<p>Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.</p><p>Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier. Analysen har skett mot bakgrund av den pågående moderniseringsprocessen och den modernitet, som innebar nya livsvillkor för kvinnan och familjen. Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori med endast ett dominerande husmoderskontrakt under mellankrigstiden diskuteras och ifrågasätts.</p>

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster. Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier. Analysen har skett mot bakgrund av den pågående moderniseringsprocessen och den modernitet, som innebar nya livsvillkor för kvinnan och familjen. Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori med endast ett dominerande husmoderskontrakt under mellankrigstiden diskuteras och ifrågasätts.