I ett systemutvecklingsprojekt är kravspecifikation en av de främsta nyckelfaktorerna för att åstadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer känner sig tillfredsställda med. Teorin innehåller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjälpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  När ett system väl har implementerats och sats i drift är vidareutveckling, anpassning samt underhåll av stor betydelse för hur väl systemet kommer att fungera i framtiden, som präglas av förändring. Trots detta förekommer det betydligt färre rekommendationer angående hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och påvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan. Resultatet av undersökningen påvisar att systemförvaltningsarbetet gällande krav till stor del sker ad hoc, medans litteraturen förordar ett kravhanteringsarbete som kan liknas det som rekommenderas i systemutvecklingsteorin.

Att ha kunskap om vilka stakeholders som spelar en viktig roll och därmed förtjänar organisationsledningens uppmärksamhet har visats vara extremt viktigt för en organisations framgång. Mitchell et al (1997) presenterar ett ramverk som introducerar sju stakeholder-typer baserat på tre attribut; power, legitimacy och urgency. Modellen bestämmer stakeholder salience, hur viktig en stakeholder är, baserat på hur många av dessa tre attribut denna tillskrivs. I en vidareutveckling av modellen insamlas data i denna studie genom semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer för svenska småbolag, i syfte att utöka kunskapen om vilka stakeholders som spelar roll för bolagen inom denna viktiga och växande sektor. Fem småbolag i skilda branscher studeras, och studiens kvalitativt insamlade data resulterar i en ny två-stegsmodell; en för avgörande av stakeholder salience, och en för kravprioritering. Power visas vara viktigast för stakeholder salience, följt av ett helt nytt attribut; utbytbarhet. Legitimacy delas upp i två delar; stakeholder legitimacy och kravets legitimacy, som är avgörande i varsin del av modellen.  Urgency visas för småbolag endast vara aktuellt i modellens andra del, kravprioritering.

<p>Denna rapport behandlar den marknadsinriktade Requirements Engineering (RE) processen. Allt fler företag väljer idag att implementera standardsystem i sina verksamheter. Den situation som ett standardsystem utvecklas i är annorlunda jämfört med den som ett kundspecifikt system utvecklas i. Detta innebär att den traditionella RE-processen inte är anpassad till dessa nya förhållanden.</p><p>Syftet med denna rapport är därför att utreda vad som kännetecknar en marknadsinriktad RE-process som stödjer kravhanteringsarbetet vid utvecklingen av ett standardsystem. Rapporten avser även att undersöka hur RE tillämpas av marknadsinriktade systemtillverkare i praktiken. Detta har gjorts genom en litteraturstudie och intervjuer med tre marknadsinriktade systemtillverkare.</p><p>Rapporten resulterar i en beskrivning av den marknadsinriktade RE-processens kännetecken och centrala aktiviteter samt en översiktlig sammanställning över hur marknadsinriktade systemtillverkare tillämpar RE i praktiken. Resultatet belyser att de teorier och aktiviteter som betraktas som centrala i den marknadsinriktade RE-processen även tillämpas i praktiken.</p>

Denna rapport behandlar den marknadsinriktade Requirements Engineering (RE) processen. Allt fler företag väljer idag att implementera standardsystem i sina verksamheter. Den situation som ett standardsystem utvecklas i är annorlunda jämfört med den som ett kundspecifikt system utvecklas i. Detta innebär att den traditionella RE-processen inte är anpassad till dessa nya förhållanden. Syftet med denna rapport är därför att utreda vad som kännetecknar en marknadsinriktad RE-process som stödjer kravhanteringsarbetet vid utvecklingen av ett standardsystem. Rapporten avser även att undersöka hur RE tillämpas av marknadsinriktade systemtillverkare i praktiken. Detta har gjorts genom en litteraturstudie och intervjuer med tre marknadsinriktade systemtillverkare. Rapporten resulterar i en beskrivning av den marknadsinriktade RE-processens kännetecken och centrala aktiviteter samt en översiktlig sammanställning över hur marknadsinriktade systemtillverkare tillämpar RE i praktiken. Resultatet belyser att de teorier och aktiviteter som betraktas som centrala i den marknadsinriktade RE-processen även tillämpas i praktiken.

