Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds. I uppsatsen görs en jämförelse med beskattningen i inkomstslaget tjänst och för verksamhetsformerna aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. I jämförelsen förutsätts referenspunkternas beskattning vara oförändrad de lege ferenda. Utdelning som grundas på fåmansföretagsaktier och kapitalvinst vid avyttring av ej kvalificerade fåmansföretagsaktier fungerar som ytterligare referenspunkter. Ekonomiska aspekter såsom transaktionskostnader beaktas då hanteringsekonomin utgör primär målsättning. Förutsägbarhet utgör en övergripande förutsättning. Grunden till nu gällande beskattning lades redan i samband med 1991 års inkomstskattereform. Beskattningen har därefter genomgått ett antal förändringar, varav den största skedde 2006. Grundkonstruktionen har dock alltid varit att normal kapitalavkastning erhålls och därefter beskattas inkomsten, antingen till hälften eller till fullo, i inkomstslaget tjänst upp till ett förutbestämt takbelopp. Med hänsyn till tidigare nämnda målsättningar anser jag att beskattningen bör förändras de lege ferenda. Enligt min mening bör normallön vara utgångspunkt i beskattningen. Då kravet på uttagen normallön är uppfyllt bör all annan inkomst från fåmansföretaget beskattas i inkomstslaget kapital. Rekommenderad beskattning behandlar, enligt min mening, aktieägare, handelsbolagsdelägare och fåmansföretagare likt. Målsättningarna kring likabehandling och materiell lämplighet tillgodoses därmed. Beskattningen innebär dessutom en enklare masshantering, då färre och mindre komplicerade beräkningar aktualiseras. Detta är fördelaktigt med hänsyn till målsättningarna kring förutsägbarhet och hanteringsekonomi. En beskattning med utgångspunkt i normallön synes således, med hänsyn till uppställda målsättningar, vara den mest lämpliga beskattningen de lege ferenda.

<p>Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier <em>de lege ferenda. </em></p><p>Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds. I uppsatsen görs en jämförelse med beskattningen i inkomstslaget tjänst och för verksamhetsformerna aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. I jämförelsen förutsätts referenspunkternas beskattning vara oförändrad <em>de lege ferenda</em>. Utdelning som grundas på fåmansföretagsaktier och kapitalvinst vid avyttring av ej kvalificerade fåmansföretagsaktier fungerar som ytterligare referenspunkter. Ekonomiska aspekter såsom transaktionskostnader beaktas då hanteringsekonomin utgör primär målsättning. Förutsägbarhet utgör en övergripande förutsättning.</p><p><p>Grunden till nu gällande beskattning lades redan i samband med 1991 års inkomstskattereform. Beskattningen har därefter genomgått ett antal förändringar, varav den största skedde 2006. Grundkonstruktionen har dock alltid varit att normal kapitalavkastning erhålls och därefter beskattas inkomsten, antingen till hälften eller till fullo, i inkomstslaget tjänst upp till ett förutbestämt takbelopp.</p><p>Med hänsyn till tidigare nämnda målsättningar anser jag att beskattningen bör förändras <em>de lege ferenda</em>. Enligt min mening bör normallön vara utgångspunkt i beskattningen. Då kravet på uttagen normallön är uppfyllt bör all annan inkomst från fåmansföretaget beskattas i inkomstslaget kapital. Rekommenderad beskattning behandlar, enligt min mening, aktieägare, handelsbolagsdelägare och fåmansföretagare likt. Målsättningarna kring likabehandling och materiell lämplighet tillgodoses därmed. Beskattningen innebär dessutom en enklare masshantering, då färre och mindre komplicerade beräkningar aktualiseras. Detta är fördelaktigt med hänsyn till målsättningarna kring förutsägbarhet och hanteringsekonomi. En beskattning med utgångspunkt i normallön synes således, med hänsyn till uppställda målsättningar, vara den mest lämpliga beskattningen <em>de lege ferenda</em>.</p></p>