SammanfattningMitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen. För att svara på frågeställningarna och uppnå syftet har jag använt mig av enkätinsamling. Resultatet visar att datorerna används i liten utsträckning i undervisningen även om tillgången till datorerna är stor. Enligt matematiklärarna är brist på digital kompetens samt ekonomiska medel några anledningar till att datorerna inte används i någon större utsträckning i matematikundervisningen. Resultatet visar även att det inte finns några konkreta planer på att förändra användningen av datorerna i matematikundervisningen.

Introduktion: Vårdskador relaterade till fel läkemedelshantering är ett bestående problem inom hälso- och sjukvården globalt. Läkemedelsrelaterade vårdskador har ett tydligt samband med stressade sjuksköterskor på underbemannade vårdavdelningar. Stress och avbrott vid läkemedelshantering ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av läkemedelshantering inom slutenvården. Metod: Undersökningen har en kvalitativ metod med en induktiv ansats och ett avsiktligt urval för att bäst svara till syftet. Det genomfördes sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det finns bra system och möjligheter för en säker läkemedelshantering, samtidigt som de upplyser flera risker som hotar patientsäkerheten. I resultatet framgår också förslag på åtgärder som sjuksköterskorna anser skulle vara till hjälp i arbetet. Olika tekniska hjälpmedel skulle både kunna öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet så sjuksköterskorna kunde få mer tid till patientnära arbete. Slutsatser: Sjuksköterskorna beskrev att läkemedelshantering på avdelningar tog för mycket tid från patienterna i en stressad arbetsmiljö vilket ökar risken för läkemedelsrelaterade fel. För en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård med god kvalitet krävs förbättringsarbeten på vårdavdelningarna som är riktade mot läkemedelshantering. / Introduction: Injuries related to errors in drug management are a consistent global healthcare problem. Drug-related health injuries are connected to stressed nurses and understaffed departments. Stress and disruption in drug management increases the risk of errors and reduces patient safety. Aim: To describe the nurse's experience of drug management in the field of inpatient care. Method: The study has a qualitative method with an inductive approach and a strategic selection to best respond the aim of the study. Seven semi structured interviews were conducted which were analysed by a content analysis. Result: Nurses feel that there are useful systems and opportunities for safe drug management, while they indicate several risks that threatens patient safety. The results also show suggestions on measures that nurses consider would be helpful at work. Technical tools could both increase patient safety and efficiency in work and nurses could recieve more time for patient-related work. Conclusions: Nurses described that drug management at departments were time consuming and gave little time for patients in a stressful work environment, increasing the risk of drug-related errors. To obtain a better work environment and safer quality of care improvements that focus on drug management are required in healthcare departments.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

<p>Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv. Resultaten pekar dock på att marknaden för tekniska hjälpmedel kommer att växa.</p> / <p>The purpose is to gain and create an understanding of how municipalities argue at the prospect of procuring technical aids. The Buying Decision-making Process for B2B is the theoretical base. A qualitative study made up by semi-structured telephone interviews was conducted and in total there were eleven respondents. The conclusion is that on a political and managerial level there is an evident interest for new technology. Delaying factors are the scepticism of the staff and out-dated directives for negotiations. The results do however indicate that the market for technical aids will grow.</p>

Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv. Resultaten pekar dock på att marknaden för tekniska hjälpmedel kommer att växa. / The purpose is to gain and create an understanding of how municipalities argue at the prospect of procuring technical aids. The Buying Decision-making Process for B2B is the theoretical base. A qualitative study made up by semi-structured telephone interviews was conducted and in total there were eleven respondents. The conclusion is that on a political and managerial level there is an evident interest for new technology. Delaying factors are the scepticism of the staff and out-dated directives for negotiations. The results do however indicate that the market for technical aids will grow.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats. I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt. Studien pekar på att talsyntesen ökar elevernas lärande, motivation och delaktighet hos de allra flesta av eleverna. Elever med läs- och skrivsvårigheter är en heterogen grupp med olika behov beroende av vad som orsakar deras svårigheter och talsyntesens betydelse och användningsområden kan därför variera.  Studien visar att det är viktigt att införandet av talsyntes sker i dialog med eleven och att hon eller han har stora möjligheter att själv bestämma över när, hur och var den ska användas. Resultatet visar också att det är viktigt att det finns en god stöttning i början av användandet. / The aim of the study is to examine students with reading and writing difficulties different ways of perceiving the use of text-to speech. Qualitative interviews were conducted with nine students in the primary grades three to nine. The study was based on a phenomenographic approach. The result shows six different views on the use of text-to-speech. The six description categories are: text-to-speech  in use, significant others, autonomy and independence,  learning, participation and change and commitment and attitude. The majority of students experience the use of text-to-speech positively. The study indicates that text-to-speech increases student learning, motivation and participation of the vast majority of students. Students with reading and writing difficulties are a heterogeneous group with different needs depending on what is causing their difficulties and the importance and use of text-to-speech may therefore vary. It is important that the introduction of text-to-speech through discussion with the student and that she or he has great opportunity to decide when, how and where to use it. The result also shows that it is important with scaffolding at the beginning of use.

