Uppsatsens syfte är att studera förändringar i matematikundervisningen med avseende på problemlösning i samband med införandet av Lgr 80. För att undersöka detta studeras den professionella debatten i lärartidskriften Nämnaren. Det utvalda materialet för studien utgörs av artiklar från denna tidskrift för tidsperioden 1974-1985. För att lyfta fram det mest centrala i dessa texter används temaanalys. Politisk styrning och förändring i texter för matematikundervisningen studeras med utgångspunkt i läroplansteori utgående från Lundgren och tidskriften Nämnaren analyseras med utgångspunkt i Prytz definition av Lindensjö & Lundgrens arenamodell. I denna modell ses lärartidskrifter utgöra en arena av personer inblandade i beslutprocesser. Huvudfrågeställningarna utgörs dels av att undersöka vilka likheter och skillnader det finns i läroplanerna Lgr 69 och Lgr 80 med avseende på problemlösning och dels hur tidskriften Nämnaren behandlar detta område. Andra frågor handlar om Lgr 80:s roll och den professionella debattens funktion, då med hänseende på om debatten är preciserande eller vill förändra Lgr 80:s intentioner. Två arenor i den professionella debatten analyseras fram som nytt forskningsresultat. Dels forskararenan som utgörs av forskare, lärarutbildare och läroboksförfattare och dels stödarenan som utgörs av lärare.  Forskararenans preciserande funktion är att presentera nya forskningsrön och utgör därmed en direkt påverkan av styrdokumentens intentioner. Stödarenan däremot verkar stödjande för lärare. Övriga resultat är att i och med införandet av Lgr 80 blir problemlösning ett helt nytt begrepp och därmed kan Lgr 80 sägas vara med hänseende på problemlösning en nydanande reform. Den professionella debatten är preciserande i alla hänseenden utom vad det gäller problemlösning. Det som debatten följaktligen inte preciserar i Lgr 80 är momentet där elever ska analysera, värdera och dra slutsatser av problemlösningens resultat.

I mitten av 2017 uppstod en diplomatisk kris mellan Qatar och fyra grannländer, nämligen Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Bahrain och Egypten. Som följd av krisen avbröt dessa länder sina diplomatiska förbindelser med Qatar.Syftet med denna uppsats är att undersöka innehållet i nyhetsartiklar om den inträffade diplomatiska krisen från både Al-Jazeera och Al-Arabiya samt att försöka kartlägga hur rapporteringen skilde sig åt. De primära frågeställningarna i denna undersökning kommer att behandla vilka normer de två tv-kanalerna har använt sig av för att producera sina respektive nyhetsstoff samt vilka tillvägagångssätt som har tillämpats för att publicera eller rapportera till respektive publik. Vidare kommer undersökningen att försöka kartlägga, analysera och skildra andra aspekter av värde såsom objektivitetsnivån, hur finansieringen påverkade de två nyhetskanalernas nyhetskvalitet samt deras spridning. Undersökningen kommer att granska om nyhetsartiklarna i båda kanalerna har gett en nyanserad bild eller bara rapporterat en sida av händelsen. Samtliga frågeställningar har sammanfattats i två huvudpunkter. Den första punkten syftar till att klargöra vilka språkliga skillnader som förekommer i rapporteringen om Qatarkrisen i de två satellit-tv-kanalerna Al-Jazeeras och Al-Arabiyas nyhetsartiklar. Den andra punkten avser att undersöka om Al-Jazeera och Al-Arabiya har varit neutrala eller påverkade av sina respektive regeringars politiska inställning i rapporteringen om Qatarkrisen.Jag har analyserat fem artiklar från varje kanal för att se vilken information som förmedlas. Som jag kommer att förtydliga, finns det tydliga tendenser som visar att rapporteringen av vissa händelseförlopp i Qatarkrisen skiljer sig avsevärt åt, vilket eskalerade krisen. Utifrån innehållsanalys och temaanalys med kodning presenterar jag en jämförelse av hur språket och ordvalet skiljer sig i nyhetsrapporteringen. Både innehållsanalys och tematisk analys har samma mål, nämligen att analysera material genom att dela upp texten i små innehållsenheter och sedan analysera texterna (Vaismoradi et al, 2013, ss. 400–402). Resultatet av denna jämförelse visar tydliga skillnader i ordval och parafraser av samma nyheter mellan de båda kanalerna. Till exempel rapporterade Al-Jazeera i den första nyheten att Qatars nyhetsbyrå hade hackats och att falska uttalanden av emiren hade publicerats. Al-Arabiya undvek dock att nämna att nyhetsbyrån hade hackats och rapporterade istället att alla uttalanden av emiren var falska.Denna studie baseras på tidigare forskning av forskarna Leon Brakho och Kristina Riegert, som har skrivit flera böcker om arabiska massmedier. Dessutom har jag använt tre olika teorier för att besvara frågeställningarna, nämligen normativ teori, auktoritär teori och gestaltningsteori.Denna studie baseras på tidigare forskning av forskarna Leon Brakho och Kristina Riegert, som har skrivit flera böcker om arabiska massmedier. Dessutom har jag använt tre olika teorier för att besvara frågeställningarna, nämligen normativ teori, auktoritär teori och gestaltningsteori.Genom jämförelsen mellan nyhetsartiklarna åskådliggörs att kanalerna har använt olika termer och ord om samma händelse. Samtidigt förekommer mer motstridig terminologi i rapporteringen mellan de båda nyhetskanalerna. Det var anmärkningsvärt att se hur uppbyggnaden av varje nyhetsartikel, samt hur varje kanal skildrar eller rapporterar om en viss händelse, skilde sig åt.