Syftet med denna uppsats är att analysera hållbarhetsrapportering med fokus på klimatrelaterade redogörelser. Tre noterade företag i Sverige respektive Tyskland undersöks med genomgång och innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar och specificeringen sker i en jämförelse mellan företagens klimatrelaterade hållbarhetsredovisning.  I denna uppsats har det tillämpats en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier och en abduktiv utgångspunkt i forskningen. Genom innehållsanalys och kvantifiering av kvalitativa data har empiri insamlats från företag inom läkemedelsbranschen, affärssytembranschen och elektronikbranschen. Genom att kombinera tre redovisningsteorier, nämligen legitimitets- och intressentteori, samt harmoniseringsteori, möjliggörs en koppling och analys av studiens resultat som resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Uppsatsen konkluderar att de tyska företagen ligger i en marginell framkant när det gäller hållbarhetsredovisning och att branschpraxis är vital för företagens redogörelse av klimatrelaterade hållbarhetsfaktorer. / The purpose of this paper is to analyze environmental sustainability reporting with focus lying on climaterelated factors. Three listed companies in Sweden and Germany are reviewed with the help of content analysis of the entities annual and sustainability reports and the specification takes place in a comparison between the environmental reporting of each company.  In this essay there has been a usage of both quantitative and qualitative research strategies and takes its premise in an abductive approach. Through content analysis and quantification of qualitative data the empirical base has been collected from companies in the pharmaceutical, business system and electronics industries. By combining three theories, specifically the legitimacy, stakeholder and harmonization theory the possibility of qualitative analysis and well-founded conclusions together with guidelines on further research are made possible. The essay concludes that the German companies are marginally better in terms of sustainability reporting and that industry practice is essential when it comes to accounting for climate- related sustainability factors

Syftet med denna uppsats är att undersöka den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen i svenska statliga bolag under åren 2016 och 2020 för att utröna om någon förändring i kvalitet kan observeras och vilka faktorer som påverkar kvaliteten på den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen under respektive år. Den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen för 40 statligt ägda bolag undersöks under två år. Uppsatsens forskningsfrågor och hypoteser undersöks utifrån en kvantitativ forskningsansats, där en innehållsanalys av bolagens hållbarhetsredovisning genomförs för respektive år. Genom kvantifiering av hållbarhetsinformationen skapas empirisk data som analyseras. Som grund för analysen ligger den teoretiska referensramen, där uppsatsens empiri tolkas med hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt institutionella teorin. Uppsatsens slutsats visar på att EU-direktivet haft en positiv påverkan på den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen. Vidare påvisas även en positiv relation mellan bolagens storlek och kvaliteten av den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen. / The purpose of this thesis is to examine the climate-related sustainability report in Swedish State owned enterprises during the years 2016 and 2020 to find out if any change in quality can be observed and what factors affect each year. The climate-related sustainability report of 40 state-owned companies is reviewed for two years. The thesis’ research questions and hypotheses are examined on the basis of a quantitative research approach, where a content analysis of the companies’ sustainability reports is carried out for each year. By quantifying the sustainability information, empirical data is created and analyzed. The foundation of the analysis is the theoretical framework, where the thesis’ empirics are interpreted with the help of legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory. The conclusion of the thesis shows that the EU directive has had a positive impact on the climate-related sustainability report. Furthermore, a positive relationship is also demonstrated between the companies’ size and the quality of the climate-related sustainability report.