Uppsatsen behandlar de målade tapeternas motiv i Gröna och Blå salongerna på Kina slott. Jag har undersökt motiven för att förstå vad de betyder och vilken funktion de hade. Jag har också undersökt varför just dessa motiv valdes, om de har en djupare innebörd eller enbart en dekorativ funktion.

Målet är att få en bättre kunskap om Jean Prouvé och hans arbete, att förevisa om hans vikt i arkitektur- och designhistorien samt att upplysa om de idéer och ideal som var bakomliggande. En diskussion med några konkreta exempel förs runt det samarbete han närde med Le Corbusier och Charlotte Perriand. Detta tycks ha varit avgörande i mognaden och utvecklingen av hans stil och produktion. / The aim of this essay is to acquire a better understanding of Jean Prouvé’s work and of the importance his production had in the fields of architecture and design. It also aims to represent the ideas and principles that were underlying. A discussion is held about the professional collaboration Prouvé nourished with Le Corbusier and Charlotte Perriand by stating specific examples since it seems as relevant in the evolution of Prouvé’s production and style.

Med utgångspunkt i en porträttskiss signerad  Schröder tecknas i uppsatsen en bild av konstnären Georg Engelhard Schröder och särskilt av hans tid som hovmålare 1725-1750.  I uppsatsen diskuteras Schröders porträtt av drottning Ulrika Eleonora och den tecknade ansiktsstudiens roll i det samtida porträttmåleriet.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult. Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt. Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet.

<p>This dissertation focuses on the architecture and the artistic decoration within Swedish cinemas during the period 1915–1939. The cinema is considered to be one of the many new building types from the 20th century. The era of the purpose-built cinema in Sweden began around 1910. </p><p>The aim of this dissertation is to deal with the cinema as a building type and to discuss the cinema as a setting for the filmgoer.</p><p>The examples of the 1910’s and 1920’s are characterised by their integrated exterior; the manner in which the cinema merges into the cityscape. In the evenings, when audiences gathered at the cinemas, the differences between contemporary theatres and concert-halls became evident. Upon entering the cinema, one’s passage towards the auditorium took one through a sequence of rooms, including the booking office, the cloakroom, and the foyer. The spatial dramaturgy of the cinema is that of the concert hall and the theatre. The artistic decoration of the cinemas of the 1910’s and 1920’s is characterised by attempts at an iconography of motion pictures, in contrast to the established symbols of the theatre. </p><p>The examples from the 1930’s are characterised by the cinemas’ distinct imprint on the city. Neon-lights, canopies, doors and walls of glass within the cinemas led the way. Artistic decoration within the cinemas of the 1930’s is scarce. Attempts on creating an iconography of the cinema are few. Instead, the foyers are decorated with the posters and photographic portraits of movie-stars.</p><p>A common feature of cinemas from the 1930’s is that the passage to the auditorium is short. A vestibule is the only space the visitor passes. The spatial dramaturgy of the cinema is different from contemporary concert-halls and theatres. This dissertation demonstrates a substantial shift concerning the cinema as a building type. When one considers cinemas to be composed of a sequence of rooms for the visitor to pass through in comparison to concert halls and theatres, important differences stand out. Thus, the cinema presents itself as a building type with specific functions as well as a specific spatial dramaturgy. </p>

This dissertation focuses on the architecture and the artistic decoration within Swedish cinemas during the period 1915–1939. The cinema is considered to be one of the many new building types from the 20th century. The era of the purpose-built cinema in Sweden began around 1910. The aim of this dissertation is to deal with the cinema as a building type and to discuss the cinema as a setting for the filmgoer. The examples of the 1910’s and 1920’s are characterised by their integrated exterior; the manner in which the cinema merges into the cityscape. In the evenings, when audiences gathered at the cinemas, the differences between contemporary theatres and concert-halls became evident. Upon entering the cinema, one’s passage towards the auditorium took one through a sequence of rooms, including the booking office, the cloakroom, and the foyer. The spatial dramaturgy of the cinema is that of the concert hall and the theatre. The artistic decoration of the cinemas of the 1910’s and 1920’s is characterised by attempts at an iconography of motion pictures, in contrast to the established symbols of the theatre. The examples from the 1930’s are characterised by the cinemas’ distinct imprint on the city. Neon-lights, canopies, doors and walls of glass within the cinemas led the way. Artistic decoration within the cinemas of the 1930’s is scarce. Attempts on creating an iconography of the cinema are few. Instead, the foyers are decorated with the posters and photographic portraits of movie-stars. A common feature of cinemas from the 1930’s is that the passage to the auditorium is short. A vestibule is the only space the visitor passes. The spatial dramaturgy of the cinema is different from contemporary concert-halls and theatres. This dissertation demonstrates a substantial shift concerning the cinema as a building type. When one considers cinemas to be composed of a sequence of rooms for the visitor to pass through in comparison to concert halls and theatres, important differences stand out. Thus, the cinema presents itself as a building type with specific functions as well as a specific spatial dramaturgy.

