Att använda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha två olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lära sig använda datorer och tekniska hjälpmedel (vilket ingår i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller så används datorer och tekniska hjälpmedel som ett hjälpmedel i själva undervisningen så att eleverna kan lära sig matematiken på ett bättre sätt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lärare har berättat hur de tar datorn till hjälp för att eleverna skall ta till sig matematiken på ett bättre och effektivare sätt och två olika användningssätt har här kunnat identifieras. Det första sättet är att läraren använder datorn som ett hjälpmedel vid genomgångar, då läraren använder datorn och eleverna tittar på en storbild och ser vad läraren gör, som en föredrags-hållare använder en overhead eller PowerPoint. Alla intervjuade lärarna använder datorn på det sät-tet. Ett par lärare har också erfarenhet av att låta eleverna själva laborera eller lösa uppgifter vid da-torn, vilket är det andra identifierade arbetssättet.Alla lärarna tycker att datorn har berikat deras genomgångar och gjort genomgångarna både bättre och effektivare. Det ger läraren möjligheter att visa fler exempel och rörliga bilder. Eleverna förstår genomgångarna bättre och snabbare och därmed frigörs tid till elevaktivt arbete. Det andra arbets-sättet, när eleverna själva använder datorn, är inte prövat av alla intervjuade lärare men på sikt vill de öka elevernas aktiva arbete vid datorerna i form av laborationer eller uppgifter att lösa med hjälp av datorn.Det datorprogram som det visar sig att samtliga fem intervjuade lärare använder regelbundet är GeoGebra men även andra program används.Gemensamt för de intervjuade lärarna är deras entusiasm och positiva inställning till datoranvändan-det och deras iver och intresse att förbättra det ytterligare genom att hitta, eller att själv konstruera, ännu bättre program och applikationer.

Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon. På det sättet försvinner behovet av mänsklig interaktion mellan turisten och turismindustrin. Uppsatsens titel ”Resande för eremiter” syftar till att göra en utredning av hur en turist kan inhämta turisminformation i hemmet, guidas till platsen, guidas på platsen, helt med hjälp av tekniska hjälpmedel utan direkt mänsklig kontakt med turismindustrin. Därigenom undgår turisten, likt en eremit, mänsklig kontakt under sin resa. Den övergripande slutsatsen av utredningen baseras på att en turist idag har full möjlighet att, inom undersökningsområdet som uppsatsen behandlar, undgå mänsklig kontakt inom turismindustrin. Dock finns vissa fördelar med att vända sig till exempelvis en mänsklig guide för att få en guidad tur. Det hela mynnar ut i en smakfråga, från person till person.

Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid. Resultaten visar att de måste vara starka och kräva sin rätt, för att få det stöd de behöver och de som inte orkar det, orkar heller inte med alla ämnen. Samtidigt visar resultaten en frustaration hos lärarna för att de inte hinner med alla elever, men också ett engagemang, för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få en utbildning som alla andra.

<p>Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon. På det sättet försvinner behovet av mänsklig interaktion mellan turisten och turismindustrin. Uppsatsens titel ”Resande för eremiter” syftar till att göra en utredning av hur en turist kan inhämta turisminformation i hemmet, guidas till platsen, guidas på platsen, helt med hjälp av tekniska hjälpmedel utan direkt mänsklig kontakt med turismindustrin. Därigenom undgår turisten, likt en eremit, mänsklig kontakt under sin resa. Den övergripande slutsatsen av utredningen baseras på att en turist idag har full möjlighet att, inom undersökningsområdet som uppsatsen behandlar, undgå mänsklig kontakt inom turismindustrin. Dock finns vissa fördelar med att vända sig till exempelvis en mänsklig guide för att få en guidad tur. Det hela mynnar ut i en smakfråga, från person till person.</p>

I detta examensarbete har en intervjubaserad undersökning genomförts med sju elever från årskurs nio som samtliga har dyslexi. Varje elev intervjuades vid två tillfällen, en längre intervju före nationella provet och en kortare uppföljning efter nationella provet i ett naturvetenskapligt ämne. Syftet var att ta reda på vilka hjälpmedel eleverna använder sig av i NO-undervisningen och vilka de eventuellt upplever sig sakna. Det insamlade materialet kategoriserades med hjälp av en induktiv metod för kvalitativ dataanalys utifrån mönster och modeller som framkom. Generellt ser man att alla respondenter utvecklat en personligt anpassad strategi för att klara sina studier där de hjälpmedel som används i stor utsträckning är inspelade läromedel och möjligheten till förlängd tid i provsituationer. Flertalet är i huvudsak nöjda med det stöd de erbjuds idag, det eleverna uppger sig sakna är ett hjälpmedel som kan omvandla talat språk till text och inspelade genomgångar från det egna klassrummet att gå tillbaka till. I studien framkommer också att det är viktigt att tekniken fungerar som den ska och att lärare som undervisar i NO-ämnena behöver vara uppdaterade kring de hjälpmedel eleverna använder. Praktiska moment är en grundläggande del i att elever med dyslexi ska kunna tillgodogöra sig kunskaper inom naturvetenskap, men de måste vara strukturerade och genomtänkta.

