Vi har arbetat med ett gemensamt masterprojekt på institutionen för Grafisk Design & Illustration. Vårt projekt bygger på att generera idéer, där vi använder lek- och lustbetonade workshops som en metod för kreativt skapande. Som en del av vårt projekt sammanställer vi en katalog över idéerna, tänkt att fungera som en idébank. Eftersom det inte trycks någon officiell utställningskatalog på Konstfack i år vill vi lansera denna idékatalog som "den officiella utställningkatalogen". Med hjälp av vår workshop-metod skapar vi 40-60 "masterprojekt" på sju av Konstfacks institutioner, utifrån idéen att man efter en konstnärlig utbildning kan applicera sin kreativitet på olika discipliner. Katalogen är viktig för att kunna presentera och jämföra våra projekt på lika villkor som de äkta masterprojekten. Denna jämförelse gör det möjligt för oss att väcka frågor som rör kvalitet och värde i ett projekt, i relation till besökarens upplevelse av nyssnämnda. Kommer man kunna skilja ett textilprojekt av en masterstudent på T, från ett textilprojekt av två masterstudenter på GD&I?

Årets utställning på Konstfack skall inte ha någon tryckt katalog. Det skapar ett unikt tillfälle för oss att göra en själva – som vi vill. Idéen är att vi skall skapa ett masterprojekt för varenda elev som tar examen på varje institution för att sedan använda detta material till en examenskatalog. Katalogen presenteras sedan i utställningen som om den vore ‘den officiella’. Av de masterprojekt vi skapar är målet och förhoppningen att ställa ut sju (7) projekt i anslutning till projekt från respektive institution varav projektet på GD&I är ett stånd där vi säljer vår katalog. De resterande projekten vi skapar kommer endast att finnas representerade i katalogen. Vårt mål är att ha en rolig process med mycket göra och mindre grubbla och att i slutändan presentera en stor mängd idéer under ett gemensamt tak – utställningskatalogen, som är tänkt att fungera som en idébank över de idéer vi skapar under projektet. Målet är också att så många som möjligt ska ta vår katalog för den officiella och att det ska överraska och väcka uppmärksamhet under utställningen.

Det har med uppsatsen varit en lång resa. Den har gett mig en ökad kunskap och förståelse om Parkourens estetik och filosofi. Jag trodde när jag började det här projektet att det skulle bli svårt att kunna göra något av det. Jag fruktade att källmaterialet var alldeles för tunnt och att den teoretiska grunden inte riktigt fanns där. Jag blev dock snabbt motbevisad och kom snart fram till att så inte var fallet. Det som gjorde störst intryck på mig var det faktum att det fanns så många människor i Parkour- och Freerunningscenen som verkligen tänkt till. Vad som vid första anblicken var en ytlig gemenskap som bara sysslade med inbördes idoldyrkan av varandras uppladdade videosnuttar på nätet visade sig vara så mycket mer! De människor jag kom i kontakt med via Facebook var välartikulerade och intelligenta och hade genomtänkta åsikter som jag hade stor nytta av. De traceurer som via internet och Youtube förmedlat sina tankar om vad Parkour är för någonting har också hjälpt mig mycket. Utan sådana utmärkta analyser av sportens frontmän som David Belle, Sebastien Foucan och Daniel Ilabaca hade det till exempel varit omöjligt att formulera någonting som till en början varit så vagt som ett avsnitt om parkourens estetik. Den huvudlinje jag hela tiden följt har varit att det inom Parkouren funnits något som är relevant ur konstvetenskaplig synvinkel. Det som för många kan se ut som bara en extremsport visade sig ha så mycket mer. I och med att Parkouren på så många olika plan är relativ så förändras förhållningssättet till arten utifrån vilket perspektiv man har. Det faktum att arten utövas till största delen i ett stadslandskap gör att dess förhållande till det offentliga leder en in på tankegångar jag kunde härleda till en konstvetenskaplig undersökning. Den analys jag genomfört har till största delen kunnat besvara mina uppsatta frågeställningar. Med de frågeställningar jag satt upp hoppas jag inte bara att jag kan få svar på just de sakerna specifikt. Tanken är också att skildra Fenomenet Parkour ur ett konstvetenskapligt perspektiv och kanske föda en nyfikenhet hos läsaren. Jag vill också jämställa eller i alla fall jämföra den med andra subkulturer som upptar det offentliga rummet. Svaret på den jämförande frågeställningen får visa om jag har lyckats med mitt uppsåt.Nedan följer de fyra frågeställningarna, uppsatta i samma ordning som i syftesdelen och besvarade enligt samma modell. Jag anser att de olika frågeställningarna är en enhet och att de inbördes korrelerar med varandra i en symbios som till slut ska kunna ge en sammantagen bild av vad jag vill beskriva.

