Syftet med uppsatsen är att genom att studera tre olika läsläror från tre olika tidsperioder undersöka hur och om läslärorna har förändrats över tiden. Syftet är också att studera hur de speglar de styrdokument som gällde då de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad.   Undersökningen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur är läslärorna uppbyggda och vilken läsinlärningsmetod återspeglas i läslärorna? Vad har förändrats över tid och vilka likheter går att finna i de olika läslärorna? Hur ser förhållandet till läslärornas samtida styrdokument ut? Frågeställningarna besvaras utifrån tre olika utgångspunkter nämligen den historiska bakgrunden för läromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika läsutvecklingsteorier. I en läslärostudie beskrivs och analyseras de tre läslärorna, Hem och hembygd Sörgården (1912), Nu läser vi A (1977) och Bodils Första Läsebok (2003), utifrån uppbyggnad och den läsinlärningsmetod som används. I en sammanfattande analys analyseras läslärorna utifrån utgångspunkterna och de grundläggande frågeställningarna.   Resultaten visar att läslärorna är baserade på olika läsinlärningsmetoder men har liknande upplägg när det gäller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebär skillnader eftersom de är skrivna under olika tidsperioder. En annan förändring men också likhet läslärorna emellan är att det i alla tre går att finna kopplingar till deras samtida styrdokument. Slutsatsen är därför att läslärorna har förändrats och anpassats utifrån att skolan och dess styrdokument har förändrats.   Uppsatsen utgör en dokumentstudie och går inte in på hur läslärorna använts eller skulle kunna användas i undervisningssammanhang.