Counter-Strike: Global Offensive stands as one, if not the most popular competitive video game of all time. In fact, tens of millions are awarded at Esports tournaments – a testament to the game’s popularity. As such, game designers should seek to understand exactly why the Counter-Strike series is so popular. One critical element to any game like Counter-Strike is the level design. This study attempts to provide an analysis of competitive level design by looking at the differences between a highly popular Counter-Strike level, Dust2, and one that is considerably less popular, Cobblestone.  Level design has already been scrutinized heavily by game designers throughout the years, and this also applies to Counter-Strike. The trend has mainly been to analyze levels from a high-level perspective, however. We hope that our study will contribute to the existing knowledge from an exceedingly low-level perspective. The study relies on data acquired from the massive Counter-Strike statistics database HLTV.org which primarily consist of 2 heat-maps that display hotspots for “killer locations” on the levels’ Bombsites. These heat-maps have since been subjected to two formal analyses and a subsequent comparative analysis. The study found that the occurrence of several indicators of flawed level design are present in Cobblestone. These flaws contrast with the level design principles and guidelines laid out by experienced designers. As such, the study concludes that these flaws are the primary contributing factors to the drop in popularity for Cobblestone. However, the study also acknowledges the need for an expanded study comprising the entire levels and involving other types of data

Erosiv esofagit (EE) innebär uppkomst av inflammation och slemhinneskador i matstrupen. Den huvudsakliga orsaken till EE är gastroesofageal reflux (GERD), då det sura maginnehållet stöts upp i matstrupen. Bristande funktion av nedre esofagussfinktern (LES) och diafragmabråck kan också orsaka EE. Obehandlad EE kan leda till komplikationer såsom Barretts esofagus (BE), adenocarcinom, förträngning av matstrupen och gastrointestinala blödningar. Diagnostiken sker med hjälp av endoskopi. Behandlingen av EE går bland annat ut på att påskynda läkning av slemhinneskador i matstrupen. Den består huvudsakligen av läkemedelsterapi och livsstil- och kostförändringar, men även kirurgi kan vara en möjlig behandling. Läkemedelsterapi består av syrahämmande läkemedel som hämmar produktionen av magsyra. Protonpumpshämmare (PPI), till exempel lansoprazol (LPZ), är standardbehandlingen vid syrarelaterade sjukdomar, bland annat EE. PPI har dock begränsningar och upp till 20 % med svårare EE uppnår inte läkning. Vonoprazan (VPZ) tillhör kalium kompetitivasyrablockerare (P-CAB) och är ett nytt syrahämmande läkemedel som är godkänt i bland annat Japan och USA för behandling av EE. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka effekten av 20 mg VPZ jämfört med 30 mg LPZ efter åtta veckors behandling av EE, genom att ta del av publicerade kliniska studier. Fyra olika RCT-studier hämtade från databasen PubMed användes i detta litteraturarbete. Alla fyra studier resulterade i att VPZ inte var sämre än LPZ vid behandling av EE i upp till åtta veckor. Fler patienter i VPZ-gruppen uppnådde läkning av EE i samtliga studier. Dessutom visade VPZ ha bättre effekt hos patienter med svårare EE. Number Needed to Treat (NNT) för de olika studierna varierade mycket, därför kunde inte den användas för att beskriva den kliniska effekten av VPZ vid behandling av EE. Både VPZ och LPZ tolererades väl. Slutsatsen var att VPZ 20 mg en gång dagligen var inte sämre än LPZ 30 mg en gång dagligen vid behandling av EE i 8 veckor. VPZ var effektiv och visade bättre resultat än LPZ när det gäller EE-läkning. Detta gäller speciellt patienter med svårare EE. Båda läkemedlen tolererades väl.