Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar samt verbala och icke verbala strategier lärarna säger att de gör och använder i undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden, samt vad lärare säger att de gör för att inkludera dessa elever. Studien är kvalitativ med intervju som metod. Sex lågstadielärare intervjuades för att ta reda på vilka anpassningar, verbala och icke verbala strategier samt inkluderingar de säger att de gör i sin undervisning för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Lärarnas svar sorterades i olika teman som var kopplade till studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter analyserades svaren i relation till tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten behaviorismen.    Resultatet visade att alla lärare säger att de arbetar inkluderande i sin undervisning och alla lärare säger att de är måna om att anpassa undervisningen efter alla elevers olika behov och förutsättningar. Vidare framgår det att de använder sig av olika metoder för att anpassa undervisningen. Några av de anpassningar som nämndes var uttänkt placering, användning av grupprum, pauser samt anpassning av uppgifter. När det kommer till de verbala strategierna framkom det att detta var något som alla lärare sade att de använde sig av i undervisningen. Verbal uppmuntran, goda relationer till både elever och föräldrar, verbal tillsägning, signalord samt lågaffektivt bemötande var de verbala strategier som lärarna berättade att de använde sig av i undervisningen. Bland de icke verbala strategierna var tecken och blickar en strategi som användes på olika sätt av lärarna. Att lägga en hand på elevens axel och ignorera oönskat beteende var även det icke verbala strategier som användes av lärarna.     Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att lärarna i studien anpassar och inkluderar undervisningen för elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Om än på olika sätt. Likaså använder lärarna olika verbala och icke verbala strategier för att påverka elevernas beteenden i undervisningen.

<p>This study describes how verbal abuse is used in schools and how it affects students. As a  result of the study is a questionnaire which was distributed to 153 students at two schools in a small town in southern Sweden. Students who participated in the study were in grades 3-6 and were between 9 and 13 years old. I asked students 13 questions, which dealt with verbal abuse, some of them were check questions and some were issues that required a longer response.</p><p>The results of the survey show that 108 students of 153 have ever felt verbally abused at school, slightly more girls than boys. Usually they say they have been verbally abused by their own sex and then with words like boys are more frequently offended by words of a sexual nature, whereas girls more often are offended by words that violate their appearance.</p><p>The students who feel aggrieved are shown to be those students who violate others. Students believe they have the right to give back. A relatively large number of students believe that those who want to violate the do it because it's fun. The so called joke-discourse, in which verbal abuse is dismissed with that it´s only jokes or just something that "slipped out" by mistake, have got a place even in middle school. It turns out that about one third of the surveyed students carry a fear of being called something offensive when they are in school. It appears that verbal abuse is a problem very much exists in schools and used in equal proportion of both boys and girls to create a kind of power structure between the sexes but also within their own sex.</p>

This study describes how verbal abuse is used in schools and how it affects students. As a  result of the study is a questionnaire which was distributed to 153 students at two schools in a small town in southern Sweden. Students who participated in the study were in grades 3-6 and were between 9 and 13 years old. I asked students 13 questions, which dealt with verbal abuse, some of them were check questions and some were issues that required a longer response. The results of the survey show that 108 students of 153 have ever felt verbally abused at school, slightly more girls than boys. Usually they say they have been verbally abused by their own sex and then with words like boys are more frequently offended by words of a sexual nature, whereas girls more often are offended by words that violate their appearance. The students who feel aggrieved are shown to be those students who violate others. Students believe they have the right to give back. A relatively large number of students believe that those who want to violate the do it because it's fun. The so called joke-discourse, in which verbal abuse is dismissed with that it´s only jokes or just something that "slipped out" by mistake, have got a place even in middle school. It turns out that about one third of the surveyed students carry a fear of being called something offensive when they are in school. It appears that verbal abuse is a problem very much exists in schools and used in equal proportion of both boys and girls to create a kind of power structure between the sexes but also within their own sex.

