The art of estimating and managing costs is commonly referred to as cost engineering which is a vital tool to counteract cost uncertainty. Current research within the area mainly focuses on the cost estimation techniques themselves and the strategic implications have not yet been studied in-depth, nor been set into relation to traditional sourcing strategies. This study investigates how cost engineering should be used strategically within industrial sourcing. The research is conducted as a three-staged case study at a manufacturing company, including a qualitative part consisting of a literature review, interviews and analysis of artefacts, and a quantitative part consisting of a multiple regression analysis and a Welch-ANOVA test. The results from this study include a list of procurement attributes that a↵ect cost uncertainty and an assessment of their impact as well as insights on how cost engineering usage affect negotiation dynamics and supplier relationships. As a part of the study’s discussion, a strategic framework for cost engineering focus within industrial sourcing during the different phases of the product life cycle is presented. The proposed strategy involves insights on what cost engineering actions that have to be taken, which types of components the efforts should be focused on and what prerequisites that have to be present. The study shows that inter-organisation sharing of cost data, supplier relationships, changes in purchasing volume and product life cycle phase are of central importance when focusing cost engineering resources. / Hantverket att uppskatta och hantera kostnader är vanligtvis benämnt kostnadsestimeringsteknik vilket är ett viktigt verktyg för att motverka kostnadsosäkerhet. Befintlig forskning inom området behandlar i huvudsak teknikerna för kostnadsestimering i sig och de strategiska implikationerna har varken utretts på djupet eller satts i relation till traditionella inköpsstrategier. Denna studie undersöker hur kostnadsestimeringsteknik ska användas strategiskt inom industriellt inköp. Forskningen är bedriven som en fallstudie i tre delar på ett tillverkande företag och innehåller en kvalitativ del bestående av en litteraturstudie, en intervjustudie samt en analys av artefakter. Detta kompletteras med en kvantitativ statistisk analys innehållande en multipel linjär regressionanalys samt ett Welch-ANOVA-test. Resultaten från denna studie inkluderar en lista med inköpsfaktorer som påverkar kostnadsosäkerhet och ett fastställande av deras påverkan. Detta kompletteras med insikter angående hur användandet av kostnadsestimeringar påverkar förhandlingssituationer och leverantörsrelationer. Som en del av studiens diskussion presenteras ett strategiskt ramverk för hur man bör fokuera arbetet med kostnadsestimeringsteknik under de olika faserna i produktlivscykeln. Den föreslagna strategin involverar förslag på hur kostnadsestimeringsteknik bör användas, vilken typ av komponenter insatserna bör fokusera på samt vilka förutsättningar som måste finnas på plats. Studien visar att interorganisationellt delande av kostnadsdata, leverantörsrelationer, förändring i inköpsvolym och fas i produktlivscykeln är centrala faktorer som påverkar hur resurser för kostnadsestimeringsteknik ska fördelas.