<p>Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare. Att lösa algebraiska uppgifter enligt en viss procedur t.ex översättning av problemsituation till ekvationer och omskrivningen till ekvivalenta ekvationer samt tolka problemsituationer är en av de viktiga procedurer som matematik forskarna menar enligt läroplanen. Många delar av dessa operationer utnyttjas i uppgifterna i svenska matematikläroböcker däremot saknar man delar av dessa procedurer i persiska läroböcker. Resultatet av undersökningen visar brist på sådana uppgifter i den persiska boken.</p><p>Undersökningen av läroböckerna visar att vissa algebraiska uppgifter på sätt och viss har samma tema men att det inte innebär de många som löses på liknande sätt. När det gäller bokens facit, antalet uppgifter, formen av uppgifter, användningen av tekniska hjälpmedel skiljer sig dessa läroböcker åt varandra. Iranska matematikläroböcker refererar till de utländska matematikböckerna för urval av uppgifterna i boken men svenska läroböcker hänvisar inte till någon annan bok. Det verkar att författarna till de svenska läroböckerna själva väljer urval av uppgifterna genom att de utgår ifrån svenska läroplanen. Persiska läroböcker liknar istället den modell som används i universitetsalgebra och analyskursen i Sverige.</p><p>Algebrauppgifterna jämförs efter en modern definition av algebra vilken nämns i uppsatsen. Historisk algebra tar upp viktiga personer som var verksamma inom området algebra. De hade exklusiva metoder att konstruera och lösa algebraiska uppgifter. Retoriska problemlösningar med dialog och diskussion om matematiska frågor var kännetecknet på den forntida matematiken och problemslösningar som i vissa fall förknippades med demokratiska värderingar. Därefter kommer geometrins roll i algebraiska problemlösningar som senare blir symboler i algebran. Detta blir tydligt när siffror och nya symboler kommer i användning.</p>

Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare. Att lösa algebraiska uppgifter enligt en viss procedur t.ex översättning av problemsituation till ekvationer och omskrivningen till ekvivalenta ekvationer samt tolka problemsituationer är en av de viktiga procedurer som matematik forskarna menar enligt läroplanen. Många delar av dessa operationer utnyttjas i uppgifterna i svenska matematikläroböcker däremot saknar man delar av dessa procedurer i persiska läroböcker. Resultatet av undersökningen visar brist på sådana uppgifter i den persiska boken. Undersökningen av läroböckerna visar att vissa algebraiska uppgifter på sätt och viss har samma tema men att det inte innebär de många som löses på liknande sätt. När det gäller bokens facit, antalet uppgifter, formen av uppgifter, användningen av tekniska hjälpmedel skiljer sig dessa läroböcker åt varandra. Iranska matematikläroböcker refererar till de utländska matematikböckerna för urval av uppgifterna i boken men svenska läroböcker hänvisar inte till någon annan bok. Det verkar att författarna till de svenska läroböckerna själva väljer urval av uppgifterna genom att de utgår ifrån svenska läroplanen. Persiska läroböcker liknar istället den modell som används i universitetsalgebra och analyskursen i Sverige. Algebrauppgifterna jämförs efter en modern definition av algebra vilken nämns i uppsatsen. Historisk algebra tar upp viktiga personer som var verksamma inom området algebra. De hade exklusiva metoder att konstruera och lösa algebraiska uppgifter. Retoriska problemlösningar med dialog och diskussion om matematiska frågor var kännetecknet på den forntida matematiken och problemslösningar som i vissa fall förknippades med demokratiska värderingar. Därefter kommer geometrins roll i algebraiska problemlösningar som senare blir symboler i algebran. Detta blir tydligt när siffror och nya symboler kommer i användning.

Uppsatsens syfte var att få en insikt om och visa hur ett antal lärare tänkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nått mål för ämnet i år 3. Syftet kom ur tankar kring dagens målinriktade undervisning, då de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhället. Studien är av kvalitativ karaktär och gjordes genom åtta intervjuer hos 4:e klass lärare, i ett län, i sydöstra Sverige. Resultaten från intervjuerna sammanställdes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och ställdes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lärarna diskuterade kring begreppet läs- och skrivsvårigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp. Vidare visades det på, att stödinsatser som ges till eleverna i svenska ofta innefattade tekniska hjälpmedel samt egentid hos specialpedagog, men även individuell uppläggning av skolarbetet i klassrummet. Uppsatsen hoppas vi kommer kunna ge tips till verksamma lärare i form av nya arbetssätt samt att få se hur andra lärare tagit sig an samma problem som man själv kanske står inför samt ge ökad förståelse för de som har svårigheter med läs- och skrivinlärningen.