Hur barn ges möjlighet att vara kommunikativt delaktiga i förskolan är en grundläggande faktor för barnets möjligheter att inkluderas i verksamheten. Relationer är centralt för att kunna inkludera barn, därav har studien tagit utgångspunkt i ett relationellt perspektiv med fokus på begreppen relation, samspel och kommunikation. Mot bakgrund av tidigare forskning att pedagoger har bristfällig kompetens att inkludera barn i behov av stöd, var syftet med studien att synliggöra hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar kommunikativt stödjande för att inkludera barn med verbala kommunikationssvårigheter. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av en webbenkät, där 33 verksamma pedagoger deltog. Empirin har tolkats med stöd av tematisk analys där studiens forskningsfrågor och begreppen relation, samspel och kommunikation har beaktats. Resultaten visar på att pedagoger upplever att utmaningarna med att skapa en inkluderande förskola grundar sig i bristfällig kompetens hos pedagogerna samt i organisatoriska faktorer såsom större barngrupper. Något som pedagogerna ser som en bristvara är tillgång till kompetensutveckling, vilket de anser borde utvecklas för att de ska kunna tillgodose barns olika behov. Stödmaterial beskrivs som en främjande faktor för hela barngruppens kommunikativa utveckling och inte enbart för enskilda barn. Pedagoger uttrycker dessutom att TAKK och bildstöd är viktiga komplement för att stödja barn med verbala kommunikationssvårigheter i deras kommunikation. Därav drar vi slutsatsen att TAKK och bildstöd bör användas frekvent i verksamheten av alla, oavsett vilket behov som finns i den nuvarande barngruppen. Detta för att stödja att barn med verbala kommunikationssvårigheter görs delaktiga och inkluderas i verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Företagsskandaler tenderar att få stor uppmärksamhet i massmedia. Denna negativa publicitet är skadlig för företagens legitimitet och i förlängningen företagets överlevnad. För att säkra denna resurs behöver företagets handlingar stämma överens med samhällets förväntningar på verksamheten. Vid en skandal har ett gap uppstått mellan dessa förväntningar och företagens handlingar. Detta gap präglas av informationsassymetri då företagets intressenter blir osäkra på vad som kan förväntas av företaget. För att minska informationsassymetrin kan företagen kommunicera information till intressenterna genom olika kommunikationskanaler. En viktig kommunikationskanal för många företag är dess årsredovisning som redogör för resultat och aktiviteter under det gångna året.   Studiens övergripande syfte är att skapa förståelse för hur verbala taktiker används för att minska informationsassymetri samt reparera legitimitet mellan en organisation och dess intressenter efter en skandalSyftet med denna studie är att försöka skapa förståelse för hur verbala taktiker används av organisationer i årsredovisningen vid eftersträvandet av legitimitet efter en skandal. Den teoretiska referensramen grundar sig i agent-, signal- och legitimitetsteori. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallstudie av femton företag som orsakat en skandal under 2000-talet där ett aktörssynsätt antogs. Resultatet genererades med en omfattande innehålls- och diskursanalys av årsredovisningar från skandalåret. Analysen bestod av två kodningsomgångar där den första kodningen identifierade användningen av verbala taktiker i årsredovisningarna (medgivande, fokusskifte, rättfärdigande, ursäkter, fördunkla och vägran) för att skapa en nyanserad bild av hur dessa taktiker används i årsredovisningar. Kodning två syftade till att identifiera bakomliggande strategier med vilka företag strävar efter att återupprätta deras legitimitet efter skandalen.   Resultatet från den här studien indikerar att företag främst använder defensiva taktiker (medgivanden och fokusskiften) som accepterar kritiken som riktas mot företaget efter skandalen i årsredovisningen. Studien visar även att offensiva taktiker (ursäkter, rättfärdiganden och fördunkling) används men i samtliga fall tillsammans med defensiva taktiker. Taktikerna karaktäriseras främst av den övergripande strategin “ändra intressenternas uppfattning av företaget”. De teorier studien bygger på stöds i resultatet genom att företagen skickar ut signaler till dess intressenter för att minska informationsassymetri och eftersträva legitimitet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Delaktighet, vårdrelation och kommunikation är tre centrala begrepp inom hälso- och sjukvården. Detta med tanke på att det är tre faktorer som kan få patienten att påverka dennes hälsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskans förutsättningar och hinder för att skapa delaktighet i vårdrelationen med patienter när samma verbala språk inte talas. Metod: Studien utgår från sjuksköterskans perspektiv och