i Uppsatsen försöker jag beskriva min senaste tid inom konstinstitutionen där jag brottats med vad det är jag vill påstå att min konst handlar om. jag demonstrerar med sakligt argumenterande och med en poetisk ton mitt sökande efter nyanser på min palett av skapelseprocesser för att komma närmare helhetsbilder.

No description available.

I det här examensarbetet om laserskuren intarsia undersöker jag två problem: Vakuumtrycket förfixering av fanéret i plant läge, samt en bättre och mer kvalitétsäker metod för framställning avintarsia i lasermaskinen.Utifrån teoretisk research, jämförelser och praktiska experiment har jag kommit fram till att denbästa lösningen för vakuumfixeringen är en tillämpning och egen anpassning av Donek Toolsvakuumbord.Med hjälp av jämförande tester har jag funnit att den önskvärda kvalitén hos den laserskurnaintarsian uppnås säkrast genom karbontekniken tillämpad lasermaskinen. / In this degree project on laser cut marquetry I investigate two problems: The vacuum pressure forfixing the veneer flat, and a better and more quality-proof method for producing marquetry in thelaser machine.Through theoretical research, comparisons and practical experiments, I have come to the conclusionthat the best solution for vacuum fixation is a custom adaptation of Donek Tools’s vacuumtable.Through my comparative tests I found that the desirable quality of the laser cut marquetry isachieved safest through the lasercarbontechnique.

In concrete words this master project is the exploration of violent dynamics through craft practices. Using performance as a method of creation in a collaborative project; clay as the main material, the maker’s body as the subject and sound as the space, having the possibility to transform and exchange their rolls during the creation process. The work is thought to be presented in a public space or a space which can be accessible to a wide range of people. The ephemeral characteristic of the piece lead me to use multi-media documentation and on-the-side pieces which have been crucial for this exploration.

|| ‘Na-koja-Abad’ does not occur in any Persian dictionary, and it was coined, as far as Iknow, by Sohravardi2 himself. [---] It signifies the city, the country or land (abad) of Nowhere(Na-koja).[---] That is, the transition of the physical cosmos to what constitutes the first level of thespiritual universe. [---] Sohravardi states precisely that this region begins ‘on the convexsurface’ of the Ninth Sphere, the Sphere of Spheres, or the Sphere that includes the whole of thecosmos. This means that it begins at the exact moment when one leaves the supreme Sphere,which defines all possible orientation in our world (or on this side of the world), the ‘Sphere’to which the celestial cardinal points refer. It is evident that once this boundary is crossed, thequestion ‘where?’ (koja) loses its meaning, at least the meaning in which it is asked in thespace of our sensory experience. Thus the name Na-koja-Abad: a place outside of place, a‘place’ that is not contained in a place [...].It surely cannot relate to a change of local position, a physical transfer from one place toanother place, as though it involved places contained in a single homogeneous space […] it is amatter of entering, passing into the interior and, in passing into the interior, of finding oneself,paradoxically outside, or, in the language of our authors, ‘on the convex surface’ of the NinthSphere in other words. [---] This step is made in order for the Stranger, the gnostic, to returnhome or at least to lead to that return.But an odd happens: once this transition is accomplished, it turns out that henceforth thisreality, previously internal and hidden, is revealed to be enveloping, surrounding, containingwhat was first of all external and visible, since by means of interiorization, one has departedfrom that external reality. Henceforth, it is spiritual reality that envelops, surrounds, containsthe reality called material. That is why spiritual reality is not “in the where.” It is the ‘where’that is in it. Or, rather, it is itself the “where” of all things; it is, therefore, not itself in a place,it does not fall under the question ‘where?’ || Corbin, Henri . “Mundus Imaginalis,or the Imaginary and the Imaginal.” / [I examensarbetet ingår utställningen "Step in twice":] The whole project is about one piece, Step in Twice, which by itself contains\r\nfour main levels that in collaboration with each other create an interactive\r\njourney within the context of Mysticism.\r\n\r\n|| ‘Na-koja-Abad’ does not occur in any Persian dictionary, and it was coined, as far as I\r\nknow, by Sohravardi himself. [---] It signifies the city, the country or land (abad) of Nowhere\r\n(Na-koja).\r\n[---] That is, the transition of the physical cosmos to what constitutes the first level of the\r\nspiritual universe. [---] Sohravardi states precisely that this region begins ‘on the convex\r\nsurface’ of the Ninth Sphere, the Sphere of Spheres, or the Sphere that includes the whole of the\r\ncosmos. This means that it begins at the exact moment when one leaves the supreme Sphere,\r\nwhich defines all possible orientation in our world (or on this side of the world), the ‘Sphere’\r\nto which the celestial cardinal points refer. It is evident that once this boundary is crossed, the\r\nquestion ‘where?’ (koja) loses its meaning, at least the meaning in which it is asked in the\r\nspace of our sensory experience. Thus the name Na-koja-Abad: a place outside of place, a\r\n‘place’ that is not contained in a place [...].\r\nIt surely cannot relate to a change of local position, a physical transfer from one place to\r\nanother place, as though it involved places contained in a single homogeneous space […] it is a\r\nmatter of entering, passing into the interior and, in passing into the interior, of finding oneself,\r\nparadoxically outside, or, in the language of our authors, ‘on the convex surface’ of the Ninth\r\nSphere in other words. [---] This step is made in order for the Stranger, the gnostic, to return\r\nhome or at least to lead to that return.\r\nBut an odd happens: once this transition is accomplished, it turns out that henceforth this\r\nreality, previously internal and hidden, is revealed to be enveloping, surrounding, containing\r\nwhat was first of all external and visible, since by means of interiorization, one has departed\r\nfrom that external reality. Henceforth, it is spiritual reality that envelops, surrounds, contains\r\nthe reality called material. That is why spiritual reality is not “in the where.” It is the ‘where’\r\nthat is in it. Or, rather, it is itself the “where” of all things; it is, therefore, not itself in a place,\r\nit does not fall under the question ‘where?’ || Corbin, Henri . “Mundus Imaginalis,\r\nor the Imaginary and the Imaginal.”