Kravprioritering är ett av de viktigaste och mest inflytelserika stegen vid tillverkning av en mjukvaruprodukt. Processen är iterativ; den sker under hela produktens agila mjukvaruutvecklingsprocess. Genom kravprioritering beslutas det om vilka krav som ska utvecklas, i vilken ordning och varför.  Målet med denna studie är att undersöka hur mjukvaruutvecklande företag gör för att kravprioritera, samt identifiera vilka prioriteringsmetoder de eventuellt använder sig av. Studiens syfte är att få en förståelse för varför en väl avvägd prioritering är viktig, vilka särskilda prioriteringsfaktorer som ger värde till en produkt och att se hur dessa faktorer är relaterade till resultatet. Syftet är även att undersöka vilka svårigheter som finns i en prioriteringsprocess, samt att skapa en översikt över några av de mest vedertagna prioriteringsmetoderna inom agil mjukvaruutveckling.  Studien utförs i samarbete med mjukvaruföretaget Monitor ERP för att analysera företagets prioriteringsprocesser som används för att utveckla deras affärssystem Monitor. Metoden som används är en kvalitativ undersökning som består av observationer av möten kring prioriteringsarbete och semi-strukturerade intervjuer. Bearbetning av insamlat material skedde genom att organisera, analysera och sammanställa resultat enligt begrepp och kategorier som framkom utifrån litteraturstudien. Resultatet redovisar arbetsprocesser, gemensamma mål, prioriteringsaspekter och utmaningar i prioriteringsarbetet hos Monitor ERP. En väl avvägd prioritering visade sig vara viktigt för att kunna leverera rätt funktionalitet i tid, för att kunna ge trovärdiga estimeringar om utvecklingen och det i sin tur leder till att kunder får förtroende för både produkten och företaget. En rad olika prioriteringsfaktorer som ger värde till programvaran Monitor identifierades, varav många bidrar till att öka kundnöjdheten och kvaliteten på produkten. Monitor ERP använder inte några särskilda prioriteringsmetoder, utan utvecklingsfilosofin Minimum Viable Product används som grund till deras prioriteringsval. Under prioriteringsarbetet upplevdes utmaningar såsom begränsade resurser, oförutsägbara uppgifter, svårigheter med tidsestimering och en utmaning i balansen mellan kundnytta och kundfokus. / Prioritizing requirements is one of the most important and influential steps in the creation of a software product. The process is iterative; it takes place during the entire agile software development. Through prioritizing requirements, it is decided which requirements are to be developed, in which order, and why.  The aim of this study is to investigate how companies that design software prioritize requirements and to identify which prioritization methods they might use during this process. The purpose of this study is to gain an understanding for why a well-balanced prioritization is important, which specific prioritization factors give value to a product, as well as identifying how these factors are related to the result. The purpose is also to investigate the difficulties that exist in a prioritization process, and to create an overview of some of the most used prioritization methods in agile software development.  This study is conducted in collaboration with the software company Monitor ERP in order to analyze the company's prioritization processes used to develop their business management system Monitor. The method used is a qualitative study that consists of observations of meetings about prioritization processes, and semi-structured interviews. Processing of collected material was done by organizing, analyzing, and compiling results according to concepts and categories that emerged from the literature study. The results documents work processes, common goals, prioritization aspects and challenges in the requirements prioritization at Monitor ERP.  A well-balanced prioritization proved to be important to be able to deliver the right functionality on time and to be able to provide dependable estimates of development, which in turn leads to customers gaining confidence in both the product and the company. A number of prioritization factors that give value to the Monitor software were identified, many of which contribute to increasing customer satisfaction and product quality. Monitor ERP does not use any specific prioritization methods, but the development philosophy Minimum Viable Product is used as a basis for their prioritization choices. During the prioritization process, challenges such as limited resources, unpredictable tasks, difficulties with time estimation, and a challenge in balancing customer value and customer focus were experienced.