<p>Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen.</p><p>I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit. Forskningen visar att elever som använt miniräknare regelbundet inte har sämre kunskaper i huvudräkning eller med papper och penna. Eleverna har en större förmåga att bedöma tals storlek och arbetar ofta inom ett större talområde än vanligt. De är bättre på att välja rätt räkneoperation och att plocka ut relevant information i textuppgifter.</p><p>Min empiriska studie, som gjorts genom intervjuer av verksamma matematiklärare, visar att lärarna accepterat miniräknaren men i de flesta fall med vissa reservationer. De arbetar efter en mer eller mindre planerad strategi. Miniräknaren används för att leverera svar, för att spara tid men också som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna i min studie uttrycker att eleverna påverkas negativt av användningen av miniräknare genom förlorad självtillit, missade kunskaper och avsaknad av eftertanke.Min studie visar att det finns en diskrepans mellan forskning och praktik.</p>

Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen. I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit. Forskningen visar att elever som använt miniräknare regelbundet inte har sämre kunskaper i huvudräkning eller med papper och penna. Eleverna har en större förmåga att bedöma tals storlek och arbetar ofta inom ett större talområde än vanligt. De är bättre på att välja rätt räkneoperation och att plocka ut relevant information i textuppgifter. Min empiriska studie, som gjorts genom intervjuer av verksamma matematiklärare, visar att lärarna accepterat miniräknaren men i de flesta fall med vissa reservationer. De arbetar efter en mer eller mindre planerad strategi. Miniräknaren används för att leverera svar, för att spara tid men också som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna i min studie uttrycker att eleverna påverkas negativt av användningen av miniräknare genom förlorad självtillit, missade kunskaper och avsaknad av eftertanke.Min studie visar att det finns en diskrepans mellan forskning och praktik.