Gesten - genom sidorna beskriver, med nedslag i anteckningar i min personliga arbetsdagbok, mitt förhållningssätt till det abstrakta respektive figurativa måleriet och diskuterar i relation till måleriets historia samt till samtida genusteori vad de olika uttrycken kan innebära i skapandet av ett subjekt genom gestaltandet av kvinnan och hennes erfarenheter.

Det är mest en massa skitsnack om måleri. / <p>Examensarbetet består av en skriftlig del och en gestaltande del. Alernativ titel anger namnet förden gestaltande delen. </p>

<p>Thea naster workcontains both a written and a formal part. </p>

jag har skapat en artefakt eller egentligen ett lösfynd, det vill säga ett upphittat föremål utan information kring upptäckten. Föremålet har således inget historiskt eller vetenskapligt värde. Lösfyndets yttre, som kan liknas vid ett psalmboksfodral, har inte särskilt mycket att göra med dess innehåll. Psalmboksfodral är inte alltid just skydd för psalmböcker utan kan helt enkelt vara rikt dekorerade förvaringsaskar som passar bra bredvid böckerna i psalmbokshyllan. Fodralet och texterna bilder ett objekt tillsammans. Att någon har skapat berättelsen om Lösfyndet kommer betraktaren först då denne tittar närmre på föremålet. Föremålets yttre avslöjar att det är relativt nygjort, mer eller mindre uppenbara tecken antyder ett icke naturligt åldrande. Texternas visuella uttryck kommer även de avslöja att det rör sig om ett skapat lösfynd. Fodralet förstärker känslan av en mystisk artefakt, någonting gammalt som har varit men av någon anledning fallit i glömska. Texterna tillsammans med objektets visuella uttryck skapar en egen historia som beaktar både vår samtid och vår upplevda historia. I mitt arbete med Lösfyndet har jag använt mig av det visuella språk som man ofta förknippar med historiska föremål och med hjälp av detta försöker jag skapa bilder som triggar igång tankar och känslor. Jag har valt att utesluta allt ljus i texterna i endast hänge mig åt det mörka och hemska. För i allt det dystra och mörka, utan en enda ljusglimt, kommer oftast självförsvaret i form av ett ifrågasättande. Man undrar om allting verkligen kan vara så eländigt som det verkar, för det måste väl ändå finnas någonting som är ljust och upplyftande? Min ambition med Lösfyndet är att betraktaren ska poängtera detta för sig själv. Hen kan förhoppningsvis skapa sitt eget ljus utan att jag som upphovsman måste lägga det i dennes händer. En annan orsak till att verket är fyllt av idel mörker är att i hopen av allt elände uppstår humorn. Humorn räddar oss när vi tror att vi är på väg att gå under. Det blir ett slags överslag. Min vilja är inte att skapa någonting hemskt och nedbrytande, då hade jag gjort någonting helt annat. Jag vill istället visa på den bisarra symbiosen mellan just olycka och humor. / [I examensarbetet ingår utställningen "Huvudsaken är att man vågar försöka":] Huvudsaken är att man vågar försöka är en installation som grundar sig i tanken om hur vår kreativitet och uppfinningsförmåga har förändrats över tid, att man bakåt i tiden hade en friare syn på skapandet. Om man var i behov av ett föremål, en