I den svenska matematikundervisningen har problemlösning fått en allt större roll genom åren. Idag finns formuleringar kring problemlösning med i samtliga kursplaner för matematik i gymnasieskolan, där det framgår att problemlösning ska synas i matematikundervisningen både som mål och medel. Forskningsfältet kring problemlösning är utbrett över hela världen och över decennier, och problemlösningsförmågan är något som idag efterfrågas på den internationella arbetsmarknaden. I den här studien har målet varit att försöka få en inblick i hur problemlösning sker i klassrummen, i vilken utsträckning samt hur läromedlen påverkar nivån av problemlösning. Observationer har genomförts i fyra olika klassrum och de läromedel som använts under lektionstillfällena har analyserats. Resultaten visar på att problemlösning inte skett i någon större uträckning, att de läromedel som använts till stor del innehåller proceduruppgifter samt att elever och lärares muntliga resonemang verkar vara de situationer då problemlösning oftast sker.