• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Läraryrket - en ständigt pågående utbildning : En brukstextanalys av texter från Läslyftet

Lindblom, Linnea, Hillbom, Nellie January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera utformningen av två texter hämtade från fortbildningsprojektet Läslyftet. Texterna hämtas från modulen Tidig läsundervisning och berör läsförståelse. Analysen har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: “Vilken bild ges av vad som är viktigt i läsförståelseundervisning?”, “Vilka strategier används i texterna för att möta läsaren?” och “På vilka sätt synliggörs sammanhanget i texten?”. För att besvara dessa forskningsfrågor används en analysmetod inspirerad från Hellspong och Ledins (1997) metod för brukstextanalys med en teoretisk utgångspunkt i socialsemiotik. Metoden grundas i tanken att alla brukstexter innehåller tre huvudsakliga strukturer: ideationella, interpersonella och textuella. I det här arbetet eftersöks komponenter ur dessa strukturer som är relevanta för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av brukstextanalysen visar att Skolverket framhåller lärarens roll som mycket viktig i undervisning och utvecklandet av elevers läsförståelse. Textens uppbyggnad visar att lärare bör vara väl insatta i läsförståelsens komponenter och hur dessa bör arbetas med i undervisningen. I texten används olika strukturer för att möta läsaren i den tilltänkta mottagarollen genom exempelvis instruktioner. I de analyserade texterna synliggörs situationskontexten skolvärlden på flera plan. Däribland finner vi verksamhetsdiskursen fortbildning för lärare.
2

Världens krångligaste dokument? : En kvalitativ studie om läsbarheten hos två förvaltningar inom Eskilstuna kommun / The most complex documents in the world? : A qualitative study regarding the readability from two administrations within the municipality of Eskilstuna

Medin, Marcus January 2018 (has links)
Denna studies syfte var att ta reda på om två dokument som är utformade av två olika förvaltningar inom Eskilstuna kommun var svårlästa eller inte. Förvaltningarna i fråga var Barn- och utbildningsförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen. Metoderna som tillämpades i analysen var en läsbarhetsanalys, en LIX-analys samt jämförelser med den ”Svarta listan” från regeringen (Svarta listan innehåller ord som myndigheter bör undvika). Resultatet visade att dokumenten var mer eller mindre svårlästa. Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade en högre svårighetsgrad än Kultur- och fritidsförvaltningens dokument enligt läsbarhetsindex. Läsbarhetsanalysen gav även resultat som visade att Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade det mer strukturerade dokumentet gällande typsnitt, layout och tematisk bindning. Kultur- och fritidsförvaltningens dokument hade dock en tydligare målgrupp än vad Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade. LIX-analysen visade att dokumenten var nära definitionerna ”svår” samt ”mycket svår”. Båda dokumenten innehöll ord från Svarta listan, dock innehöll Barn- och utbildningsförvaltningens dokument fler ord från Svarta listan.
3

Läsläror genom tiderna : En studie av tre läsläror från olika epoker / Reading textbooks through the ages : A study of three textbooks from diffrent epochs

Larsson, Lena January 2011 (has links)
Syftet med uppsatsen är att genom att studera tre olika läsläror från tre olika tidsperioder undersöka hur och om läslärorna har förändrats över tiden. Syftet är också att studera hur de speglar de styrdokument som gällde då de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad.   Undersökningen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur är läslärorna uppbyggda och vilken läsinlärningsmetod återspeglas i läslärorna? Vad har förändrats över tid och vilka likheter går att finna i de olika läslärorna? Hur ser förhållandet till läslärornas samtida styrdokument ut? Frågeställningarna besvaras utifrån tre olika utgångspunkter nämligen den historiska bakgrunden för läromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika läsutvecklingsteorier. I en läslärostudie beskrivs och analyseras de tre läslärorna, Hem och hembygd Sörgården (1912), Nu läser vi A (1977) och Bodils Första Läsebok (2003), utifrån uppbyggnad och den läsinlärningsmetod som används. I en sammanfattande analys analyseras läslärorna utifrån utgångspunkterna och de grundläggande frågeställningarna.   Resultaten visar att läslärorna är baserade på olika läsinlärningsmetoder men har liknande upplägg när det gäller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebär skillnader eftersom de är skrivna under olika tidsperioder. En annan förändring men också likhet läslärorna emellan är att det i alla tre går att finna kopplingar till deras samtida styrdokument. Slutsatsen är därför att läslärorna har förändrats och anpassats utifrån att skolan och dess styrdokument har förändrats.   Uppsatsen utgör en dokumentstudie och går inte in på hur läslärorna använts eller skulle kunna användas i undervisningssammanhang.
4

Har språket fått mer eller mindre formella drag på 20 år? : Textanalys av två reportage skrivna av samma skribent i samma tidning. / Has the language acquired more or less formal features in 20 years? : Text analysis of two reports written by the same author in the same newspaper.