baseras på en kvalitativ analys utifrån Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det som ansågs vara förutsättningar för delaktighet kunde vara tolkens närvaro för skapandet av delaktighet i vårdrelationen. En tolk i detta sammanhang kunde vara professionell, anhörig eller sjuksköterska. Det som ansågs vara hinder för delaktighet kunde vara användandet av sjuksköterska eller anhörig som tolk. Språkbarriären och brist på förståelse för olika kulturer kunde göra det svårt att skapa en individanpassad vård. Slutsats: När en vårdrelation består av god kommunikation och samspel mellan sjuksköterska och patient skapar det förutsättningar för delaktighet. Det är därför viktigt att tillgå de resurser som krävs och att använda sig av lämpliga verktyg. / Background: Participation, caring relation and communication are three key concepts in health care. These are three factors that can affect the patients’ health process and their need to feel safe. Aim: To show nurse’s opportunities and obstacles to creating participation in the care relationship with patients when the same verbal language is not spoken. Method: The study was based on a qualitative analysis by Evans (2002) literature study that reflects the nurse's perspective. Result: What was considered to be presumptions for participation could be interpreter’s presence for the creation of participation in the caring relation. As a nurse to have knowledge of different cultures could be an advantage for participation in caring relation. What was considered to be obstacles to participation could be overcome by the use of nurses or relatives as interpreters. Language barrier and the lack of understanding of different cultures could make it difficult to create an individualized care. Conclusion: When a care relationship consists of good communication and interaction between nurses and patients it creates the conditions for participation. It is therefore important to access the resources that are necessary and enforce appropriate strategies.

I dagens århundrade har vi gjort stora framsteg inom tekniken. Baudrillard (2001) menar att vi idag har gått från en typografisk generation till en elektrisk generation. De innebär att idag har vi gått ifrån att läsa böcker eller lyssna på radio och istället övergått till att kommunicera via videorepresenationer eller sociala media (Baudrillard &amp; Genosko, 2001). Dessa tekniska redskap har således börjat användas under vårt vardagsliv samt hos olika företag. Denna typ av tekniska metod används främst inom rekryteringsprocessen hos företag, där man expanderar sin sökning efter kandidater från en lokal nivå till en internationell nivå. Detta blir genomförbar med hjälp av Skype intervjuer (videointervju) som ger företagen möjligheten att intervjua distanserade kandidater. Men enligt Collins (2015) integrationsritual är den fysiska närvaron kritisk i en grupp och om detta avviks riskeras det att negativa påföljder uppstår, som kan förstöra för gruppen. Syftet med denna uppsats var att undersöka detta fenomen och se vad rekryterare har för upplevelser av videointervju samt om de anser att detta kan påverkas deras omdöme av kandidaten. Vid datainsamlingen användes sex semi strukturerade intervjuer för att besvara syftet. Resultatet av det blev att respondenterna ansåg att en indirekt påverkan skedde på grund av olika tekniska störningar, som fördröjning, synkronisering eller uppkopplingsproblem. De upplevde även att kandidaterna behövde anstränga sig mer under en videointervju, på grund av att det första intrycket och de icke-verbala signalerna blev avvikande. Men de angav även att de förhåller sig till de olika metoderna och byter intervjuteknik för att få en effektiv intervju som möjligt. / In today's century, we have made great advances in technology. Baudrillard (2001) believes that today we have gone from a typographic generation to an electrical generation. They mean that today we have gone from reading books or listening to the radio and instead switched to communication thorough video representations or social media (Baudrillard &amp; Genosko, 2001). These technical tools have thus begun to be used in our daily life as well as in different companies. This type of technical method is used primarily in the recruitment process of companies, where they expand their search for candidates from a local level to an international level. This becomes feasible using Skype interviews (video interviews) that allow companies to interview distant candidates. However, according to Collins (2015) integration ritual, physical presence is critical in a group, and if this deviate, negative threats may arise that may destroy the group. The purpose of this paper was to investigate this phenomenon and see what recruiters have for experiences of video interviews and if they consider this to be influenced by their judgment of the candidate. At the data collection, six semi-structured interviews were used to answer the purpose. The result was that the respondents felt that an indirect impact was due to various technical interruptions, such as delay, synchronization or connectivity issues. They also felt that the candidates needed more effort during a video interview because of that the first impression and the nonverbal signals were absent. But they also stated that they relate to the different methods and change interview techniques to get an effective interview as possible.