Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande. Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros. Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.  Medicinska behandlingar, fokus på andra symtom än de kognitiva samt artiklar utan beskrivning av interventioner exkluderades. Dataanalysen gjordes med hjälp av frågor som författarna ställde till artiklarna. Resultat: Ett antal interventioner framkommer i resultatet, både träning och kompensatoriska metoder redovisas. Databaserad träning, penna-papper uppgifter, olika strategier, användandet av en handdator, ett gruppbaserat program etc. redovisas. Studierna ger överlag ett positivt resultat. Slutsats: Slutsatsen som dras av författarna är att interventioner för kognitiva nedsättningar fungerar men ingen enhetlig bild kan presenteras då samtliga, som undersökts i denna studie, är mycket olika. Alla de redovisade interventionerna anses, av författarna, vara möjliga att utföra av en arbetsterapeut.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO. Tio engelska peer review artiklar publicerade mellan år 2000-2011, med interventioner riktade till personer med kognitiva funktionsnedsättningar till följd av stroke inkluderades. Resultat: Kartläggningen resulterade i interventioner utifrån tre huvudkategorier, datorbaserade program, holistiska rehabiliteringsprogram och strategier för förbättring av aktivitetsförmåga och delaktighet samt minne. Nedsättningar som behandlades var uppmärksamhet, minne, medvetenhet, unilateralt neglekt, generell kognitiv funktionsnedsättning samt svår kognitionsnedsättning. Interventionerna innefattade både remediala och kompensatoriska element samt en kombination av de två. Samtliga studier visade positiva resultat, en del signifikanta, andra kliniskt relevanta och några med marginell signifikans.Slutsats: Det finns interventioner för behandling av personer med kognitiva nedsättningar efter stroke, som visar positiva resultat för förbättring av nedsättningar och på aktivitetsnivå. Arbetsterapeuter bör uppmärksamma, behandla och utvärdera kognitiva nedsättningar under hela rehabiliteringsprocessen. Evidensen är begränsad och mer arbetsterapeutisk forskning behövs inom området för att guida arbetsterapeutisk praxis.