Syftet med denna studie var att med hjälp av arbetsterapeuter som arbetar inom hemtjänst undersöka hur tekniska hjälpmedel för personer i Sverige som är 75 år eller äldre kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Studien har en kvalitativ och induktiv ansats med teori- och begreppsanknytningar som hälsosamt åldrande, livskvalitet och gerotranscendens. Datan samlades in via enskilda semi-strukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter från olika kommuner i region Skåne. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visade att arbetsterapeuterna upplever att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Arbetsterapeuterna anser att det skapar en större grad av självständighet och bättre livskvalitet genom att bland annat underlätta vardagliga aktiviteter och skapar mer frihet att klara sig själv. Studien visar att gruppen 75 år eller äldre oftast använder tekniska hjälpmedel av enklare slag för att i huvudsak underlätta fysiska funktionsnedsättningar. Slutsatsen är att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande och livskvalitet enligt arbetsterapeuterna vilket även tidigare forskning visar. Detta innebär att det är möjligt för äldre att uppleva processen i gerotranscendens där man är tillfreds såväl med sin nuvarande situation som sitt gångna liv. / The purpose of this study was to investigate the use of technical aids for people in Sweden aged 75 years or older and how it could affect healthy ageing using the help of occupational therapists. The study has a qualitative and inductive approach with theory and conceptual notions such as healthy ageing, quality of life and gerotranscendence. The data was collected through individual semi-structured interviews with six occupational therapists from different municipalities in the region of Skåne. The data was analyzed using qualitative content analysis. The results showed that occupational therapists perceive that technical aids can contribute to healthy ageing. Occupational therapists believe that it creates a greater degree of independence and a better quality of life by, for example, facilitating everyday activities and creating more freedom to manage themselves. The study shows that the target group of 75 years or older often uses technical aids of simpler types to primarily facilitate physical impairments. The conclusion is that technical aids can contribute to a healthy ageing and quality of life according to occupational therapists and as previous research shows. This means that it is possible for the elderly to experience the process of gerotranscendence where you are satisfied with your current situation as well as your past life. / <p>Betyg i Ladok, 2018-06-05.</p>

