This thesis examines different methods for the cooling of data centers. Several means of cooling with the refrigeration cycle have been studied, as well as the feasibility of using free cooling in different parts of Sweden. In addition, the possibilities of transferring excess heat to a nearby district heating system were investigated. It was found that in all investigated cases except two, the data center could be cooled solely with free cooling for at least 300 days a year when only the outside air temperature was considered as a constraining factor. The limit was then set to 20 °C. The vast majority of all district heating systems in Sweden get little to none of their heat from other excess heat sources. It is therefore unlikely that this would hinder the possibility for owners of data centers to sell the heat produced by the servers to district heating systems. The data center belonging to the Swedish Energy Agency was especially examined. Experiments showed that when the cooling system temperature was set to 20 °C or below, the power consumption increased by 1 kW. No upper limit was found. Images taken with an IR-camera indicated that some mixing of hot and cold air takes place near the end of the aisle. Moreover, the difference in temperature between the upper and lower parts of the rack increased when the cooling system was set to higher temperatures, indicating further mixing of air.

Det finns idag ett intresse av att bedriva forskning och att göra tester av modeller t.ex. vindkraftverk i kalla klimat. I dagsläget finns det bara relativt små klimatkammare där man kan göra tester och det är därför av intresse att bygga en stor klimatkammare för att kunna testa modeller i större skala. Därför startade LTU ett projekt med ett par examensarbeten för att se hur man skulle kunna utforma en forskningsanläggning för detta. Det här arbetet tar upp hur energianvändningen skulle se ut för en klimatkammare som är 34x12x34 m och som skulle ligga inuti en forskningsanläggning. Platsen för forskningsanläggningen är vid en bergvägg utanför Jokkmokk. Arbetet visar tre olika varianter för hur klimatkammaren kan kylas och jämför dem med varandra. Den första varianten kallas för grundvarianten. I den används en värmeväxlare för att kyla ventilationens tilluft med hjälp av frånluften och ett frysaggregat kyler i klimatkammaren. Den andra varianten är lik den första, skillnaden är att den förkyler tilluften innan den värmeväxlas med frånluften. Den gör det genom att kyla med hjälp av ett snölager. Den tredje varianten är också lik grundvarianten men den skiljer sig från de andra genom att ett snölager kopplas till frysaggregatet istället för att frysaggregatet kopplas till utomhusluften. Energianvändningen för att kyla klimatkammaren till olika temperaturer mellan 0°C och -30°C beräknas för de tre olika varianterna. Det görs också en ekonomisk jämförelse genom att beräkna investerings- och driftskostnaderna för de olika varianterna. Investeringskostnaderna beräknas genom att summera kostnader för maskiner t.ex. värmeväxlare och frysaggregat samt byggkostnader för snölager. Driftskostnaderna uppskattas till att vara kostnaderna för elanvändning för maskinerna. Resultatet ger att den bästa varianten ur energisynpunkt är den tredje varianten som har ett snölager kopplat till frysaggregatet. Dock är inte det ett bra alternativ ur ekonomisk synpunkt. Investeringskostnaden för att bygga snölagret är så stor att det skulle ta 53-197 år innan man har återbetalat den. Det har även gjorts beräkningar för hur energianvändningen skulle se ut om klimatkammaren var i en egen byggnad och kyldes på samma sätt som grundvarianten. Denna variant har en betydligt lägre energianvändning än de andra varianterna. Dock är den inte enligt specifikationerna. Den variant som är bäst ur ekonomisk synvinkel är grundvarianten. Av de varianter som är enligt specifikationerna för arbetet så rekommenderas den. Men om forskningsanläggningen skulle byggas så skulle det rekommenderas att se över om det är möjligt att bygga klimatkammaren i en separat byggnad.

No description available.

Arbetet redovisar ett projektarbete som utförts på AB Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad där planhetsavvikelser av en specifik detalj har analyserats. Analyserna har tagit hänsyn till både yttre och inre faktorer i gjuteriprocessen och resultat visar att kylningen av detaljen har en betydande inverkan på detaljens planhet.

No description available.