Den frågeställning som behandlas i uppsatsen är hur upplevelsen, förståelsen och tolkningen av leksaksdockan används av konstnären, samt hur detta tolkas/läses i verket av betraktaren. Undersökningens frågeställning är “Hur använder konstnären bilden av leksaksdockan för att skapa konstnärliga verk?” samt “Hur läser/tolkar jag som betraktare innehållet i dessa verk?”. Jag använder mig av semiotiken för att definiera begrepp kring leksaksdockan som tecken samt användandet av denna i konstverk. Bildanalyser utgör undersökningens centrala del. Leksaksdockan förknippas med en mängd saker. Det har blivit tydligt för mig hur jag som åskådare av de konstverk jag analyserat växlar mellan konstnärens budskap, de olika aspekterna av det dockan förmedlar och det jag själv läser in och konnoterar. Som läsare av verk där dockan förekommer pendlar man mellan att läsa och tolka dockan som en människa/ett tecken för en människa och mellan att se den som en docka − en leksak, att här läsa in saker man vet kring dockan som egen företeelse. I den gestaltande delen av examensarbetet har jag undersökt min egen fascination inför dockor. Jag har arbetat tredimensionellt med bl. a. lufttorkande papperslera och gips för att modellera dockor som jag gjort gjutit av och gjutit i porslin. I och med mitt gestaltande arbete kom jag fram till det jag ville undersöka närmre i uppsatsen − bl. a. miniatyren, dockan som avbildning av människan samt dockan som tecken. Något jag tagit fasta på i både den gestaltande och den skriftliga delen av arbetet är hur dockan − både som tecken och som ting − är uppbyggt av flera beståndsdelar vad gäller olika kroppsdelar, material, innebörd osv. En leksakdocka är ett föremål som jag tror att alla har en relation till − vare sig man lekt  med dessa som barn eller inte. Jag tänker mig att man som bildlärare skulle kunna låta elever använda sig av leksakdockor som material på en mängd sätt − för att göra iscensättningar, arbeta  berättande, undersöka avbildningar av människan m.m. Man skulle kunna arbeta med dockan som material att fotografera, göra animationer och installationer. / Dockor

What is discussed here are the events taking place in Sweden in 1885, a turbulent year in Swedish art history. It is shown how the conception of Swedish art, in creating a Swedish identity in art, was expanded.  Two exhibitions were analyzed, Akademiens för de fria konsterna Jubileumsutställning and Opponenternas utställning. While the artists exhibiting at the Academy were using traditional strategies and thechniques, several artists at Opponenterna, were using modern techniques they had learned outside the Academy, mostly in France. These techniques were: experimenting with perspective and the use of empty spaces in mediating ambiance. The third strategy was that of individualization by moving closer to the motif. These techniques and strategies are known to be early modernist techniques. Reviews, discussing Opponenternas utställning - from a traditional academic and a modern, French, stand-point - were analyzed. Even though the reviewers did not appreciate techniques  relating to much to ”the opposite side”, they agreed on an extended classification of portraiture and landscape painting in defining a Swedish identity in art. They also agreed on that, what could be considered as artists too much inspired by the French, should not be appreciated as classificatory. The exhibition itself, with influences from modern French exhibition techniques, and its artists, thus broke up the academic monopoly in defining and constructing Art in order to obtain a Swedish identity as a nation.

No description available.

The last decade a number of digital mediums such as computers, internet, digital cameras and mobile phones have entered people’s lives. How have these mediums changed the way we communicate and consume media? This work examines two ongoing trends in this new digital media landscape. The first trend is about how newspapers have reshaped in the digital media landscape. The second trend is about personal publishing in general and blogging in particular. The questions asked are: How have the new mediums changed the way we communicate, create and consume media? And how are pictures used and what role do they play? It is important to ask these questions now when we are in the midst of a changing media landscape. A qualitative research approach with in-depth interviews, document analysis and a literature study has been performed. The thesis describes how people’s means for communication have changed through history. From the oral culture, the writing culture, the printing culture until the first media age and today’s new media age. It concludes that the new media age is different compared to the previous ages. Today’s communication and media flow is to a higher degree multi-directional compared to the previous ages. People have the means to respond and interact with traditional media such as newspapers. The interaction with the readers has become an important part of the publishing process. Personal publishing and blogging is blossoming and today there are numerous tools available for personal publishing of content at internet. The creation of digital content images and text has become easier and faster. The new digital technologies have eliminated the time and space boarders. Millions of mobile phones with inbuilt cameras results in that we witness pictures of situations we never had pictures of before. These pictures can easily be published for a large audience instantly regardless time and space. The new media age is about personalization and individualization of content creation, content publishing and content consumption. Interactivity is important and the main driver is communication between people.

Projektet handlar om formgivning och konsumtion, om hur mycket vi förbrukar (varför) och om produkternas livslängd. Våra produkter är kanske mer miljövänliga nu än för ett par decennier sedan, men vi köper fler. På en kort tid har vårt sätt att konsumera ändrats oerhört. En förutsättning för vår konsumtion är att både material och arbetskraft är billigt, vilket är ohållbart i ett längre perspektiv. Materialen blir dyrare ju mindre som finns kvar, arbetskraften är bara billig så länge landet den finns i är fattigt. Som formgivare kan man känna en problematik i att formge "en sak till". I examensarbetet vill jag ta ställning till detta och leta efter lösningar. Hur vill jag arbeta som formgivare? / Magisterexamen 2006

No description available.

No description available.