<p>Background: The meeting industry has had undergone a extensive changes due to a number of factors. The globalization has meant that supply increases and congress organizers have more options to choose from. Development in communications, for instance internet, means that meetings can take place without a physical presence. Congress organizers as clients have also changes. Stockholm as position as a leading city to hold congresses in has also changed for the worse, in 2006 Stockholm dropped of the top-10 list. Stockholm is also more difficult to access than other European congress cities. Another factor for change is that Stockholm’s congress organizers working situation has changes in the meaning that networks are more common.</p><p>Purpose: The purpose of the paper is to analyze and evaluate Stockholm’s congress organizers working conditions for creating value through co-operation.</p><p>Methodology: The authors have chosen a qualitative research method and have performed one case study and one in-depth interview.</p><p>Conclusions: The study has reached the conclusion that value creation is the preferred working method for congress organizers.</p>

Background: The meeting industry has had undergone a extensive changes due to a number of factors. The globalization has meant that supply increases and congress organizers have more options to choose from. Development in communications, for instance internet, means that meetings can take place without a physical presence. Congress organizers as clients have also changes. Stockholm as position as a leading city to hold congresses in has also changed for the worse, in 2006 Stockholm dropped of the top-10 list. Stockholm is also more difficult to access than other European congress cities. Another factor for change is that Stockholm’s congress organizers working situation has changes in the meaning that networks are more common. Purpose: The purpose of the paper is to analyze and evaluate Stockholm’s congress organizers working conditions for creating value through co-operation. Methodology: The authors have chosen a qualitative research method and have performed one case study and one in-depth interview. Conclusions: The study has reached the conclusion that value creation is the preferred working method for congress organizers.

Den här uppsatsen undersöker den åttonde internationella orientalistkongressen i Stockholm och Kristiania 1889, efter vilken den vetenskapliga disciplinen orientalistik och dess internationella relationer och möteskultur ställdes under omförhandling. Genom att lansera en i dessa sammanhang ny och välkomnande hållning gentemot icke-européer orsakade kongressens generalsekreterare Carlo Landberg en konflikt med de orientalister som strävade efter att behålla kongressens tydligt europeiska och vetenskapliga prägel. Ytterligare en orsak till konflikt var den karaktär av utställning och spektakel som kongressen ansågs ha. Inledningsvis var konflikten ideologisk men kom senare att ta nationella uttryck, främst genom konkurrensen mellan franska och tyska orientalister. Tyskarna var i stor majoritet vid kongressen, och hade dessutom besegrat Frankrike i krig mindre än 20 år tidigare. Undersökningen visar att konfliktens olika sidor mycket väl kunde vara överens om allmänna uppfattningar gällande de så kallade ”österlänningarnas” icke-vetenskapliga karaktärer och låga vetenskapliga förmågor, och att konflikten snarare gällde i vilken utsträckning själva orientalistkongresserna skulle ha som uppgift att åtgärda denna ”österlänningarnas” brist på vetenskaplighet. När ett särskilt kongressutskott mot slutet av kongressen öppnar för att förlägga nästkommande kongress i ”Orienten” svarar franska och engelska orientalister, som inte fick vara med i utskottet, först med en skarp protest och senare med att hålla en mot-kongress i London. Gällande detta visar undersökningen att detta troligen grundade sig på en prestigeförlust för fransmännen, som var de första som höll i en orientalistkongress, och en engelsk strävan efter att styra kongressernas innehåll, bland annat att göra handeln till ett ämne för förhandlingarna.