassas efter alla elevers olika behov (Skolverket 2011). För att alla elever ska ha samma förutsättningar att nå målen kan lärare i samarbete med specialpedagoger utforma en anpassad undervisning. Elever med någon form av funktionsnedsättning har rätt till hjälp och stöttning för att klara av kunskapsmålen.SyfteSyftet med studien är att undersöka vad specialpedagoger samt elever i årskurs 4-6 med läs- och skrivsvårigheter har för erfarenheter av hjälpmedel och hur de används i svenskämnet.MetodEn kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre specialpedagoger samt sex elever på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgick det att skolor har olika typer av hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hjälpmedel definieras i denna studie som sådant som på något sätt kan hjälpa elever i deras utveckling. Hjälpmedel i detta fall är allt ifrån mycket läsmaterial i klassrummet, inlärningsmetoder, tekniska hjälpmedel samt en närvarande lärare. Den typ av hjälpmedel som får störst fokus är de tekniska hjälpmedlen med sina olika appar och program. De tekniska hjälpmedlen är något som både elever och specialpedagoger uppskattar och vill använda i undervisningen.

<p>I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.</p>

I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.

Projekt isberg. Höftfraktur hos äldre personer.

<p>Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen.</p><p>I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit. Forskningen visar att elever som använt miniräknare regelbundet inte har sämre kunskaper i huvudräkning eller med papper och penna. Eleverna har en större förmåga att bedöma tals storlek och arbetar ofta inom ett större talområde än vanligt. De är bättre på att välja rätt räkneoperation och att plocka ut relevant information i textuppgifter.</p><p>Min empiriska studie, som gjorts genom intervjuer av verksamma matematiklärare, visar att lärarna accepterat miniräknaren men i de flesta fall med vissa reservationer. De arbetar efter en mer eller mindre planerad strategi. Miniräknaren används för att leverera svar, för att spara tid men också som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna i min studie uttrycker att eleverna påverkas negativt av användningen av miniräknare genom förlorad självtillit, missade kunskaper och avsaknad av eftertanke.Min studie visar att det finns en diskrepans mellan forskning och praktik.</p>

<p>Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.</p>

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.

Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen. I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit. Forskningen visar att elever som använt miniräknare regelbundet inte har sämre kunskaper i huvudräkning eller med papper och penna. Eleverna har en större förmåga att bedöma tals storlek och arbetar ofta inom ett större talområde än vanligt. De är bättre på att välja rätt räkneoperation och att plocka ut relevant information i textuppgifter. Min empiriska studie, som gjorts genom intervjuer av verksamma matematiklärare, visar att lärarna accepterat miniräknaren men i de flesta fall med vissa reservationer. De arbetar efter en mer eller mindre planerad strategi. Miniräknaren används för att leverera svar, för att spara tid men också som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna i min studie uttrycker att eleverna påverkas negativt av användningen av miniräknare genom förlorad självtillit, missade kunskaper och avsaknad av eftertanke.Min studie visar att det finns en diskrepans mellan forskning och praktik.

Den här uppsatsen handlar om hur tekniska hjälpmedel används i undervisningen, vad när och hur. Uppsatsen tar även upp författares syn på tekniska hjälpmedel samt resultaten utifrån de observationer vi utfört inom området, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogerna i de observerade klasserna använder sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av observationer i tre klasser, åk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska användningen i de observerade klasserna är varierad, men den finns där!

Syftet med föreliggande fallstudie är att undersöka huruvida åtgärdsprogram på en gymnasieskola i västra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjälp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda på hur arbetet upplevs ställer vi följande frågor: Hur arbetar en gymnasieskola i västra Sverige med åtgärdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med åtgärdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan får arbetet med åtgärdsprogram?. För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi metodologiskt använt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art. Vår teoretiska utgångspunkt består av forskning anknutet till området åtgärdsprogram och dess funktion för elever på gymnasiet. Vi har vidare en inriktning mot elever med dyslexi. Genom det hermeneutiska synsätt vi har använt i vår studie visar resultat och analys bland annat att vår undersökta gymnasieskolan strävar efter att ge ett gott stöd åt elever med dyslexi. Det visar även att det finns enstaka delar som skulle behöva förbättras såsom fortbildning och disponering av tid.