<p>This study examines the importance of the Human Rights of the UN conventions in one aspect of our daily lives – our constant need for water. The right of all human beings to healthy water is confirmed by General Comment number 15, an annex to the Convention on Economic, Social and Cultural Rights, as does the Swedish Constitution, the so called Regeringsformen. The study examines, amongst other matters, if these rights are presently considered at the practical level, that is, in the water management of a local municipality.</p><p>The crucial matter that is investigated is how these rights should be guaranteed when private, global companies, which have no responsabilities to consider the UN-conventions, enter as new agents in the area of public water administration. The hypothesis, that the privatization of the water administration could be put at risk the right of the citizens to healthy, accessible and affordable water, is therefore examined.</p><p>Which are the agents that actually have the power over the water adminstration and the application of the Human Rights in this area in Sweden? </p><p>In order to seek further knowledge in these matters studies of documents were undertaken, as well as a comparative study of the water administration of the municipality of Norrtälje and their private subcontractor, Veolia Water AB, a daugther company of the global multi-utility company Vivendi. </p><p>The conclusions are several: one is that the municipality experiences certain advantages with the privatization; another that the Swedish water administration is included in a global, commercial network consisting of private agents and therefore sees itself threatened by a potential loss of power; the Swedish state thus defends itself from being dominated creating new laws to protect the municipal control of water administration and to prevent further privatization. Last but not least there are global tendencies towards further cooperation in the area of Human Rights and water administration promotioned by different agents: UN-entities, the private commercial sector, nations and non-governmental organizations.</p> / <p>Knäckfrågan som uppsatsen rör sig kring är hur dessa rättigheter skall kunna garanteras när privata globala bolag, som inte har åligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebära risker för medborgarens rätt till tjänligt och tillgängligt vatten till rimlig kostnad, prövas därför.</p><p>Vilka aktörer har i dagsläget egentligen makten över vattnet i Sverige och över </p><p>de mänskliga rättigheternas tillämpning i vattenfrågan? För att få kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i ämnet, liksom en jämförande studie mellan Norrtälje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi.</p><p>Konklusionerna är flera: dels att man från kommunalt håll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning är införlivat i ett globalt kommersiellt nätverk av privata aktörer och därför känner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ”överlagring”; dels att även den offentliga makten värnar sin domän i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stärka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det </p><p>finns tendenser till global samverkan kring mänskliga rättigheter mellan FN-organ, det privata näringslivet, stater och ideella organisationer.</p>

<p>170531.</p>

<p>170531.</p>

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka grön klimatanpassning som idé och hur olika aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen resonerar kring och implementerar grönska som ett verktyg för klimatanpassning i nya exploateringsområden såväl som i redan befintliga kvarter. Centralt i detta är att undersöka hur aktörernas kunskap och medvetenhet förhåller sig i jämförelse till övriga aktörer i processen och vetenskapen. Grön klimatanpassning innebär i denna uppsats alla olika former av "gröna" åtgärder i den fysiska miljön som utförs i syfte att mildra effekterna från väderförändringar av ett förändrat klimat. I studien genomfördes dokumentstudier av flera kommunala dokument samt genomfördes intervjuer med tre aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen; Örebro kommun, Örebros allmännyttiga bostadsbolag (Örebrobostäder) samt ett privat fastighetsbolag (Lansa Fastigheter AB) som har börjat etablera sig på den lokala marknaden. Studien visar att det är svårare att påverka fastighetsägare i efterhand och därigenom få till en förändring i ett befintligt kvarter, än vad det är att implementera grön klimatanpassning i ett tidigt processkede. De generella möjligheterna till påverkan är delvis avhängiga det rådande konjunkturläget, då studien visar att det i viss grad finns en positiv korrelation mellan högkonjunktur samt större möjligheter att ställa högre krav på åtgärder och dess kvalitet i byggandet. Det framkommer dessutom av fastighetsägarna att ekonomin generellt sett spelar en liten roll vid byggnation och införandet av grön klimatanpassning. Resultatet av studien pekar också på en varierad medvetenhet hos aktörerna gällande de risker som är kopplade till att utestänga grönska på kvartersmark. En gemensam nämnare för de intervjuade i denna studie är att ingen av dem visar på en riskmedvetenhet som tydligt går i linje med vad det vetenskapliga kunskapsläget pekar på. Istället lyfts risker fram för tråkiga miljöer samt ekonomiska risker såsom skador på fastigheter och minskade konkurrensfördelar. I de strategiska dokumenten nämns emellertid en riskmedvetenhet som tydligare står i paritet med det vetenskapliga kunskapsläget. Studiens resultat visar tydligt att det finns en klart begränsad mängd kunskap om grön klimatanpassning som insats i den fysiska miljön samt att den skiljer sig åt mellan aktörerna. Resultatet visar också att kunskapsöverföring har en nyckelroll för möjliggörandet av grön klimatanpassning. Kunskapen måste förmedlas mellan aktörerna i processen och i synnerhet från vetenskap till kommun. Kommunen är i detta sammanhang en huvudlänk när det kommer till att föra den senaste, aktuella kunskapen vidare i processen.

