Syftet med detta examensarbete är att förbättra kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen i kommunen, för att därigenom förbättra näringslivsklimatet i Mariestads kommun. För att uppnå syftet är det två delproblem som har undersökts. Vilka kanaler används när kommunen kommunicerar med företagen och hur fungerar kommunikationen mellan kommunen och företagen. En intervju har genomförts som blev en del av grunden till den enkät som skickades ut till 211 aktiebolag i Mariestads kommun. I undersökningen delades företagen in i olika grupper beroende på storlek av företag. Resultatet visade att de kommunikationskanaler som användes mellan kommunen och företagen var lokaltidningen, brev, informationsmöten, telefon, mail, kommunens hemsida och personliga besök Det visade sig att kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen har stor betydelse för näringslivsklimatet. Företagen tyckte att kommunens bidrag till näringslivsklimatet inte var så stort. Kommunen hade enligt företagarna inte lyckats till så stor del fånga deras uppmärksamhet och intresse. Den kommunikationskanal som företagen helst ville ha om de själva fick välja var personliga besök. Personliga besök var den kanal som företagen tyckte användes minst av de befintliga kanalerna i kommunikationen mellan kommunen och företagen. Stora och medelstora företag tyckte dessutom att personliga besök fungerade sämst av de kommunikationskanaler som användes. Den kanal som stora och medelstora företag tyckte fungerade bäst var lokaltidningen. Medelstora företag tyckte att samtliga kommunikationskanaler fungerade bättre än vad små och stora företag tyckte. / The purpose off this thesis is to improve the communication between the local authority of Mariestad and the companies in the community to be able to improve the business climate in Mariestad municipality. To achieve this purpose two research questions have been examined. Which Channels are used when the local authority communicates with the companies in the community and how does the communication function between the local authority and the companies. An interview was done. The interview was one part of the foundation to the survey that was done which was sent to 211 stock corporations in Mariestad community. In the survey the companies were divided in different groups according to size. The results from the survey showed that the communication channels which are used in the communication between the local authority of Mariestad and the companies in the community are the local newspaper, letters, information meetings, telephone, mail, the local authority’s homepage and personal visits. It showed that the communication between the local authority and the companies was of significant importance for the business climate. The companies thought that the local authorities contribution to the business climate were not so big. The local authority had not succeeded to a large part to catch the companies’ interests and attention. The communication channel that the companies wanted the most was personal contacts (visits).The companies thought that personal visits were the channel that was used most seldom off all channels. Big companies and middle-sized companies thought that personal visits were the channel that functioned worst off all channels. The channel which big size companies and middle size companies’ thought functioned best today was the local newspaper. No matter which communications channel used, middle-sized companies thought that communication functioned best today of all company seizes.

<p>Syftet med detta examensarbete är att förbättra kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen i kommunen, för att därigenom förbättra näringslivsklimatet i Mariestads kommun. För att uppnå syftet är det två delproblem som har undersökts. Vilka kanaler används när kommunen kommunicerar med företagen och hur fungerar kommunikationen mellan kommunen och företagen. En intervju har genomförts som blev en del av grunden till den enkät som skickades ut till 211 aktiebolag i Mariestads kommun. I undersökningen delades företagen in i olika grupper beroende på storlek av företag.</p><p>Resultatet visade att de kommunikationskanaler som användes mellan kommunen och företagen var lokaltidningen, brev, informationsmöten, telefon, mail, kommunens hemsida och personliga besök</p><p>Det visade sig att kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen har stor betydelse för näringslivsklimatet. Företagen tyckte att kommunens bidrag till näringslivsklimatet inte var så stort. Kommunen hade enligt företagarna inte lyckats till så stor del fånga deras uppmärksamhet och intresse.</p><p>Den kommunikationskanal som företagen helst ville ha om de själva fick välja var personliga besök. Personliga besök var den kanal som företagen tyckte användes minst av de befintliga kanalerna i kommunikationen mellan kommunen och företagen. Stora och medelstora företag tyckte dessutom att personliga besök fungerade sämst av de kommunikationskanaler som användes. Den kanal som stora och medelstora företag tyckte fungerade bäst var lokaltidningen. Medelstora företag tyckte att samtliga kommunikationskanaler fungerade bättre än vad små och stora företag tyckte.