<p>Undersökningen försöker få klarhet i hur mässhaken kom till Sverige och varifrån den kommer, men även en kortare historik om dess väg genom seklerna till nutiden. Symboliken i motiven på mässhakarna som tagits med från Kronobergs län tyds ikonografiskt och genom semiotik tyds även de tecken som finns med. Vidare jämförs en mässhake från den katolska tiden med en mässhake från den protestantiska tiden, men även om det finns några likheter mellan en modern katolsk mässhake och en mässhake från medeltiden.</p>

Undersökningen försöker få klarhet i hur mässhaken kom till Sverige och varifrån den kommer, men även en kortare historik om dess väg genom seklerna till nutiden. Symboliken i motiven på mässhakarna som tagits med från Kronobergs län tyds ikonografiskt och genom semiotik tyds även de tecken som finns med. Vidare jämförs en mässhake från den katolska tiden med en mässhake från den protestantiska tiden, men även om det finns några likheter mellan en modern katolsk mässhake och en mässhake från medeltiden.

This paper is analyzing the renaissance painting Venus Cythereia by artist Jan Massys and the neoclassical painting Danaë and the shower of gold by artist Adolf Ulrik Wertmüller. The research aims to answer questions about beauty ideals and the objectification of the female body from a feminist theoretical basis. This paper also aims to account for how ancient beauty standards and ideals are reflected in the imagery of the renaissance and neoclassicism. The purpose is also to problematize the image of the female nude in art history. Symbolism is analyzed to research the mythology and meaning behind chosen paintings. The analysis show how different aspects of beauty have influenced pictorial art. The analysis also show how the objectification of the female body comes from both mythology and society. The analysis reflects on how women have been portraid in the purpose of a symbol or object rather than a human being, especially in mythical art.

Med utgångspunkt i närläsning av två samtida konstnärliga verk, eget gestaltande arbete samt med stöd av valda teorier vill jag undersöka hur samtidskonsten utmanar stereotypa representationer. Syftet med arbetet är att se hur konst kan laborera med vedertagna och stereotypa uttryck och hur dessa kan avslöja värderingar och normer. Det didaktiska syftet är att erbjuda exempel med vilka man kan synliggöra dessa föreställningar. Mitt föreslagna exempel visar på arbete med bildtolkning och eget konstnärligt gestaltande. Uppsatsen behandlar alltså vanliga och förhoppningsvis angelägna frågor med fokus på visuella och språkliga representationer. Jag använder mig av teorier som de flesta är förankrade i det postkoloniala fältet och närmar mig begrepp som kulturell identitet, stereotypi och semiotik. Dessa presenteras kortfattat innan jag gör en närläsning av de två verk jag valt som exempel från samtidskonsten. Jag avslutar med en sammanfattning av dessa samt en slutdiskussion där jag lägger fokus på konsten och dess tillvägagångssätt med hjälp av dessa exempel. Uppsatsen visar på samt diskuterar vanligt förekommande konstnärliga grepp och jag betraktar det som en möjlighet att få diskutera vissa teoretiska begrepp i förhållande till det bildpedagogiska fältet. I den egna gestaltningen har jag tillfrågat och fotograferat tio främlingar på gatan. Jag har inte velat laborera med tecknen likt de konstnärer jag närstuderat utan jag har mer förhållit mig till dem i tanken och undersökt hur jag kan lösa upp gränser och kategoriseringar. Går det att omöjliggöra en klassificering av den Andre, av främlingen? / <p>BI/Konst</p>