Kvinnors plats i det offentliga rummet har länge försummats som en viktig del i samhällsplaneringen. Detta beror framförallt på att planeringen varit ett mansdominerat yrkesområde som planerat städer för män, vilket resulterat i att kvinnor upplever rädsla för hot samt en låg tillhörighetskänsla när de befinner sig i det offentliga rummet. Till följd av detta strävar denna studie efter att undersöka hur kvinnors anpassning till upplevt otrygga miljöer tar sig i uttryck, samt vilka faktorer som ligger bakom en upplevd otrygghetskänsla hos kvinnor i Örebro. Studiens syfte uppnås med hjälp av kvalitativa metoder i form av kodning och vandringsintervjuer, vilket har utförts med kvinnliga respondenter som rör sig med gång, cykel och kollektivtrafik i det offentliga rummet till och från arbetet. Studiens kvalitativa data har sedan analyserats i förhållande till tidigare feministisk geografisk forskning samt genusforskning. Respondenternas beskrivningar av faktorer för trygghet respektive otrygghet under sin väg till och från arbetet konkretiserar media, män och mörker som faktorer för otrygghet i det offentliga rummet. I kontrast konkretiserar respondenterna dygnets ljusa timmar och synlighet som faktorer för trygghet. Vidare exemplifierar respondenterna rädslans rum i Örebro som skogspartier, tomma mörka områden samt instängda områden som tunnlar.

This thesis provides in-depth understanding of five residents´ place-relation to a Swedish rural municipality in decline and how this relation can affect their decision of living in the municipality. The participants relation to place is mainly explored and explained through the concept place attachment and partly sense of place. As a quite experimental method, the study used walking interviews to see if it can contribute to new ways of exploring place attachment. To analyse the material the study is guided by the tripartite model of place attachment (PPP-model), developed by Scannell &amp; Gifford (2010). The decision to live in the municipality are shown to be based on a diversity of place attachments, where ancestral/family rootedness, everyday rootedness, a pragmatic place attachment, and an ambivalent place attachment can be observed. Furthermore, one can conclude that the participants relation to the place is highly complex and involves a set of emotions. The result also showed that a reflexive sense of place, infused with feelings of melancholy and hopelessness plays a part in shaping the participants relations with place. This confirm the notion from previous research (Manzo 2003) that place attachment also exists in a larger socio-political context and cannot solely be understood as de-politicized personal experience. Furthermore, the use of walking interviews gave the result that a complex individual set up of many places and spaces of attachments could be observed. The walk also revealed the importance of how pre-cognitive affective sensations plays a part in persons relation to the physical and material place. This suggests that pre-cognitive affect might be fruitful to be considered more fully in further place attachment research.

Uppsatsen undersöker kommunal cykelplanering i Göteborg och Uppsala med syfte att finna outtalade motiv och outtalade konsekvenser. Analysen grundar sig i David Harveys teoretiserande av mobilitens kostnader samt Michel Foucaults teoretiserande av makt. Teorierna etablerar tillsammans med tidigare forskning flertalet perspektiv på cyklande. Centralt för perspektiven är hur hälsa och effektivitet kan ses som drivkrafter i planeringen. Uppsatsens använder sig av en kritisk diskursanalys för att undersöka hur perspektiven manifesteras i cykelplaneringens språkbruk och praktik. Analysen finner att kommunernas insatser ignorerar konfliktytor och att de perspektiv som inte tas i beaktning riskerar bortreglering. Exempelvis är perspektiv som ser cyklande som lekfullt frånvarande. Planerandet för ett ordningsamt cyklande tolkas dessutom missgynnande för individer vars cyklande kräver en friare mobilitet. Att hälsa betraktas som individens ansvar innebär även att ohälsa identifieras i individers kroppsvikt. De beteenden som kommunen inte lyckas reglera bort ses dessutom som föremål för en disciplinär maktutövning. Den värld av konkurrens och individansvar som cykelplaneringen konstruerar ses avslutningsvis som en representation av den värld cykelplaneringen opererar i. Framväxten av kommunal cykelplanering framstår som ett val informerat av sanningar om cykelns fördelar och med positiva konsekvenser för städernas attraktionskraft och produktivitet.

<p>Betyg 190604</p>

<p>Betyg 190604</p>

In northern Sweden the distances are great, which make the air transportation a major key for the accessability since there are lack of alternative means of transportation. In 2007 the government established an investigation on how the airport system in Sweden could be updated. The investigation concluded that there should be three categories of airport: national strategic airport, regional strategic airport and other airports. This study focuses on two different airports in Northern Sweden that has two different types of ownerships, Luleå airport that owned by the state and was considered to be a national strategic airport and Skellefteå airport that is owned by the municipality and was considered to be aregional strategic airport. The study aims to examine the condition of possible differences regarding regional development in the Skellefteå region and Luleå region based on the two different types of ownerships. The scientific approach has been qualitative, 4 semi-structured interviews was performed with 2 representatives from each region. One airport representive from each region, one from the business industry in the Skellefteå region and one from the tourism industry in the Luleå region. This study examines three different themes that were discovered from the interviews. Regional development, accessability and flight tax. Based on these themes the both airports are major keys for the accessability and the regional development in the regions. The flight tax has had an impact on the both airports, but if it is directly because of the flight tax cannot be ensured.   Keywords Luleå airport, Skellefteå airport, Accessability, regional development, Flight tax