No description available.

Den här uppsatsens syfte är att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att påverka människan på mikronivå, därtill skaffa sig en större förståelse för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebär och även skaffa sig en ökad förståelse för fenomenet ”vi mot dem”. Fokus i uppsatsen är det förslag som Regeringens Ansvarskommitté tagit fram angående en sammanslagning av Sveriges län till nio regioner, där uppsatsen kommer att behandla vd som händer med människors regionala identitet vid en sådan sammanslagning. Förslaget innebär då att Värmlands och Örebro län ska slås samman. Uppsatsen är uppbyggd på studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur främst inom ämnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har även använts som teoretiska referensramar, på vilken intervjufrågor baseras. Uppsatsen är således även delvis uppbyggd på djupintervjuer, vilka sedan jämförs och analyseras tillsammans med teorin med hjälp av en analysmodell. Karlstadbor har en väldigt stark identitet som värmlänningar, vilka då har sin identitet starkt kopplat till landskapet Värmland. Administrativa gränser av olika slag är inte så betydelsefulla när det handlar om människors identitet. Då Värmland har ett så starkt varumärke i landskapet så är det främst landskapet som identiteten grundar sig i vilket då innebär att en ny gränsdragning inte spelar någon större roll för den värmländska identiteten. Med en stark identitet tillkommer många olika företeelser. De Karlstadbor som intervjuades för denna uppsats ansåg t.ex. att Örebro län inte vara lika kulturellt betingat och inte lika vackert landskap som Värmland. Det framkom att de största kopplingarna som gjordes till Örebro län var av negativ art. Vidare så är den hänsyn som Ansvarskommittén tagit angående vad som händer med människors regionala identitet vid en eventuell sammanslagning inte tillräcklig. Rapporten har klargjort för vissa företeelser men ej belyst de olika faktorerna som påverkar vår regionala identitet, i någon större utsträckning, vilket anses som otillräckligt.

Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ”dålig” litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning turismlitteratur knyter an till ämnet geografi. Urvalet av studerad litteratur är gjort för att få en så bred utgångspunkt som möjligt. Delar av litteraturen är vald beroende på att den är forskningsbaserad, medan andra delar beroende på att den används på Turismprogrammet. Den geografiska utgångspunkten är Holt-Jensens bok Geography – history and concepts. Uppsatsen är baserad på tre delar. Först presenteras ämnet geografi och de geografiska ämnesområden som anses vara av vikt för uppsatsen. Vidare presenteras läst turistisk litteratur för att ge en översiktlig beskrivning av litteraturens innehåll. Slutligen placeras turismlitteraturen in i en geografisk mall där eventuell geografisk anknytning presenteras och analyseras. Frågor som kommer att besvaras är: • Vad är geografi, utifrån Arild Holt-Jensens perspektiv i Geography – history and concepts 2003, och hur knyter turismlitteraturen an till detta perspektiv? Vad kan ämnet geografi erbjuda turismen och dess forskning? Granskningen av turismlitteraturen utifrån ett geografiskt perspektiv visar att endast en av de studerade böckerna domineras av ett geografiskt ämnesområde. Ytterligare en bok har visat sig ha en bred geografisk bas i jämförelse med övriga sex studerade böcker, då denne berör eller behandlar fem av sju böcker. Övriga böcker berör eller behandlar två till tre av de geografiska ämnesområdena. Slutsatserna av litteraturstudien är att turismlitteratur i stor utsträckning inte anknyter till ämnet geografi. Geografi är ett ämne som kan erbjuda den turistiska forskningen mycket, men som endast presenteras bristfälligt i studerad turismlitteratur.

