Between 2005 and 2010 and across 48 countries, including the United States, an increasing positive correlation emerged between national intellectual capital and gross domestic product per capita. The problem remains organizations operating with increasingly complex knowledge networks often lose intellectual capital resulting from ineffective knowledge management practices. The purpose of this study was to provide management opportunities to reduce intellectual capital loss. The first research question addressed how an enhanced intelligent, complex, and adaptive system (ICAS) model could clarify management's understanding of organizational knowledge transfer. The second research question addressed how interdisciplinary theory could become more meaningfully infused to enhance management practices of the organization's knowledge ecosystem. The nature of this study was phenomenological to gain deeper understanding of individual experiences related to knowledge flow phenomena. Data were collected from a single historical research dataset containing 11 subject interviews and analyzed using Moustakas' heuristic framework. Original interviews were collected in 2012 during research within a military unit, included in this study based on theme alignment. Organizational, knowledge management, emergent systems, and cognition theories were synthesized to enhance understandings of emergent ICAS forces. Individuals create unique ICAS flow emergent force dynamics in relation to micro- and macro-meso sensemaking and sensegiving. Findings indicated individual knowledge work significantly shapes emergent ICAS flow dynamics. Collectively enhancing knowledge stewardship over time could foster positive social change by improving national welfare.

Addressing issues of high complexity, such as societal or environmental transformations, require collaboration among a multitude of actors. Therefore, inter-organisational collaborations has evolved for approaching such large-scale problems. During the last decade, the orgasational theory of ecosystems has emerged further. Knowledge ecosystems is one evolved area that has limited empirical research. To evaluate how programs can be organised to sustain value to the actors, and provide further empirical research of ecosystems, this thesis explores the value creation and value capture mechanisms of a knowledge ecosystem. The thesis analyses a case study of a neutral collaborative platform, CLOSER, in Sweden. A conceptual framework, based on the open systems perspective, network theory, and the theoretical definition of a knowledge ecosystem, is used to analyse the empirical results. The value creation and value capture mechanisms for knowledge ecosystems in this empirical case study are identified as communication channels, projects and business initiatives. The findings from this study confirm the literature surrounding knowledge ecosystems and their value mechanisms. It is also elaborated that the incentives of individual participants in the ecosystem must be taken into consideration to enhance value creation and value capture, even in knowledge ecosystems. From a system level perspective, there also needs to be proper building mechanisms in place to handle the deliverance of the knowledge outside of the internal network of the ecosystem. This to ensure nothing is lost, or lessened. The notion that business ecosystems grow from knowledge ecosystems is also adressed. However, future research is still needed to provide empirical evidence of the theory. / Samhälls- eller miljötransformationer kräver samarbete mellan en mängd olika aktörer. Organiseringsfromer som bygger på interorganisatoriskt samarbete har därför utvecklats för att tillsammans kunna ta fram lösningar på sådana storskaliga problem. Ett område inom organisationsteori som har vuxit under det senaste decenniet är ekosystem, där kunskapsekosystem är ett koncept som under senare dit har blivit mer prevalent inom teoretisk forskning. Däremot saknas det underlag inom forskningen på uhr kunskapsekosystem fungerar i praktiken. Denna avhandling tillhandahåller ny empirisk forsknning inom området genom en empirisk studie på hur värde kan skapas och tas till vara på i ett kunskapsekosystem. Det görs genom att analysera hur program kan organiseras inom ett kunskapsekosystem för att upprätthålla värde för aktörerna. Avhandlingen analyserar en fallstudie av en neutral samarbetsplattform CLOSER, i Sverige. Ett konceptuellt ramverk, baserat på ett systemperspektiv, nätverksteori och den teoretiska defenitionen av ett kunskapsekosystem, används för att analysera de empiriska resultaten.  Mekanismerna för värdeskapande och värdefångande inom kunskapsekosystem i denna empiriska fallstudie identifieras som kommunikationskanaler, project och affärsincitament. Resultaten bekräftar delvis det som står i befintlig litteratur kring värdeskapande mekanismer inom kunskapsekosystem, men framhäver även att det inte räcker att fokusera på de gemensamma målen i ett storskaligt samarbete bland en mängd olika aktörer. De individuella målen som aktörerna har måste också beaktas, inklusive deras affärsmodeller, för att se till att hela ekosystemet arbetar i samma riktning. Ur ett systemnivåperspektiv måste det också finnas ordentliga uppbyggnadsmekanismer för att förmedla kusnkap utanför systemets interna nätverk för att säkerställa att värdefull kunskap inte går till spillo. Uppfattningen att affärsverksamhetsekosystem växer fram ur kunskapekosystem diskuteras också. Framtida forskning behövs dock för ayy ge empiriska bevis för den teorin.