Young adults spend a lot of their time on social media where they share their lives with friends, family, colleagues, acquaintances, ect. Wesch (2009) explains that things posted on social media such as YouTube can be viewed by anybody, everybody, and nobody, anywhere in the world all at once. This becomes a problem for young adults as several different audiences blend into one (i.e. context collapse) (Brandtzaeg, Lüder & Skjetne,2010). For example, how would it feel if your mother saw a video of you at a party which was posted for friends to joke about? However, Brandtzaeg and Lüders (2018) states that is not the only problem. Social media also blurs the line between the present and the past. One example can be a friend commenting on a silly post on facebook you made years ago, then it appears in everyone's feed again making it seem as if you have posted it recently. Both of these problems make young adults change how they chose to self-presentate themselves on social media. In addition, since social media is asynchronous as content does not take place in real-time, it provides time to be more strategic as well as for more polished forms of self-presentation and self-censorship(Gardner & Davis, 2013; Lindgren, 2017). With foundation in this, this study is going to examine which strategies young adults use that are related to self-presentation on the occasion of facing context and time-collapse. The study will focus on to what extent the participants use the tactics mentioned in earlier literature as well as how different aspects relate to the tactics one chooses to use. In order to create an understanding of context- and time collapse previous research has been examined. Furthermore, previous research about self-presentation in general and self-presentation on social media inparticular is examined to connect to how self-presentation can be disturbed by context- and time collapse. Finally, theories and research about privacy is used to gather an understanding of how young adults experiencecontext and time collapse as a problem for their privacy. Through a survey, data have been collected from 226 respondents to be examined, presented and analyzed. The respondents were born between the years 1997 and 2004. The result showed that all of the strategies were used yet the extent varied depending on the strategy. However, the most commonly used strategies were connected to self-censoring. Moreover, there are relations between the strategies and for example gender, how long one had social media, how one perceives oneself etc.However, surprisingly the relations were for the most part weak even though some stand out as a bit stronger. / Unga vuxna spenderar mycket av deras tid på sociala medier där de delar sina liv med vänner, familj, kollegor, bekantskapskretsar, etc. Wesch (2009) förklarar att saker som är publicerade på sociala medier så som YouTube kan bli sedda av vem som helst, alla, ingen och var som helst i världen på samma gång. Detta blir ett problem för unga vuxna då flera olika publiker samlas och blandas på ett och samma ställe (d.v.s kontext kollaps) (Brandtzaeg m fl., 2010). Ett exempel är hur skulle det kännas ifall din mamma såg en video på dig från en fest som du postat till vänner för att skoja? Dock konstaterar Brandtzaeg och Lüders (2018) att det inte är det enda problemet. Sociala medier suddar ut linjen mellan nutid och dåtid. Ytterligare ett exempel kan vara när vänner kommenterar ett töntigt inlägg du gjorde för flera år sen som då hamnar i allas flöden igen, vilket får det att verka som att du har publicerat det nyligen. Båda dessa problem gör att unga vuxna ändrar hur de väljer att presentera sig själva på sociala medier. Dessutom då sociala medier är “asynchronous” då innehåll inte händer i realtid, möjliggör detta tid att vara mer strategisk men även visa mer polerade former av självpresentation och självcensurering  (Gardner & Davis, 2013; Lindgren, 2017). Denna studie kommer med grund i ovanstående undersöka vilka strategier unga vuxna använder som är relaterade till självpresentation vid bemötande av kontext och tids kollaps. Studiens fokus kommer att ligga på vilken utsträckning deltagarna har använt sig av de olika taktikerna som är nämnda av tidigare forskning men även hur olika aspekter relaterar till de taktiker som beslutats att användas.   Genom att skapa en förståelse för kontext- och tid kollaps, har tidigare forskning blivit undersökt. Fortsättningsvis har forskning gällande självpresentation överlag på sociala medier i särskildhet undersökts för att knyta ihop hur själv presentationen kan bli rubbad av kontext- och tids kollaps. Slutligen så har teorier och forskning gällande integritet används för att bilda en förståelse för hur unga vuxna upplever att kontext - och tids kollaps är en problematisk faktor för deras integritet. Genom en enkät har data samlats för analys, undersökning och presentation från 226 deltagare. Deltagarna föddes mellan åren 1997 och 2004. Resultatet visade att alla strategier var använda till viss del, dock varierade det till vilken grad strategierna användes. De mest använda strategierna var länkade till självcensurering. Fortsättningsvis, är det relationer mellan strategier och exempelvis kön, hur länge man har haft sociala medier, hur man ser sig själv o.s.v. Oavsett är det överraskande att relationerna mellan variablerna var till större delen svaga, dock stod vissa ut i mängden som lite starkare.