Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys på hur deltagare och anställda talar om projektet Korta vägen i Uppsala. Korta vägen är ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att få ut utländska akademiker i arbetslivet.Våra informanter bestod av anställda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vägen. Frågeställningarna har varit hur deltagare och anställda talar om projektet och vilka diskurser som används och reproduceras via talet. I vårt resultat redogör vi för åtta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrån vårt empiriska material. Diskurserna berör kultur, språk, nätverk, pedagogik, samhällsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar även hur majoriteten av diskurserna går att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för människors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Slutligen problematiserar vi hur en exkludering på den svenska arbetsmarknaden finns inbäddad i vår samhällsstruktur, och hur vi omedvetet upprätthåller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann. / This study was conducted using qualitative interviews and had the aim to conduct a discourse analysis of how students and employees talk about the project Korta vägen (the short path) in Uppsala. Korta vägen is a labor market project that aims to get foreign graduates into the labor market. Our interview subjects were employees working with the project and participants who had recently completed their training in Korta vägen. The questions have been how particapants and employees talk about the project and how discourses through speech can be distinguished. In our result we present eight different discourses that we have been able to extract from our empirical material. The discourses deals with the subjects culture, language, networking, pedagogy, socioeconomics, practice and therapeutical relations. The results also show how the majority of the discourses have been able to be connected to swedishness and also what significance swedishness has on people's opportunities on the swedish labor market. Finally we problematized how exclusion in the Swedish labor market is embedded in our social structure and how we unawarely sustain and reproduce this exclusion. This has been done with the help of discourse analysis-theories by Foucault, Derrida, Berger and Luckmann.