Det övergripande syftet för denna studie är att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhällsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillämpning på GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart kräver det enkvalitativ analys av hur människor utanför det härskande narrativet faktiskt använder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella män i Stockholm upplever och använder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella män bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan användas för att visualisera maktförhållanden ochkritiskt utmana det härskande narrativet. Konklusivt kan denna uppsats ses som ett bidrag till ettmer nyanserat förhållningssätt till GIS som verktyg och metod för kvalitativa och kritiska studier.