maskin eller kanske ett verktyg tillverkade man det efter egna behov och av sådant som man redan hade. Hur man tillverkade det och hur det såg ut spelade inte så stor roll. Nu för tiden åker vi direkt till affären och köpet det vi behöver eller om vi mot förmodan tillverkar det själva måste det ske efter konstens alla regler och dessutom se respektabelt ut. Genom att själv tillverka betydelselösa föremål och ge dem en gåtfull funktion försökte jag närma mig detta. Det prestigelösa skapandet fick växa upp ur jorden och skapa en egen värld av vackert hemmabygge. I det andra rummet konstruerade jag en motpol, en annan kreativ plats. En kreativ plats präglad av raka linjer, återhållsamhet och kontroll. Trots rummets strikta uppsyn finns även här det kreativa ljuset som är förutsättningen för alla vackra uppfinningars och skapelsers uppkomst. Material: Metall, glas, motorer, elektronik, jord, lampor, betong och papper. Ca 10 x 2 m och ca 8 x 6 m. / <p>Examensarbetet består av en skriftlig del och en gestaltande del. Alternativ titel anger namnet förden gestaltande delen. </p><p>The master work includes a written essay and a forming part. The alternative title is the name of the forming part.</p>

Ö v e r B r u s e t - e t t l e x i k o n är en berättelse och ett lexikon om vitt kunskapsbrus. Vitt kunskapsbrus anspelar på ljudtermen vitt brus och avser ett sorts ständigt närvarande brus av kunskaper som man har tillgång till utan att riktigt veta varifrån de kommer. Jag har arbetat med vitt kunskapsbrus dels som en brokig massa vaga uppfattningar och faktoider med samma form som faktakunskap, menockså som det beskrivs som ett sorts osynligt landskap i ständig interaktion med kropparna som färdas genom det. / [I examensarbetet ingår utställningen "SPELL":] Utställningens titel SPELL anspelar dels på handlingen att placera bokstäver i en korrekt ordning samt är en association till magi; den sortens magi som innefattar ett ord, eller en serie ord, med möjlighet att förvandla verkligheten eller bli till fysisk handling. Utställningen består av två verk. Obtained from Previous Research utgår från tre olika kognitiva experiment, vilka på olika sätt behandlar kopplingen mellan språk, tanke och handling. Utifrån beskrivet testmaterial använt i experimenten har jag skrivit text och skapat en installation som fokuserar på dynamiken mellan ord, kropp och vetenskaplig kunskapsproduktion. Över Bruset - ett lexikon är en berättelse och ett lexikon om vitt kunskapsbrus. Vitt kunskapsbrus anspelar på ljudtermen vitt brus och avser ett sorts ständigt närvarande brus av kunskaper som man har tillgång till utan att riktigt veta varifrån de kommer. Jag har fascinerats av vitt kunskapsbrus dels som en brokig massa vaga uppfattningar och faktoider med samma form som faktakunskap, men också i hur det beskrivs som ett sorts osynligt landskap i ständig interaktion med kropparna som färdas genom det. Material: Blandade ord, ett kort narrativ and sex utsagor, kort beskrivning av material från kognitiv forskning, papper, snöre, / <p>Masterarbetet består av en skriftlig essä och en gestaltande utställning. </p>