This study was composed on behalf of Husqvarna Group AB and is the thesis for the writers’ bachelor's degree, majoring in Mechanical Engineering Product Development and Design. Husqvarna Group is one of the leading manufacturers in the world within forest, park and garden care products, such as chainsaws, lawn movers and trimmers. To retain future-safe and sustainable products it is constantly required to develop them in terms of power efficiency and ergonomics. In a gasoline-powered chainsaw, the cylinder is one of the most critical components within the motor set where its complexity and operational function is vital for the motor’s overall performance. The cylinder’s main tasks, which are to create a cylinder bore for the piston and a combustion chamber, cause the need for decisive properties in the cylinder’s construction and design, such as heat transfer and heat control. In order to enable an increase of the power in the engine, these properties are required to be considered and improved. With a defective cooling, various types of damages can occur in the engine, but also counteract the desired increase in engine power. The aim of this study is to develop a concept of a cylinder with improved characteristics for heat control. By support from accepted theories and former studies, method choices are carried out to generate concepts and analyze results. In order to give rise to the pros and cons concerning the final concept and its constituent subparts, the generating of the concepts and analyzing of its results has been taken place in parallel to one another.  The result of the work is a detached cylinder head, where the focus has been to produce proposals for the cylinder’s selection of seal, material and screw joints. When proposals in these areas were analyzed and selected, a simulation was made to examine whether the heat distribution in the cylinder had changed. The cylinder presented as the final concept is made of an aluminum alloy with a gasket of a mica material to keep the cleavage sealed. With the new conditions for fastening, a proposed design and material selection for screw joints are presented.   This study has taken the approach in a work that requires more time and resources and can inspire a resumption of the case. / Den här studien gjordes på uppdrag av Husqvarna Group AB och är ett examensarbete för skribenternas ingenjörsutbildning inom maskinteknik, produktutveckling och design.   Husqvarna Group är en av de världsledande tillverkarna för produkter inom skogs-, park-, och trädgårdsskötsel, såsom motorsågar, gräsklippare och trimmers. För framtidssäkra och hållbara produkter krävs det att ständigt utveckla dessa i mån av effektivitet och ergonomi. I en bensindriven motorsåg är cylindern en mycket viktig komponent där dess komplexitet och funktion är vital för motorsågens slutgiltiga funktionalitet. Cylinderns huvudsakliga uppgifter, vilka är att skapa ett cylinderlopp för kolven samt en förbränningskammare, förorsakar behov för avgörande egenskaper i cylinderns konstruktion och design, egenskaper såsom värmeöverföring och värmekontroll. Med en bristfällig kylning kan bland annat olika typer av skador förekomma i motorn, men också motverka den eftersträvande ökningen av motorns effekt. Arbetets syfte är att ta fram ett koncept på en cylinder med förbättrade egenskaper för en ökad kontroll av värmeutvecklingen. Genom underlag från vedertagna teorier inom produktutveckling samt inspiration från tidigare studier, genomförs metodval för att generera koncept och analysera resultat. För att ge upphov till för- och nackdelar beträffande slutkonceptets ingående områden, har konceptgenerering och analysering skett parallellt.   Resultatet av studien redovisar en delad cylindertopp, där arbetets fokus har varit att ta fram förslag på cylinderns tätning, material och skruvförband. När förslag inom dessa områden hade analyserats och valts, gjordes en simulering för att granska huruvida värmefördelningen i cylindern hade förändrats. Den cylinder som presenteras som det slutgiltiga konceptet är tillverkad av en aluminiumlegering med en packning av ett glimmermaterial för att hålla delningen tät. I och med de nya förutsättningarna på infästning presenteras också ett förslag på skruvförband med tillämpad utformning och materialval.   Studien har tagit ansats i ett arbete som kräver mer tid och resurser och kan vara till inspiration vid ett återupptagande av ärendet.