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av intervjuer med högstadielärare med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Syftet med följande uppsats är undersöka högstadielärares erfarenheter av utmaningar i religionsundervisningen, med särskilt avseende på utmanande elever. Det är fyra högstadielärare som har intervjuats från tre olika skolor. Analysen av intervjuerna leder till att tre huvudteman har plockats fram vilka var, fördomar som utmaning, kognitiva utmaningar samt disciplinära utmaningar. Under dessa har sedan ytterligare ett par underrubriker tagit plats, för att förtydliga skillnaden mellan exempelvis utmaningen med tysta/verbala eleveroch stök, då båda hamnar under disciplinära utmaningar.  Det framkommer att det finns ganska liknande återkommande upplevelser om vad som är utmaningar inom religionsundervisningen. Däremot skiljer det sig ibland åt vad gäller lärarnas sätt att hantera utmaningar samt vad de tror är de bakomliggande faktorerna.

Sambandet mellan emotionella uttryck och tonhöjdsegenskaper i tal har tidigare undersökts, men få studier har gjorts av andra ljudegenskaper av emotionella uttryck. Denna studie undersöker volym och talhastighetens påverkan på människors förmåga att sortera emotionella uttryck, och om det finns andra variabler som används när denna information plockats bort. Hypotesen är att det blir svårare att sortera när denna information inte längre finns tillgänglig. Till studien rekryterades 62 deltagare, varav 56 av dessa användes i analysen. Deltagarna randomiserades till en kontrollgrupp och tre experimentgrupper, i vilka volym, talhastighet, samt volym och talhastighet normaliserats till respektive variabels medianvärde. De fick lyssna på och sortera ljudfiler där skådespelare gestaltade olika emotionella tillstånd. Multidimensionell skalning (MDS) användes för att skapa en karta över avståndet mellan emotioner och multipla regressioner utfördes för att hitta förklaringar till MDS-lösningarna. Resultatet tyder på att det är svårare att urskilja de emotionella uttrycken när volym och talhastighet normaliserats. Vad i ljudet som används istället undersöks med multipel regression. Resultaten kopplas till befintliga emotionsmodeller och slutsats dras om att volym och talhastighet verkar vara viktiga för sortering av emotionella ljud.

Elever kan ibland uppleva svårigheter med representationsformer och därför är studiens syfte att undersöka hur lärare arbetar med olika representationsformer samt hur lärare arbetar för att påvisa samband mellan representationsformer. Studien grundar sig i variationsteoretiska principer. Studiens empiri består av observationer om sex olika lärares helklassgenomgångar av eget valt ämnesinnehåll som har analyserats med hjälp av Ekdahls, Venkats och Runessons teoretiska ramverk (2016). Resultatet av studien visar att lärare använder representationsformen ”skrivna symboler” mest i undervisningen, samt att representationsformerna varierar beroende på vilket ämnesområde lärare undervisar i. Resultatet visar även att lärare använder gester och verbala uttryck för att tydliggöra sambanden mellan representationsformerna.  Slutsatsen är att lärare använder olika representationsformer i undervisningen samt att lärare tenderar att använda olika linking actions i matematikundervisningen för att synliggöra sambanden mellan representationsformer. / Students experience problems regarding representations in mathematics. Therefore the purpose of this study is to examine how teachers’ work with different representations and how they clarify the connections between representations. The study is based on the principles of variation theory. The data, consisting of observations of six different teachers whole class introductions, have been analysed using Ekdahl, Venkat and Runessons theoretical framework (2016). The study shows that teachers use the representation called “written symbols” most frequent and that the representation vary depending of the subject. The result also shows that teachers use gestures and their verbal expression to clarify the relationship between representations. The conclusion is that teachers use different representations in teaching, and that teachers tend to use different linking actions in mathematics to make the connection between representations visible.