Wallén, Yonna January 2020 (has links)
I den här studien undersöks om mer eller mindre formella drag kan urskiljas på 20 år genom att analysera två reportage från samma tidning med samma skribent. Reportagetexterna är från den lokala tidningen för Västanfors-Västervåla församling, som heter Mitt i livet. Analysmetoderna som har använts är utifrån Hellspongs (2001) metoder för brukstextanalys läsbarhetsanalys, genreanalys och slutligen en komparativ analys av de två reportagetexterna. I läsbarhetsanalysen tar Hellspong upp olika frågor där svaren kan avgöra om en text är lätt eller svår att läsa vilket kan hänga ihop med formalitet. Genreanalysen gav inte några avvikande resultat, den påvisar att texterna är så pass lika varandra att undersökningen kommer att ge ett rättvist resultat. Avslutningsvis har en komparativ analys gjorts för att ge stöd åt resultatet från läsbarhetsanalysen. I många aspekter liknar de två texterna varandra men skillnaderna som uppkommer i undersökningen är så pass tydliga att resultatet påvisar att språket har fått mer formella drag. Den nyare texten från 2019 har till exempel långa meningar, engelska ord, facktermer inom företagande medan den äldre texten inte har det.
5

En dag i riksdagens Twitterrum : En språklig analys av samtliga riksdagsledamöters twittrande under 24 timmar

Åberg, Mats E January 2013 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna: • Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande? • Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna? • Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön? • Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet? Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga. Både beröm och kritikutdelas men följer då alltid mönstret kritik åt politisk motståndare och beröm åt politisk vän. Sverigedemokraterna uttalar sig oftare med tvärsäkerhet och mer sällan med garderingar än övrigapartier. Inga stora skillnader mellan könen och Alliansen respektive de Rödgröna står att finna. Twittermediet är ofta informellt och snabbt vilket ger upphov till nya språkliga konstruktioner ochibland rena fel.
6

Läroboken i ett digitaliserat samhälle : En läromedelsstudie om läroböckers bidrag till utvecklingen av digital kompetens i samhällskunskap / The textbook in a digitalized society : A textbook study on textbooks contribution to the development of digital competence in civics

Engqvist, Evelina January 2021 (has links)
Todays‘ society is digitalized. This has effects on both the society and the educational practice. Therefore, the Swedish government has decided that all students must develop digital skills in school. This study aims to investigate how textbooks in civics can contribute to students developing  digital competence. Three textbooks have been studied using textbook theory and a method called usage-text analysis.   Some main results are that textbooks in civics can contribute to students developing digital competence, as they to a varying extent, convey information and are in line with the curriculum regarding how digitalization affects democracy, politics and the labour market. However, there are shortcomings in the textbooks‘ contribution to the development of digital competence. This consists of that the textbooks in an incomplete way, are conveying and are in line with the curriculum regarding digital sources. Furthermore, the textbooks can only to a small extent contribute to students developing digital competence, as it does not constitute an essential part of the textbooks. Therefore, the teacher has a particularly important role in ensuring an equal development of students‘ digital competence.
7

Vi som undervisar : En normkritisk undersökning av lärarhandledningar i sexualitet och samlevnad, för undervisning i språkintroduktionsklasser

Guy, Amanda January 2016 (has links)
This essay deals with teachers’ guides on teaching about sexuality and personal relationships, in particular guides focusing on introductory programmes in languages in upper secondary school and teaching adult immigrants Swedish. The aim is to investigate how the teachers’ guides function as further training for teachers. In Sweden 2016, the number of pupils enrolled in language introductory programmes was rapidly increasing. The number of participants in Swedish language for immigrants was also growing quickly. Teachers are in need of further training in sex and sexuality education and instruction in general, and particularly in this teaching context. It is hard to find teachers with sufficient competence in the field, due to the current general lack of skilled teachers in Sweden. Research on teachers’ guides in Sweden is underdeveloped and previous research on the topic of this essay is virtually non-existent, which makes this a pilot study of sorts. The study focuses on text-analysis, function and normativity. The results show that teachers’ guides respond to teachers’ needs and demands. These specific teachers’ guides affect each other through intertextuality. The norms imbedded in the language used in the teachers’ guides have an influence on teachers reading them.

Page generated in 0.0624 seconds