Studiens syfte var att undersöka vad ett optimalt distansledarskap var och hur olika individer i ledarpositioner upplevde sitt distansledarskap, samt påvisa vilka för- och nackdelar som togs upp i denna fråga. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där respondenterna hade en ledarposition. Respondenterna arbetade inom olika branscher och detta belyste en bred insikt i ämnet. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av relevanta artiklar samt väsentlig litteratur. Resultatet påvisade att distansledarskapet varierade i praktiken beroende på bransch, dock inte upplevelsen av distansledarskapet. Respondenterna berättade om deras upplevelse angående ett optimalt distansledarskap och hur detta kunde tillämpas i den bransch respondenten arbetade inom. Vidare kunde vi se en koppling till vår studie och den digitalisering som pågår i vårt samhälle. / The purpose of the study was to investigate what an optimal E-leadership was and how different individuals in leadership positions experienced their own E-leadership, and to demonstrate what advantages and disadvantages were addressed in this issue. The method used was semi-structured interviews where the respondents held a leadership position. The respondents worked in different industries and this shed light on a broad insight into the subject. The results were analyzed and interpreted with the help of relevant articles and essential literature. The results showed that E-leadership varied in practice depending on the industry, but not the experience of E-leadership. The respondents talked about their experience regarding optimal E-leadership and how this could be applied in the industry the respondent worked in. Furthermore, we could see a connection to our study and the digitalization that is going on in our society.

Bakgrund: Diagnosen demens förekommer världen över och i framtiden förutses antalet drabbade stiga i takt med att livslängden ökar. Demens är en diagnos som innefattar olika symptom. Symptom uppkommer i samband med sjukdomar eller skador i olika delar av hjärnan och den drabbade kan uppleva problem med att hantera sin tillvaro. Några av symptomen vid demenssjukdom kan vara glömska, svårigheter med fysiken och motoriken, svårigheter att orientera sig samt rastlöshet och irritabilitet. Sjuksköterskan skall kunna arbeta ensam eller tillsammans med andra för att bedöma, diagnostisera, planera, genomföra, och utvärdera omvårdnadsarbetet. Utvecklingen av teknik inom vården ställer sjuksköterskor inför nya krav och uppgifter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av tekniska hjälpmedel inom demenssjukvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Totalt inkluderades 11 artiklar. Databasen MEDLINE via PubMed användes för att söka upp samtliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade både positiva och negativa erfarenheter. Det ansågs vara viktigt med ett gott samarbete tillsammans med rutiner för implementering och användning av tekniska hjälpmedel. Kunskap om teknologin och ett personcentrerat förhållningssätt var en grundläggande del av omvårdnaden med tekniska hjälpmedel. Sjuksköterskornas erfarenheter visade även att etiken var ett viktigt område att ha i åtanke vid arbetet med tekniska hjälpmedel. Slutsats: Rutiner, teamarbete, kunskap och utbildning är grunden för att arbeta kvalitetssäkert med tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt och teknik i vården är något alla sjuksköterskor någon gång kommer att möta. Det är viktigt att vi tar vara på de erfarenheter som redan finns för att sjuksköterskeyrket och omvårdnadsarbetet skall kunna växa i takt med tekniken. / Background: The diagnosis dementia exists all over the world and the occurrence is expected to rise in the future, as the life span increases. Dementia is a diagnosis that includes different symptoms. Symptoms occurrences is associated with diseases or damages in different parts of the brain and the affected can experience difficulties with handling their existence. Some of the symptoms of dementia can be forgetfulness, difficulties with physics and motor skills, difficulties in finding their way, restlessness and irritability. Nurses shall be able to work alone or with others to assess, diagnose, plan, implement and evaluate the nursing work. The development of technology in health care settings introduces nurses to new demands and tasks. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses’ experiences with assistive technology when caring for people with dementia. Method: Descriptive literature study using qualitative articles. A total of 11 articles was included. The database MEDLINE through PubMed was used when searching for articles. Main results: Nurses experiences with assistive technology was both positive and negative. It was crucial that all the professions were working together with routines for the implementation and application of assistive technology. Knowledge of the technology and a person-centered approach was a key-point in the work with assistive technology. The nurses experiences showed that the ethics was an important subject to consider when talking about and using the technology. Conclusion: Routines, teamwork, knowledge and education is the foundation of quality assured care with assistive technology. The technical development is constantly moving forward and technology in health care is something every nurse is eventually going to face. That is why it is important to take care of the existing experiences so that the nursing profession and work can grow alongside the technology.