Uppsatsen fördjupar sig i användningen av personlighetstester. Idag förekommer det endiskussion i forskarsamhället kring personlighetstesters validitet och förmåga att mätapersonligheter. Studier har dock även visat att det finns ett starkt stöd för testerna inomHR-världen. Vårt syfte var att undersöka vilken roll testet kan ha i förhållande till demeningsskapande organiseringsprocesser som bidrar till att skapa organisationskulturen.Detta för att bidra till ökad kunskap kring hur testerna kan fungera som mer än ettrationellt verktyg. Metoden som ligger till grund för uppsatsen är en fallstudie och data inhämtades genom kvalitativa intervjuer tillsammans med tre personer från HR-avdelningen, två chefer och två medarbetare inom organisationen. I kapitlet “empiri & analys” belyses intressanta delar ur empirin med hjälp av olika teorier som är avrelevans för frågeställningen. Vad vi har kunnat se är att personlighetstesterna, utöverdess roll som instrumentellt verktyg, blivit en slags kulturell artefakt. Detta genom attorganisationsmedlemmarna översatt idén till handling i den lokala praktiken och isamband med det gett testet mening. Genom att betrakta vår empiri utifrån AndreasWerrs studie har vi kunnat visa på att testerna också kan få en roll som kulturbärare,begreppsapparat och osäkerhetsreducerare i samband med användningen.