Syftet med denna studie är att få en bild av förutsättningarna lärare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde läraren kring detta samt de nya krav som de upplever ställs på dem i denna digitala tidsålder? Jag intresserar mig för vad lärare anser krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum. På samma sätt intresserar jag mig för vilka möjligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring lärandet i en digital vardag. Genom att jämföra denna bild med teorier kring medieundervisning idag i fråga om till exempel Media- och informations- kunnighet och deltagarkulturer vill jag skissa en samtidsbild. Frågeställningen jag har valt är; Hur talar lärare i grundskolan om förutsättningarna för att använda sig av digitala medier i skolan och undervisningen? Vad anser de krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum? Hur uttrycker de sig kring lärandet i en digital vardag? Jag har haft förmånen att besöka fyra skolor med väldigt olika förutsättningar och intervjuat grundskollärare som undervisar i ämnena so, svenska och bild. Genom mötet med informanterna har det bland annat blivit tydligt hur viktigt det är med en kunnig skolledning som leder och stödjer arbetet med digitala medier i undervisningen. En ledning som har genomtänkta strategier för implementering av digital teknik och nya arbetsmetoder i undervisningen och som kontinuerligt ger utrymme för pedagogiska diskussioner och gemensam utveckling. Bristen på tid återkom genomgående, och flera informanter berättar att det är vanligt att lärare inte alls tar sig an de digitala medierna då de inte ser syftet med dem och de ofta förknippas med tekniktrassel. Undersökningen visar att man i skolans värld behöver öka den digitala allmänbildningen, men också eftersträva att låta elevernas digitala vardagsupplevelser tas in/upp i undervisningen. Om eleverna kommer att möta en medie- och informationskunnig lärare är idag fortfarande en fråga om en slump, vilket innebär att många barn och ungdomar riskerar att inte få de kunskaper det har rätt till och behöver för att ta sig fram i dagens samhälle. Digital bildning borde vara ett grundkrav för dagens lärare, oavsett ämne.

Diss. av båda förf. Linköping : Univ.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2005. / Härtill 2 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2008. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser på sitt musikaliska lärande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder så som låtskrivare, frilansmusiker och instrumentallärare. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv där synen på lärande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt rådande kultur. Informanterna har i undersökning fått prova att spela lap steel och dobro i fyra olika stämningar som därefter avslutats med en intervju. Vid dessa tillfällen har deltagarna reflekterat och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter som berör deras musikaliska lärande.Resultatet av undersökningen pressenteras i tre kategorier som jag i detta arbete kallar för, det speltekniska perspektivet, gehöret och det visuella lärandet samt det musikaliska uttrycket. Dessa tre kategorier återspeglar vilka parametrar informanterna intagit och redogjort för när de reflekterat över sitt musikaliska lärande. Undersökning visar i detta på en nyansrikedom som berör musikaliskt lärande där både likheter och olikheter bland de medverkande informanterna redovisas.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.