Bristande kommunikation kostar byggbranschen i Sverige flera miljarder (SEK) varje år. I genomsnitt beräknas varje enskilt projekt bli ca 13 % dyrare än tänkt på grund av fel vid informationsdelning mellan aktörer delaktiga i projektet. För att få bukt med detta problem i byggbranschen behövs ett nytt arbetssätt och en annan inställning till kommunikation mellan ingående parter. Ett nytt sätt att arbeta är samverkansformen partnering. Partnering är en strukturerad samarbetsform där målet är att driva projekt med tydligare samarbete och öppenhet mellan aktörerna. Sammantaget kom det fram en positiv syn på partnering i undersökningen. Framförallt ansåg de intervjuade att partnering bidrog till ett öppnare klimat, mer kommunikation i form av formella och informella mindre möten samt större lyhördhet mellan partnerna. För att kommunikationen i partnering skulle fungera till det bättre fanns dock ett antal kriterier som behövde uppfyllas. Viktigast var beställarens delaktighet i projektet, tillit till varandra och inställningen att partnering är ett arbetssätt som kräver mer av varje inblandad aktör i projektet. Projekt, traditionella så väl som partnering, påverkas dock beroende på vilka företag och vilka individer som är delaktiga. Det gör att kommunikationen kan påverkas både till det bättre, men även sämre oberoende av vilken entreprenad- eller samverkansform projektet är upphandlat. Slutsatsen blev att partnering, under rätt förhållande för arbetssättet fungerar bättre kommunikationsmässigt och upplevs som en positiv utveckling. Min slutsats blir att syftets fråga besvaras med ett ja, partnering är en samarbetsform som bör vidareutvecklas för att bli mer effektiv och mer praktiskt tillämpbar för fler projekt i framtida byggprojekt.

Bristande kommunikation har stor inverkan på skeden under byggprocessen. Enligt en studie utförd av Brilliant Future är chefer inom bygg- och anläggningsbranschen minst bra på att föra över information till sina medarbetare. Förmågan att kommunicera och att ge återkoppling till sina medarbetare är två viktiga aspekter hos en bra ledare. Syftet med detta arbete är att reda ut vems ansvar det är att kommunikationen sprids mellan arbetsledningen, det vill säga projektchef, platschef och arbetsledare. Ytterligare ett syfte är hur kommunikationsbrist skapar rubbning i ansvarsfördelningen. Detta tar man reda på genom en litteraturstudie samt intervjuer med totalt nio olika personer inom byggbranschen. Dessa personer är uppdelade i tre olika yrkesroller. Dessa yrkesroller är arbetsledare, platschef och projektchef. Varje tre yrkesroller ingår i ett projekt i ett företag, varvid detta innebär att tre olika projekt och tre olika företag ingår i studien. Projekten där kommunikation studeras är på företagen NCC, GBJ Bygg samt Svevia. Alla respondenter var enade om att platschefen har det största ansvaret. Detta eftersom en platschef är den främsta kopplingen mellan projektchefen och resten som arbetar på byggarbetsplatsen. En bra platschef är den som kallar till fler möten samt delar med sig av både viktig, samt mindre viktig information, även om det inte spelar någon större roll för projektet. Detta i sin tur kan bidra till att medarbetarna får en bättre helhetsbild. Däremot är det fortfarande viktigt att varje individ tar eget ansvar och eftersöker information som är relevant för aktuell arbetsmoment. Projektdeltagare kommunicerar med varandra genom bland annat morgonmöten, månadsmöten, mejl och samtal. Möten sker både digitalt och fysiskt. I stora projekt kan möten ha dålig struktur, upplevas långtråkiga och ha ovettigt innehåll. Möten bör istället vara strukturerade och effektivare för att det ska bidra till bra resultat. Man kan därför dra en slutsats av att förtydligande ger tydligare bild av ansvarsfördelningen och vad de olika projekt parterna har för uppgifter. På så sätt uppstår färre misstag och konflikter. Man kan även dra en slutsats av att platschef är den rollen som oftast är nyckelrollen, har stor inverkan och kan i sin tur förbättra eller försämra ett projekt. En bra platschef bör dela med sig av information, ständigt komma med uppdateringar samt kalla till tillräckligt med möten för att uppnå ett önskat resultat i projektet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>