The aim of this study has been to make clear the conception of “The Garden City”, and also to investigate why and how the garden city has come to be a more frequent and attractive form of settlement in our Swedish community. The essay is supported by a literature study about the garden city from its beginning (1890’s) to present time. To make a distinct explanation of the garden cities progress over time, I have studied the idea behind two garden cities of today, Tullinge and Vistabergs garden city. Architects and commissioners of building projects, working with those two examples of garden cities, has been interviewed in purpose to catch a glimpse of the 21th centuries designing and planning of garden cities and society. Ebenezer Howard’s idea of the garden city was to create a public reform, witch aimed to create a better life for lower classes in society. The reform concerned to redistribute the population, from the crowded cities to the garden cities verdure and pleasant low-rise buildings. Howard’s thoughts and ideas were too diagrammatic and theoretical to become real. His ideas has passed on and has progressed through time to suit the prevailing time and space. In the 1990’s the garden cities got a Renaissance on the Swedish market. It was a necessary contrast to the criticized high-rise areas designed during the era of the million program (miljonprogrammet) of the 1960s. At the same time as the awareness of the environments and natures necessity rose, the garden city became more popular because of it natural soundness. The garden cities little picturesque settlement and structure appeal to the Swedish culture and the human sense. This kind of settlement is a functional complement to the stressful society of today. In the settlement of the garden city the inhabitants can rest, breath out and get away from the stressful city. Its access to verdure oases and private cultivable land attract a lot of people. The peaceful work in the garden is ranked high in the Swedish society. However, all the garden cities that are planned and exist today can’t fulfil the origin demands, often because of defect cooperation between the actors within the fields of planning and constructing. The garden city seems in many ways to be a suitable settlement also for the age that we live in. Its actual popularity seems to remain and because of that it will make a definite impact on the spatial development and suburban life in Sweden.

Denna studie syftar till att undersöka hur kollektivtrafiken påverkar vardagslivet för studenter vid Karlstads universitet och identifiera de utmaningar och möjligheter som studenterna står inför i samband med stadens kollektivtrafiksystem. Genom narrativa och semistrukturerade intervjuer med fyra studenter, två från campus och två från stadsdelen Våxnäs, analyseras deras upplevelser. För studenter boende nära universitetet är tillgänglighet och närhet avgörande vid val av transportmedel. Deras dagliga rutiner präglas av möjligheten att gå eller cykla till skolan, vilket minimerar behovet av externa transportmedel. Dessa studenter påverkas mindre av kollektivtrafiken, då de sällan behöver åka buss regelbundet. / This study investigates the influence of public transportation on the daily lives of students at Karlstad University, aiming to comprehend the challenges and opportunities inherent in the city's public transportation system. Through a mix of narrative and semi-structured interviews with four students—two residing on campus and two from Våxnäs —the study identifies andanalyzes various facets of their experiences.

<p>Sommarturismen i Sälen är i ett utvecklingsskede. I Sälen har man skapat en projektgrupp vars uppgift är att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet är även att locka besökare så Sälen kan hålla öppet sina anläggningar året om och skapa arbetstillfällen även på sommaren för dem som jobbar vinterhalvåret. Denna projektgrupp består av en styrgrupp med representanter från olika företag i Sälenområdet, från de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar är de företaget som äger anläggningarna i Sälenfjällen. De arbetar tillsamman för ett gemensamt mål, nämligen att locka fler besökare till Sälen sommartid. Den nuvarande sommarturismen är till stor del naturbaserade aktiviteter såsom vandring, kanotpaddling, älgsafari och flugfiske. Nyligen har man anlagt en bike- park i Lindvallen där man har möjlighet att med cykel ta sig nerför fjället på olika leder med olika svårighetsgrad.</p><p>Även Idre och Åre satsar på att få gäster sina anläggningar sommartid. Dessa satsar först och främst på aktiviteter i naturen. Åre satsar även lite mer av de sportiga slaget såsom drak och skärmflygning, segling och grottkrypning. I Idre har man haft besökare sedan 1968 då Idre Fjäll Gränjesvålens frilufsanläggningar invigdes. Åre har varit öppet för turism över 200 år och det första hotellet, Åreskutan, invigdes 1894.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.