SAMMANFATTNING Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att uppnå målen krävs en verksamhet med bra kvalitet. För att mäta kvaliteten på barnhälsovårdens verksamhet i Uppsala län registreras data på individnivå i det regionala kvalitetsregistret Basta Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderår 2013. BVC-sjuksköterskor på aktuella barnavårdscentraler besvarade ett frågeformulär med frågor om vilka åtgärder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent. Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat på aktuell BVC. För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta. Det fanns inget statistiskt säkerställt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid på året och i vilken utsträckning som data saknades i Basta. Slutsatsen är att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För det enskilda barnet kan utebliven barnhälsovård innebära risk för sämre hälsa och det kan vara ett tecken på att barnet far illa Information om, och förbättring av rutiner för hur och när data ska registreras är därför viktigt ur kvalitetssäkringssynpunkt.

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen. Med hjälp av vår insamlade primär- och sekundärdata har vi kartlagt och analyserat effekterna av den nya styrmekanismen i avseende på kvaliteten inom vården. Utgångspunkten i arbetet ligger i att kvalitet är ett oklart koncept som dessutom är svår att mäta. Den medicinska praktiken brottas med denna problematik på vardagsbasis och riskerar att bli omdefinierad på grund av resultatfokusering. Detta utgör en irreversibel förändring som kräver mer uppmärksamhet och åtgärder för att värna om den omätbara kvaliteten inom sjukvården.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar och allt fler kommer behöva sjukvårdande insatser i hemmet. Distriktssköterskan är en av flera vårdprofessioner som arbetar i hemsjukvården och ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det finns flera kvalitetsregister som är utvecklade för att användas i det hälsoförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Senior Alert är ett av kvalitetsregistren som är användbart hjälpmedel i hälsoförebyggande arbetet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av Senior Alert och dess nytta inom förebyggande hälsoarbete i kommunala hemsjukvården. Metod: I studien användes kvalitativ innehållsanalys utifrån beskrivning av Elo & Kyngäs. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade frågor och intervjuer gjordes på tretton distriktssköterskor inom den kommunala hemsjukvården i åtta kommuner i Sverige. Vid analysen av materialet användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom, och stor betydelse och   sex underkategorier. Konklusion: Deltagarna hade varierande erfarenhet av kvalitetsregistret Senior Alert. Det var svårt att få till implementering av kvalitetsregistret.

Bakgrund: Kariessjukdomen hör till en av världens vanligaste sjukdomar med flertalet kända orsaks- och riskfaktorer. För att bevara en god oral hälsa utgör förebyggande tandvård en betydelsefull del bland äldre och kan ha en stor inverkan på en individs livskvalitet. Karies kan förebyggas och behandlas med stöd av patientutbildning och förebyggande tandvård, en hälsoinsats som främjar framförallt individen men även samhället med minskade resurs- och vårdkostnader. Syfte: Övergripande syftet med studien var att kartlägga förekomst och fördelning av registrerade förebyggande åtgärder i relation till karies bland individer 65 till 70 år, bofasta i Värmland 2017. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie av individdata (n=2738) från 65- till 70-åriga individer bosatta i Värmland och undersökta i tandvården, Region Värmland 2017. Data baseras på Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) åren 2017 och 2018. Resultat: Närmare trefjärdedelar av individerna hade ingen tillståndskod för karies registrerad (72,1%). Det var ungefär dubbelt så vanligt med tillståndskoder för sekundärkaries jämfört med primärkaries, 684 respektive 291 registreringar. Totalt registrerades 742 sjukdomsförebyggande åtgärder (200-serien) och 3495 sjukdomsbehandlande åtgärder (300-serie). ”Icke-operativ behandling” var den åtgärd som starkast associerades till individer med kariestillstånd (OR 3,83; CI 3,04–4,83). ”Information vid risk för sjukdom” var starkast associerad till individer utan kariestillstånd.  Antalet erhållna förebyggande åtgärder var snedfördelad och kunde variera från en upp till nio behandlingar per individ. Konklusion: Resultatet i denna studie talar för betydelsen av ytterligare studier inom förebyggande tandvård som hälsofrämjande insats för att främja oral hälsa bland äldre individer med kariessjukdom. Beteendemedicinsk prevention är en underutnyttjad åtgärd som behöver övervägas inom den förebyggande tandvården. / Introduction: Dental caries is one of the most common diseases worldwide with well-known risk factors. In order to maintain a good oral health, preventive dental care is an important part for elderly people and impacts on an individual´s quality of life. Dental caries can be prevented and treated with patient support, education and preventive dental care. Health promotion activities within dental care contributes to the individual’s well-being and reduces costs for the society.   Aim: The overall aim was to identify the occurrence and distribution of registered preventive dental care in relation to caries, among individuals aged 65 to 70 years resident in the county of Värmland in 2017.  Method: A cross-sectional register-based study of individual data (n= 2738) from 65 to 70-year-old individuals resident and dental examined, in the county of Värmland in 2017. Data was obtained from The Swedish Quality Registry for Caries and Periodontal Diseases (SKaPa) from years 2017 and 2018.  Results: Nearly three-quarters of the individuals had no caries conditions registered (72,1%). Secondary caries-conditions were about twice as common compared to primary caries, 684 and 291 registrations, respectively.  A total of 742 preventive-treatments and 3495 preventive disease-treatments were registered. “Non-invasive treatment” had the strongest association to individuals with caries conditions (OR 3,83; CI 3,04-4,83). The treatment “information when risk for disease” had the strongest association to individuals without caries conditions. The number of obtained preventive treatments were skewed and could vary from one up to nine treatments per individual. Conclusion; The results of this study indicate the importance of further studies of preventive dental care as a health promotion achievement to promote oral health among older individuals with dental caries disease. Behavioral medical prevention is underused and needs to be considered in preventive dental care in the future.