Bristande kommunikation har stor inverkan på skeden under byggprocessen. Enligt en studie utförd av Brilliant Future är chefer inom bygg- och anläggningsbranschen minst bra på att föra över information till sina medarbetare. Förmågan att kommunicera och att ge återkoppling till sina medarbetare är två viktiga aspekter hos en bra ledare. Syftet med detta arbete är att reda ut vems ansvar det är att kommunikationen sprids mellan arbetsledningen, det vill säga projektchef, platschef och arbetsledare. Ytterligare ett syfte är hur kommunikationsbrist skapar rubbning i ansvarsfördelningen. Detta tar man reda på genom en litteraturstudie samt intervjuer med totalt nio olika personer inom byggbranschen. Dessa personer är uppdelade i tre olika yrkesroller. Dessa yrkesroller är arbetsledare, platschef och projektchef. Varje tre yrkesroller ingår i ett projekt i ett företag, varvid detta innebär att tre olika projekt och tre olika företag ingår i studien. Projekten där kommunikation studeras är på företagen NCC, GBJ Bygg samt Svevia. Alla respondenter var enade om att platschefen har det största ansvaret. Detta eftersom en platschef är den främsta kopplingen mellan projektchefen och resten som arbetar på byggarbetsplatsen. En bra platschef är den som kallar till fler möten samt delar med sig av både viktig, samt mindre viktig information, även om det inte spelar någon större roll för projektet. Detta i sin tur kan bidra till att medarbetarna får en bättre helhetsbild. Däremot är det fortfarande viktigt att varje individ tar eget ansvar och eftersöker information som är relevant för aktuell arbetsmoment. Projektdeltagare kommunicerar med varandra genom bland annat morgonmöten, månadsmöten, mejl och samtal. Möten sker både digitalt och fysiskt. I stora projekt kan möten ha dålig struktur, upplevas långtråkiga och ha ovettigt innehåll. Möten bör istället vara strukturerade och effektivare för att det ska bidra till bra resultat. Man kan därför dra en slutsats av att förtydligande ger tydligare bild av ansvarsfördelningen och vad de olika projekt parterna har för uppgifter. På så sätt uppstår färre misstag och konflikter. Man kan även dra en slutsats av att platschef är den rollen som oftast är nyckelrollen, har stor inverkan och kan i sin tur förbättra eller försämra ett projekt. En bra platschef bör dela med sig av information, ständigt komma med uppdateringar samt kalla till tillräckligt med möten för att uppnå ett önskat resultat i projektet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön på en sjukhusavdelning och hur denna upplevelse påverkar deras relation och inställning till arbetet. Metod: Metoden består av en fallstudie som utgår från en abduktiv ansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Insamling av empirisk data gjordes i samband med sex stycken semistrukturerade intervjuer, varav samtliga respondenter representerade en avdelning inom en organisation. Fenomenologisk design har sedan tillämpats i samband med tolkning av den empiriska datainsamlingen där kategorier utifrån upplevelser kunde identifieras.  Slutsats: Slutsatsen är att det finns betydande brister i hur sjuksköterskor hanteras inom vården, och att dessa faktorer inte är isolerade utan påverkar varandra i ett kretslopp. Faktorerna som kunde fastställas är: personalbrist, bristande balans mellan krav och resurser samt bristande kommunikation mellan kommunikationsleden. Däremot identifieras kollegialt stöd och den gemensamma viljan att hjälpa andra och bidra till samhällsnyttan vara faktorer som gör sjuksköterskornas arbete meningsfullt och får dem att fortsätta arbeta. För att förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö krävs åtgärder för att adressera negativa faktorer och parallellt med kollegialt stöd implementera förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön. / Purpose: The purpose of the study is to describe nurses' experience of the work environment in a hospital unit and how this experience affects their relationship and attitude to work. Method: The method consists of a case study based on an abductive approach together with a qualitative research method. Collection of empirical data was done in connection with six semi-structured interviews, of which all respondents present a department within an organization. Phenomenological design has then been applied in connection with the interpretation of the empirical data collection where categories based on experiences could be identified. Conclusion: The conclusion is that there are significant shortcomings in how nurses are managed in healthcare, and that these factors are not isolated but influence each other in a cycle. The factors that could be determined are: Staff shortage, lack of balance between requirements and resources and lack of communication between the communication links. On the other hand, collegial support and the common desire to help others and contribute to the social good are identified as factors that make the nurses' work meaningful and make them continue to work. In order to improve the nurses' work environment, measures are required to address negative factors and, in parallel with collegial support, implement improvements in the psychosocial work environment.