</p> / <p>The purpose off this thesis is to improve the communication between the local authority of Mariestad and the companies in the community to be able to improve the business climate in Mariestad municipality. To achieve this purpose two research questions have been examined. Which Channels are used when the local authority communicates with the companies in the community and how does the communication function between the local authority and the companies. An interview was done. The interview was one part of the foundation to the survey that was done which was sent to 211 stock corporations in Mariestad community. In the survey the companies were divided in different groups according to size.</p><p>The results from the survey showed that the communication channels which are used in the communication between the local authority of Mariestad and the companies in the community are the local newspaper, letters, information meetings, telephone, mail, the local authority’s homepage and personal visits.</p><p>It showed that the communication between the local authority and the companies was of significant importance for the business climate. The companies thought that the local authorities contribution to the business climate were not so big. The local authority had not succeeded to a large part to catch the companies’ interests and attention.</p><p>The communication channel that the companies wanted the most was personal contacts (visits).The companies thought that personal visits were the channel that was used most seldom off all channels. Big companies and middle-sized companies thought that personal visits were the channel that functioned worst off all channels. The channel which big size companies and middle size companies’ thought functioned best today was the local newspaper. No matter which communications channel used, middle-sized companies thought that communication functioned best today of all company seizes.</p>

Hållbar utveckling är ett omdiskuterat begrepp som sedan Brundtlandrapporten 1987 ständigt har florerat inom politik, media, organisationer och företag. Alla tycks veta vad det innebär och vad som krävs för att nå en hållbar utveckling, men idag, trettio år senare lever vi fortfarande inte hållbart. Sedan Agenda 21 introducerades vid FNs Rio-konferens 1992 har Sveriges kommuner delegerats ett större ansvar i arbetet om att nå en hållbar framtid i samarbete med närings- och föreningsliv inom kommunernas gränser. Lokala satsningar har stor påverkan och Sveriges kommuner har således en viktig roll att spela i arbetet med att nå en hållbar utveckling.I den här uppsatsen studeras Sveriges miljömål och hur de appliceras i en kommunorganisation, med fokus på Östra Göinge kommun. Även enkäten sammanställd av tidskriften Aktuell Hållbarhet om ”Sveriges miljöbästa kommun” studeras för att undersöka om enkäten bidrar till att Östra Göinge ställer skarpare miljömål för att kunna ta poäng i rankingen och därmed kunna utmärka sig som en av Sveriges miljöbästa kommuner.Som metod används innehållsanalys där jag använder mig av dokument från Östra Göinge kommun tillsammans med enkätundersökningen för att se om mål och handling korrelerar, vilket i så fall bör visa sig i resultatet av enkätundersökningen. / Sustainable development is a controversial concept, a concept which has since the Brundtland report in 1987 flourished in politics, media, organizations and companies. Everyone seems to know what it means and what it takes to achieve sustainable development, but today, thirty years later, we are still not sustainable. Since the introduction of Agenda 21 at the UN Rio Conference in 1992, Sweden's municipalities have been delegated a greater responsibility in achieving a sustainable future in cooperation with companies and organizations within the boundaries of the municipalities. Local initiatives have great influence and Sweden's municipalities thus have an important role to play in achieving sustainable development.In this essay, Sweden's environmental goals will be studied and how they are applied in a municipal organization, focusing on the municipality of Östra Göinge. The Survey on "Sweden's most environmentally-friendly municipality" conducted by the magazine “Aktuell Hållbarhet” will be studied to investigate whether the survey contributes to Östra Göinge making sharper environmental goals to be able to score in the ranking and thus be able to distinguish itself as one of Sweden's most environmentally-friendly municipalities.Content analysis is used as method, where I use documents from Östra Göinge municipality along with the survey to see if goals and actions correlate, which should be shown in the results of the survey.