Examensarbetet som utförts vid Jönköpings tekniska högskola har syftet att konstruera en audioförstärkare. Målet var att åstadkomma goda prestanda på den valda audioförskartypen. Den utvalda varianten utvärderas med avseende på dess prestanda. Audioförstärkaren bör ha följande egenskaper: En kanal med en uteffekt på minst 40W samt ett frekvensområde på 20Hz till 20KHz, utan att använda sig av integrerade komponenter. Temat för rapporten bygger på analysering av konstruktionskretsen och en detaljerad beskrivning av ingående delar samt jämförelse med andra kopplingar med liknande funktion. Metoderna som har använts för att komma fram till resultatet är följande: Litteraturstudier av bl.a. [1],[3] och [6]. Den andra metoden var att testa konstruktionskretsscheman genom att koppla upp det på ett kopplingsdäck. Det som utfördes vid slutfasen var konstruktionen m h a CIRCAD och diverse simuleringar m h a Multisim. Efter genomgången av de olika momenten som arbetet medförde, gav insikten att det krävs mycket kunskap för att ha förståelse om hur en audioförstärkare fungerar. Denna studie gav inblick på de mest relevanta huvuddelarna som krävs för att kunna konstruera en audioförstärkare med önskade prestanda. / The thesis work performed at the School of Engineering at Jönköping University has the purpose to design an audio amplifier. The goal was to achieve great performance on the chosen audio amplify type. The chosen type is evaluated with respect to performance. The amplifier should be able to fulfil the following requirements: A one channel output being able to deliver at least 40W and a frequency range between 20Hz to 20 kHz without containing any integrated circuits. The theme in this report will be based on analysing the circuit used for the construction and describing the different surrounding parts in detail and compare it with other circuits with similar functionality. The methods applied before reaching the results are as follows: Literature studies, which among other literatures are [1], [3] and [6]. The other method was to ensure the function of the constructed circuit by connecting it on a breadboard for test verification. The performed tasks at the final phase were construction with the help of CIRCAD and various simulations with the help of Multisim, which has been utilized for developing the audio amplifier. After the exposition of the different moments, which the task has brought, it has given an insight that a huge demands of knowledge is required to have an understanding of how audio amplifier works. This study has given an insight on the main parts required to be able to construct an audio amplifier with the desired performance.

<p>Examensarbetet som utförts vid Jönköpings tekniska högskola har syftet att konstruera en audioförstärkare. Målet var att åstadkomma goda prestanda på den valda audioförskartypen. Den utvalda varianten utvärderas med avseende på dess prestanda. Audioförstärkaren bör ha följande egenskaper: En kanal med en uteffekt på minst 40W samt ett frekvensområde på 20Hz till 20KHz, utan att använda sig av integrerade komponenter. Temat för rapporten bygger på analysering av konstruktionskretsen och en detaljerad beskrivning av ingående delar samt jämförelse med andra kopplingar med liknande funktion. Metoderna som har använts för att komma fram till resultatet är följande: Litteraturstudier av bl.a. [1],[3] och [6]. Den andra metoden var att testa konstruktionskretsscheman genom att koppla upp det på ett kopplingsdäck. Det som utfördes vid slutfasen var konstruktionen m h a CIRCAD och diverse simuleringar m h a Multisim. Efter genomgången av de olika momenten som arbetet medförde, gav insikten att det krävs mycket kunskap för att ha förståelse om hur en audioförstärkare fungerar. Denna studie gav inblick på de mest relevanta huvuddelarna som krävs för att kunna konstruera en audioförstärkare med önskade prestanda.</p> / <p>The thesis work performed at the School of Engineering at Jönköping University has the purpose to design an audio amplifier. The goal was to achieve great performance on the chosen audio amplify type. The chosen type is evaluated with respect to performance. The amplifier should be able to fulfil the following requirements: A one channel output being able to deliver at least 40W and a frequency range between 20Hz to 20 kHz without containing any integrated circuits. The theme in this report will be based on analysing the circuit used for the construction and describing the different surrounding parts in detail and compare it with other circuits with similar functionality. The methods applied before reaching the results are as follows: Literature studies, which among other literatures are [1], [3] and [6]. The other method was to ensure the function of the constructed circuit by connecting it on a breadboard for test verification. The performed tasks at the final phase were construction with the help of CIRCAD and various simulations with the help of Multisim, which has been utilized for developing the audio amplifier. After the exposition of the different moments, which the task has brought, it has given an insight that a huge demands of knowledge is required to have an understanding of how audio amplifier works. This study has given an insight on the main parts required to be able to construct an audio amplifier with the desired performance.</p>

