Uppsatsens syfte är att studera förändringar i matematikundervisningen med avseende på problemlösning i samband med införandet av Lgr 80. För att undersöka detta studeras den professionella debatten i lärartidskriften Nämnaren. Det utvalda materialet för studien utgörs av artiklar från denna tidskrift för tidsperioden 1974-1985. För att lyfta fram det mest centrala i dessa texter används temaanalys. Politisk styrning och förändring i texter för matematikundervisningen studeras med utgångspunkt i läroplansteori utgående från Lundgren och tidskriften Nämnaren analyseras med utgångspunkt i Prytz definition av Lindensjö & Lundgrens arenamodell. I denna modell ses lärartidskrifter utgöra en arena av personer inblandade i beslutprocesser. Huvudfrågeställningarna utgörs dels av att undersöka vilka likheter och skillnader det finns i läroplanerna Lgr 69 och Lgr 80 med avseende på problemlösning och dels hur tidskriften Nämnaren behandlar detta område. Andra frågor handlar om Lgr 80:s roll och den professionella debattens funktion, då med hänseende på om debatten är preciserande eller vill förändra Lgr 80:s intentioner. Två arenor i den professionella debatten analyseras fram som nytt forskningsresultat. Dels forskararenan som utgörs av forskare, lärarutbildare och läroboksförfattare och dels stödarenan som utgörs av lärare.  Forskararenans preciserande funktion är att presentera nya forskningsrön och utgör därmed en direkt påverkan av styrdokumentens intentioner. Stödarenan däremot verkar stödjande för lärare. Övriga resultat är att i och med införandet av Lgr 80 blir problemlösning ett helt nytt begrepp och därmed kan Lgr 80 sägas vara med hänseende på problemlösning en nydanande reform. Den professionella debatten är preciserande i alla hänseenden utom vad det gäller problemlösning. Det som debatten följaktligen inte preciserar i Lgr 80 är momentet där elever ska analysera, värdera och dra slutsatser av problemlösningens resultat.