Fjärrvärmenätet i Lunds stad började byggas 1963 och består idag av 238 km parvisa fjärrvärmerör. Den teoretiska livslängden för fjärrvärmerör är uppskattad till mellan 50-100 år varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var på fjärrvärmenätet man ska lägga ekonomiska medel för reinvestering eller underhåll är skadestatistik från olika ledningstyper och fabrikat. Kartläggning av fjärrvärmenätets kompensatorer har genomförts och en riskmatris är framtagen baserad på deras geografiska placering och dimension. Resultatet är tänkt att finnas som stöd inför kommande budget på Kraftringen om vilka ledningssträckor som är i störst behov av en reinvestering. Grunden i rapporten är hämtad från en forskningsrapport från 1999 med avseende på redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp är modifierad något utefter Lunds lokala skadestatistik för en bättre tillämpning. Skadestatistiken för Lund jämförs med den nationella skadestatistik som Svensk Fjärrvärme samlade in under 1995-2003. Ledningstyper och fabrikat jämförs där den helgjutna betonglådeledningen i Lund uppvisar en betydligt högre skadefrekvens än nationellt. En annan rörledningstyp som sticker med en högre skadefrekvens är direktskummade fasta plastmantelrör av märket Pan-Isovit vilket troligtvis beror på den tidiga utbyggnaden i Lund. Fjärrvärmenätet i Lund var först i Sverige med direktskummade fasta plastmantelrör redan år 1966 av märket Pan-Isovit vilket kan ha föranlett skador på grund av bristande erfarenhet och barnsjukdomar. Varje ledningssträcka i den lokala databasen har tilldelats en risk som baseras på riskmatriserna för ledningstyp, jordart samt skadestatistik för berörd typ och konsekvensen av ett avbrott beroende på ledningsdimension. Det ger en indikering på risken för avbrott samt konsekvensen av ett avbrott för olika ledningssträckor, dock utan hänsyn till en eventuell ringmatning.   För att en reinvestering ska vara motiverad ska utbytet vara lönsamt. Parametrar som påverkar lönsamheten är värmeförluster, skadefrekvens samt goodwill relativt kunderna. Dessa parametrar är beräknade för samtliga ledningssträckor med befintlig ledning och för reinvestering. Vid värdet ett på goodwill, d.v.s. enbart utebliven försäljning uppnås ingen lönsamhet i en reinvestering för någon ledningssträcka. Det är först vid en goodwill-faktor 8 som lönsamhet uppnås. Ett vanligt värde för goodwill hamnar mellan en faktor 50-100 vilket då gör det lönsamt idag att reinvestera 5,7–8,5 % av fjärrvärmenätet.