En välutvecklad läsförståelse är bland annat betydelsefull för skolframgång. Mot bakgrund av att andelen utrikesfödda har ökat i Sverige, har den svenska befolkningen numera varierande språkkunskaper och utbildningsbakgrunder. Syftet med denna kvantitativa undersökning är att undersöka läsförmåga över tid såsom det återspeglas i högskoleprovets LÄS-prov, med huvudfokus på personer med utländsk utbildning. Resultatet i undersökningen visar på ett fallande resultat på högskoleprovets LÄS-prov hos de två yngsta åldersgrupperna och ett ökat resultat hos de två äldsta, oavsett vilken utbildningsbakgrund dessa har. Vidare framgår att provdeltagare med utländsk utbildning generellt har lägre poängmedelvärde jämfört med deltagare med svensk utbildning. Dessutom blir avstånden större mellan dessa utbildningstyper ju äldre deltagarna blir. När olika typer av utländska utbildningar jämförs sinsemellan har deltagare med utländsk högskoleutbildning nästintill genomgående det högsta poängmedelvärdet, medan deltagare med utländsk utbildning under gymnasienivå oftast har det lägsta. Sammantaget ger resultateten av studien visst stöd för interdependenshypotesen, som utgår från att individers läs- och skrivförmågor är gemensamma för alla språk.