Bakgrund Kvalitetsindikatorer beskrivs underlätta styrning och kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det finns dock begränsat vetenskapligt stöd för patientinvolvering vid framtagande av kvalitetsindikatorer.   Kontext för studien Studien tog utgångspunkt i ett förbättringsarbete på en regions ungdomsmottagningar, som uppvisat omotiverade skillnader avseende tillgänglighet och kompetens. Förbättringsarbetets målsättning var att utveckla kvalitetsindikatorer som ungdomar och personal upplevde speglar en välfungerande ungdomsmottagning. Arbetet genomfördes med Experience Based Co-Design-metodiken (EBCD). Förbättringsarbetets målsättning utvärderades genom 49 oinvigda ungdomars fritextbeskrivningar, samt fokusgrupper med medarbetare. Utvärderingen visade att förbättringsarbetets målsättning hade uppnåtts.   Studien syfte Att beskriva lärdomar i organisationen av att utveckla kvalitetsindikatorer genom EBCD, samt jämföra framtagna indikatorer med andra ungdomsmottagningars kvalitetsindikatorsuppsättningar.   Metod Fokusgrupper med personal, intervju med processägare och dokumentanalys av kvalitetsindikatorsuppsättningar.   Resultat I informanternas beskrivningar vävdes reflektioner om framtagna indikatorer samman med erfarenheter från co-designprocessen. Personbunden förändringsmotivation och bred delaktighet synliggjordes. Dokumentanalysen visade att framtagna indikatorer hade större andel mått med kundperspektiv än jämförda indikatorsuppsättningar.   Diskussion EBCD-metodiken integrerade explicit och implicit kunskap om olika kvalitetsaspekter av verksamheten, vilket främjade förändringsmotivation och personligt lärande. Att metodiken inkluderade konkreta förbättringsarbeten stimulerade till formativ användning av kvalitetsindikatorerna, vilket understöddes av bred delaktighet. Det var möten genom co-designprocessen som främjade dessa effekter, snarare än valet av indikatorer.   Nyckelord: kvalitetsindikator, patientinvolvering, ungdomsmottagning, ungdomsvänlig vård

<p>Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståelig</p><p>kvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet.</p><p>Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för att</p><p>kvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använder</p><p>produkten i fråga påverkar detta.</p><p>I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen. Dessa produktkategorier var olivoljor (smaksinnet), utskrifter från skrivare (synen) och parfymer (luktsinnet). Inom varje produktkategori användes ett billigt, ett mellanprissatt</p><p>och ett dyrt alternativ. En kontrollgrupp fick kvalitetsutvärdera produkterna utan att veta priset på dessa. Därefter jämfördes kontrollgruppens svar mot svaren från en experimentgrupp som fått veta priset på produkterna.</p><p>Våra resultat från detta experiment visar att konsumenter faktiskt använder sig av priset som kvalitetsindikator. För samtliga tre produktkategorier fick det dyra alternativet högre kvalitetsomdömen när priset var känt och med ett enstaka undantag fick de billiga alternativen</p><p>lägre betyg när priset var känt. Vidare har framkommit att både kvinnor och män använder priset som kvalitetsindikator och att det inte förekommer några skillnader mellan könen i detta agerande. Däremot tycks produktanvändningsfrekvens påverka kvalitetsuppfattningen, även</p><p>om denna tendens inte kunnat säkerställas statistiskt i vårt experiment.</p><p>Följande slutsatser kan dras utifrån våra resultat:</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där smaksinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där synen främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där luktsinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ingen skillnad mellan könen i sambandet mellan pris och uppfattad kvalitet</p><p>Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan pris och uppfattad kvalitet baserat på hur ofta en konsument använder den aktuella produkten, men tydliga tendenser på detta förekommer</p>

Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståelig kvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet. Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för att kvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använder produkten i fråga påverkar detta. I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen. Dessa produktkategorier var olivoljor (smaksinnet), utskrifter från skrivare (synen) och parfymer (luktsinnet). Inom varje produktkategori användes ett billigt, ett mellanprissatt och ett dyrt alternativ. En kontrollgrupp fick kvalitetsutvärdera produkterna utan att veta priset på dessa. Därefter jämfördes kontrollgruppens svar mot svaren från en experimentgrupp som fått veta priset på produkterna. Våra resultat från detta experiment visar att konsumenter faktiskt använder sig av priset som kvalitetsindikator. För samtliga tre produktkategorier fick det dyra alternativet högre kvalitetsomdömen när priset var känt och med ett enstaka undantag fick de billiga alternativen lägre betyg när priset var känt. Vidare har framkommit att både kvinnor och män använder priset som kvalitetsindikator och att det inte förekommer några skillnader mellan könen i detta agerande. Däremot tycks produktanvändningsfrekvens påverka kvalitetsuppfattningen, även om denna tendens inte kunnat säkerställas statistiskt i vårt experiment. Följande slutsatser kan dras utifrån våra resultat: Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där smaksinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där synen främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där luktsinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ingen skillnad mellan könen i sambandet mellan pris och uppfattad kvalitet Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan pris och uppfattad kvalitet baserat på hur ofta en konsument använder den aktuella produkten, men tydliga tendenser på detta förekommer

Prescribing of drugs is an integral component of health care. In ideal situations drug prescribing constitute safe, effective, and inexpensive treatment alternatives for many conditions. However, poor and inappropriate prescribing is associated with illness and increased costs that can have an important impact at population level. Therefore, evaluation of the quality of drug prescribing is an important part of the process to improve quality in health care delivery. "Drug Utilisation 90%" (DU90) is an innovative approach to assess drug prescribing. Using this approach the drugs that represent 90% of the drug prescription/sales volume are identified. The rationale behind the development of DU90 rests on an assumption that a low number of products prescribed is associated with more rational prescribing practices. Furthermore, the approach can be used to asses what proportion of the drugs that represent 90% of the volume is made up by drugs recommended by local drug committees. In this essay, a feasibility study of DU90 is presented. Furthermore, the usefulness of DU90 as an indicator for quality assessment is discussed. It is concluded that DU90 does not directly reflect the quality of prescribing but it seems to be an useful tool in the quality assessment process through indicating areas that need to be analysed in more depth. The approach can be used for exploring drug prescribing data in a rapid, effective and inexpensive way / Läkemedelsförskrivningen är en viktig komponent inom sjukvården. Använd på rätt sätt är den en relativt säker, effektiv och mindre kostsam form av behandling jämförd med andra terapeutiska åtgärder. Utvärderingen av kvaliteten på läkemedelsförskrivningen är en viktig insats eftersom dålig läkemedelsförskrivning kan leda till onödig sjuklighet för patienten och ökade kostnader för samhället. Drug Utilisation 90 % (DU90) är en ny metod för utvärderingen av läkemedelsförskrivningen. Med hjälp av denna metod identifieras de läkemedel som utgör 90 % av förskrivnings/försäljningsvolymen. Konceptet har utvecklats baserat på antagandet att användning av få produkter är associerat med en mer rationell läkemedelsförskrivning. Baserad på DU90 kan även följsamheten till listan på rekommenderade läkemedel som utfärdas periodvis av Läkemedelskommittéerna, utvärderas inom 90 % av förskrivnings-/försäljningsvolymen. I denna uppsats presenteras en pilotstudie av användbarheten av DU90. Vidare diskuteras DU90 som indikator för kvalitetsutvärdering. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att DU90 inte direkt reflekterar kvaliteten på läkemedelsförskrivningen men verkar vara ett användbart verktyg eftersom det kan ge värdefull indikation på terapiområden som behöver vidare analys. DU90 förefaller vara ett snabbt, effektivt och billigt instrument för utvärdering av förskrivningsdata. / <p>ISBN 91-7997-105-9</p>