This paper investigates the potential of augmented reality (AR) as a navigational aid for individuals with Alzheimer’s disease (AD), offering innovative solutions to the evolving challenges of AD care. As the disease progresses, patients often require more assistance and may transition to care centers, resulting in reduced independence. Prior to this, home-based care aims to stimulate cognitive functions and preserve autonomy. To enhance their freedom and mobility, it is proposed to leverage AR technology to create a first-person navigational aid addressing the unique needs of AD patients. The research confronts two primary challenges: firstly, exploring the design of AR navigational aids customized for individuals with Alzheimer’s disease adapted to outdoor use. Then, it aims to develop an outdoor localization system for the HoloLens 2 and evaluate its performance. Despite limitations induced by the approximate positioning, various types of aids compatible with the technical constraints faced have been envisioned. A set of features was implemented using the optical see-through AR headset HoloLens 2. These features included two distinct types of holograms (Arrow and Wind) and the ability to catch user attention prior to turns, allowing us to explore the effectiveness of these design choices. They were evaluated through a user study involving 15 healthy participants. Usability and task load were measured with Nasa-TLX and SUS questionnaires. An approximate positioning for outdoor use of the HoloLens 2 was elaborated using a smartphone as a GPS receiver, and a Kalman filter for filtering and fusion with IMU data. This enables to reach positioning accuracy at the meter level. This research demonstrates the promising utility of AR in assisting navigation in outdoor environments. Despite few significant results, the Arrow hologram appears to be a better fit for usability and users’ personal preferences. Further research is needed to get significant results on the impact of adaptive aids. The outdoor use of AR navigational aids is still limited by the poor visibility of holograms outdoors and low positioning accuracy. / Denna artikel utforskar potentialen hos förstärkt verklighet (AR) som navigationshjälpmedel för personer med Alzheimers sjukdom (AD) och erbjuder innovativa lösningar inom AD-vård. När sjukdomen fortskrider behöver patienterna mer hjälp och kan övergå till vårdcentraler, vilket minskar deras självständighet. Hemvård strävar efter att stimulera kognitiva funktioner och bevara autonomi. Vi föreslår utnyttja AR-teknologi för en skräddarsydd navigeringshjälp i första person för AD-patienters behov. Forskningen möter två utmaningar: att utforska AR-navigeringshjälpmedel för personer med Alzheimers sjukdom och anpassade för utomhusanvändning. Vi strävar efter att utveckla utomhuslokaliseringssystem för HoloLens 2 och utvärdera prestanda. Trots begränsningar på grund av ungefärlig positionering kan vi föreställa oss hjälpmedel som är kompatibla med tekniska begränsningar. Vi använde HoloLens 2 med funktioner som två hologramtyper och användaruppmärksamhetsfångst före svängar, utvärderat med 15 deltagare. Vi skapade ungefärlig positionering för HoloLens 2 utomhus med en smartphone som GPS-mottagare, med Kalman-filtrering och IMU-fusion för meter-noggrannhet. Forskningen visar AR:s lovande nytta i utomhusnavigering. Trots få signifikanta resultat verkar pilhologrammet passa användbarhet och preferenser bättre. Mer forskning behövs för att bedöma adaptiva hjälpmedels effekter. Användningen av AR-navigeringshjälpmedel utomhus begränsas av dålig synlighet och låg positionsnoggrannhet. / Cet article explore le potentiel de la réalité augmentée (RA) comme aide à la navigation pour les personnes atteintes de la maladie d’Alzheimer (MA), offrant une solution novatrice aux défis en constante évolution des soins liés à la MA. À mesure que la maladie progresse, les patients ont souvent besoin d’une assistance accrue et sont transférés dans des centres de soins, ce qui diminue leur indépendance. Avant cela, les soins à domicile visent à stimuler leurs fonctions cognitives et à préserver leur autonomie. Dans cette optique, nous proposons d’utiliser la RA pour créer une aide à la navigation à la première personne adaptée aux besoins spécifiques des patients atteints de la MA. La recherche aborde deux défis principaux : la conception d’aides à la navigation en RA pour les personnes atteintes de la MA, adaptées à une utilisation en extérieur, et le développement d’un système de localisation en extérieur pour HoloLens 2, suivi de son évaluation. Malgré les limitations liées au positionnement approximatif, nous avons envisagé différents types d’aides compatibles avec ces contraintes techniques. Nous avons mis en place un ensemble de fonctionnalités en utilisant le casque de RA HoloLens 2. Ces fonctionnalités incluent deux types d’hologrammes (Flèche et Vent) et la capacité à attirer l’attention de l’utilisateur avant les virages, nous permettant d’explorer l’efficacité de ces choix de conception. Ils ont été évalués lors d’une étude avec 15 participants en bonne santé. Nous avons élaboré une méthode de positionnement approximatif pour une utilisation en extérieur de l’HoloLens 2 en utilisant un smartphone comme récepteur GPS, avec un filtre de Kalman pour le filtrage et la fusion avec des données inertielles, permettant d’atteindre une précision de positionnement au mètre. Cette recherche démontre l’utilité prometteuse de la RA dans l’assistance à la navigation en extérieur, bien que des recherches supplémentaires soient nécessaires pour obtenir des résultats significatifs sur l’impact des aides adaptatives. L’utilisation des aides à la navigation en RA en extérieur est encore limitée par la visibilité réduite des hologrammes en extérieur et la faible précision du positionnement.