Det blir allt viktigare med fler hållbara och miljövänliga lösningar för att kunna ta itu med dagens miljökris och för att kunna ersätta de fossila bränslena. Pelletseldning är en lösning som anses vara koldioxid neutralt och går att elda året runt. För att pelleten ska vara lätthanterlig och tålig så är de b.la. viktigt med en bra bulkdensitet och hållfasthet. Där spelar kylning av pellets roll och därför skall detta examensarbete undersöka hur olika kylningsmetoder påverkar pelletsen kvalité.   Ett antal prover av pellets tillverkades på Karlstad universitetet med en pelletsmaskin under två olika labbsessioner. Tre av dessa prover kyldes sedan på olika effekt på en fläkt i en mindre kylanläggning. Två andra prover kyldes i en hink och utspridda i en stor låda/plåt. Dessa stod under natten och kyldes till omgivningstemperaturen. Efter att proverna hade kylts så gjordes olika kvalitétstester på varje kylt prov; bulkdensitet, hållfasthet, hårdhet, fukthalt och andel fabriksmul mättes. En analys av insamlad data gjordes, efter det så kunde en slutsats dras.   En fältundersökning gjordes även för att utröna hur olika pelletsföretag går tillväga med deras kylningsprocess och hur tekniken på deras kylning ser ut.   Den kylningsmetod från första sessionen som hade bäst resultat i alla kvalitétstester var pelletsen som kyldes naturligt och utspridda i en låda, med en bulkdensitet på 646 kg/m3 och en hållfasthet på 96,6% samt minimalt fabrikssmul. Pelletsen som kyldes på lägsta effekt på kylanläggningen visade också bra resultat på testerna. De mindre bra kylningsmetoderna var pellets som kyldes i hink under natten samt pellets som kyldes på maxeffekt på kylanläggningen. Från andra sessionen så fick pelletsen som kyldes med 30Hz bäst hållfasthet på 98,6%  men lägst bulkvikt på 693 kg/m3. Pelletsen som kyldes med max effekt fick sämre hållfasthet och lägst hårdhet. Högst bulkvikt på 737 kg/m3 fick det provet som var utspritt på en plåt och kyldes naturligt. Inget tydligt samband kunde ses mellan resultaten från de olika labsessionerna.

Litiumjonbatterier är en kraftigt ökande energibärare som finns i allt från mobiltelefoner till datorer och elbilar. Användandet av dessa batterier är en nödvändighet i dagens energimarknad, och andelen elbilar ökar lavinartat år efter år. Litiumjonbatteribränder uppvisar speciella problem och risker vid insats, som vanliga bilbränder inte skapar. Detta arbete har studerat räddningstjänstens metoder vid elbilsbrand, vilka släck och kyl-medel som utvecklas för just litiumjonbatteribränder samt hur effektivt vattenkylning egentligen är mot elbilsbrand.   En sammanställning av MSB:s rekommendationer samt några räddningstjänsters egna insatsmetoder har gjorts. Detta tillsammans med att flertalet nyare metoder för litiumjonbatteribrandbekämpning har studerats och ett experiment har utförts där vattens kylande effekt på en simulerad termisk rusning har undersökts.   Räddningstjänsten jobbar effektivt och progressivt med nya metoder och insatsplaner för elbilbrandsbekämpning. Detta syns hos såväl MSB som de kommunala räddningstjänsterna där nya metoder och verktyg hela tiden testas och utvärderas. Nya verktyg och släck/kylmedel utvecklas också av externa företag för att säkra och underlätta bekämpningen av litiumjonbatteribränder.   Under det experiment som utfördes kunde det konstateras att vattenkylning är en effektiv metod som har en starkt kylande effekt när en värmekälla introduceras till en batteripaketskonstruktion. Även vattnets flöde genom batteripaketet gav en betydande påverkan på resultatet.   Detta resultat ger en ökad trovärdighet till de metoder med vattenkylning som räddningstjänsten använder sig utav vid insats mot en elbils batteribrand. Det kan även konstateras att elbilstillverkare kan påverka räddningstjänstens förmåga till bekämpning av en olycka genom smart design av batteripaketen som involverar fungerande flödesvägar genom batteripaketet samt möjligheten att koppla både in och utflöde för kylvatten till batteripaketet.