For the past decade and even earlier, globalization has been a popular buzzword in academia and has provoked a number of intellectual discussions concerning its nature and effects. In these discussions concepts such as cultural imperialism, cultural homogenization, and indigenization appear which are perceived by-products of globalization in many cases. While some debate the moral implications of globalization and these related phenomena few prefer to take a more neutral stance and simply investigate the objects that are born from the combination two distinct cultural traditions. My research investigates the cultural flow between the United States and Japan which can be considered 'cultural sharing'. In this context, globalization is a phenomenon that can happen on equal footing and can support the exchange of distinct cultural ideas as a beneficial and voluntary process. In the last century, both Japan and the United States have borrowed cultural items from one another and localized them. The step after borrowing and localization occurs when parties from each country work together with the intent of creating a joint project. Kingdom Hearts stands as a prime example of this because the Japanese company Square and the American company Disney collaborated in order to create a product which represents a hybridization of both cultures.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om Yoko Shimomuras musikaliska kännetecken och hur hon gestaltar, urskiljer samt sammankopplar karaktärer i instrumental spelmusik, med särskilt fokus på några av spelserien Kingdom Hearts (2002-2020) bosskampssituationer. Detta görs genom analyser av sex bosskampsteman centrerat kring olika versioner av spelseriens centrala antagonist Xehanort. Versioner som inte enbart byter namn och utseende genom spelserien, utan även klonats, rest i tiden, kroppsligt besatt andra karaktärer eller som delats upp i två eller fler versioner av en och samma karaktär. Uppsatsen ämnar även att pröva och utforska Shimomuras kompositionstekniker i en egen musikalisk gestaltning, för att på så vis illustrera hur uppsatsens resultat praktiskt kan tillämpas och vara användbara för framtida kompositörer av spelmusik. Genom en egenutvecklad audiovisuell analysmodell visar resultaten på hur Shimomura använder sig av karaktärs-specifika ledmotiv, ackompanjemang och instrumenteringar för att identifiera de olika karaktärerna. Hon återanvänder även delar av ledmotiv eller andra rytmiska mönster och ackompanjemang i de olika bosskampstemana för att tydliggöra för karaktärernas relationer. Den musikaliska gestaltningen tillför även en audiell aspekt till uppsatsens resultat och ämnar att representera ett exempel på hur de teoretiska resultaten kan användas praktiskt.