Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2009.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter som skapas för elevers läsförståelse samt vilka hinder och möjligheter som skapas för elevers delaktighet i grupparbete genom arbetssättet kooperativt lärande. Videoobservation användes som huvudsaklig metod och kompletterande elevintervjuer genomfördes. Videobservationerna genomfördes i åk 6 vid fem olika tillfällen. Materialet analyserades utefter två olika utgångspunkter: (a) olika förhållningssätt till texter i samtalet i relation till begreppet textrörlighet; samt (b) elevers delaktighet i grupparbete i relation till fastställda kriterier från tidigare forskning. I empirin synliggjordes att olika möjligheter att förhålla sig till texter uppstod i textsamtalen. I både elevsamtalen och de lärarledda samtalen möjliggjordes flera typer av textrörlighet, de lärarledda samtalen syftade dock oftare till en djup textbaserad rörlighet. Det framkom även olika karaktäristika hos de samtal som kategoriserades som lyckade sekvenser av grupparbete och de som inte uppfyllde kriterierna. De lyckade samtalssekvenserna karaktäriserades av att eleverna lyssnade aktivt samt bad om hjälp och hjälpte varandra och flera av dessa sekvenser innehöll en struktur för samarbetet. Samtliga samtal som inte uppfyllde kriterierna för lyckade grupparbeten saknade både struktur och lärarstöd. Resultatet tyder på att när läsförståelsearbetet skedde genom arbetssättet kooperativt lärande möjliggjordes en elevinteraktion som bidrog till olika sätt att förhålla sig till texten. Vikten av lärarens stödjande funktion synliggjordes både gällande läsförståelseutvecklingen och samarbete i grupperna. Samarbete uppstod inte i alla grupper, vilket kan tyda på att elever behöver stöd i samarbete för att öka allas delaktighet och lärande.

I denna studie behandlas ämnet skönlitteratur i svenskundervisning. Studien syftar till att, med utgångspunkt i didaktisk forskning, belysa undervisning med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolan. Frågeställningarna är följande: Vad säger didaktisk forskning om lärares roll i undervisning med skönlitteratur? Vad har skönlitteratur i undervisning för påverkan på elevers identitetsskapande? Vilka hinder belyser didaktisk forskning i undervisning med skönlitteratur? Litteraturstudien är baserad på ett tiotal vetenskapliga texter där bland annat antologier, doktorsavhandlingar och konferensbidrag har inkluderats, där forskningsresultat har sammanställts med studiens syfte som utgångspunkt. Resultatet visar att användning av skönlitteratur som medel i undervisning bidrar till elevers identitetsutveckling, dock har lärare en betydande roll. Hinder i undervisning med skönlitteratur som presenteras i studien är: styrdokument och elevgrupp. Resultatet visar även att tiden inte räcker till för att erbjuda lärare kompetensutveckling och utrymme för att, på djupet, kunna arbeta med skönlitteratur.

Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till informations-­‐ och kommunikationsteknologi (IKT) i förskolan. I denna studie har kvalitativ intervju använts som metod. Min empiri består utav intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor i södra Skåne.Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT är ett hjälpmedel i barns utforskande och lärande. En majoritet använder sig av IKT i verksamheten. Resterande pedagoger anser sig ha blivit mer medvetna om IKT och dess roll i verksamheten.Studiens slutsatser visar att pedagogers förhållande och engagemang påverkar hur IKT används i verksamheten. / The purpose of my study is to examine how teachers relate to information and communications technology (ICT) in the kindergarten. In this study, qualitative interviews have been used as a method. My empirical data consists of interviews with ten educators at two different preschools in southern Skåne.The results of my study show that teachers believe that ICT is a tool in children's exploration and learning. A majority use of ICT in the business. The remaining educators feel they have become more aware of ICT and its role in the business.The study's findings show that the teachers' relationship and commitment affect how ICT is used in business.

SammanfattningTitel: Hur kan formativt arbetssätt och aktiv elevmedverkan gynna matematikutveckling? Författare: Jessica HåkanssonTyp av arbete: Examensarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivåAntal sidor: 42Handledare: Therese Vincenti Malmgren Examinator: Magnus ErlandssonProblemområde: Löwing har genomfört en studie gällande matematikundervisningen i svenska skolor och kommit fram till att ”de flesta lärare valde att låta eleverna arbeta på egen hand styrda av en lärobok eller ett arbetsmaterial. Någon individualisering i meningen att anpassa innehållet till elevernas förkunskaper och förmåga förekom inte. Detta ledde till inlärningsproblem.” (Löwing, 2006, s. 18) Forskare inom formativt lärande i matematik är oeniga gällande vilken elevgrupp som gynnas mest av detta arbetssätt och det efterlyses fler studier som inspirerar lärare och tydligt ger exempel på hur förändringen mot formativt arbetssätt kan gå till.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om hypotesen formativt arbetssätt med aktiv elevmedverkan kan gynna olika elevgrupper i deras matematikutveckling stämmer.Metod: Jag har intervjuat en lärare som ändrat arbetssätt från läromedelstyrd undervisning till formativt lärande med aktiv elevmedverkan. 39 elever ingick i studien och dessa har gjort jämförande kunskapstest i grundläggande taluppfattning med ett års mellanrum. Eleverna har även svarat på en enkät med frågor om hur de upplever undervisningen och 10 elever har intervjuats. Jämförelser har gjorts mellan elevernas omdöme i årskurs fem och betyg i årskurs sex samt med elevernas resultat i nationella prov för årskurs sex.Resultat med analys: Lärarens metoder och syfte med undervisningen stämde väl överens med det som framgick ur forskningsöversiktens rekommendationer. Samtliga elevgrupper gynnades av det förändrade arbetssättet då deras kunskaper i grundläggande taluppfattning ökade markant och en klar majoritet av eleverna upplevde undervisningen i matematik som både roligare och mer lärorik numera. Även lärarens inställning till undervisning och ämnet matematik förändrades och hens upplevelse av mer meningsfulla aktiviteter och den feedback hen får av eleverna påverkar säkert elevernas inställning till sitt lärande i positiv riktning. Eleverna uttrycker stolthet och glädje över att få vara aktiva i många val som rör deras matematikutbildning. Läraren i studien tar tidigare forsknings rekommendationer om att tydliggöra målen för varje elev till ytterligare högre nivå genom att låta eleverna själva formulera sina mål. Samtliga elever som intervjuades kunde redogöra för sina individuella utvecklingsmål i matematik och hur de skulle arbeta för att nå dessa.Slutsats: Denna fallstudie visade att formativt arbetssätt med aktiv elevmedverkan kan gynna olika elevgrupper i deras matematikutveckling.Specialpedagogisk implementering: Studien visade tydligt att antalet elever som kan bedömas befinna sig i matematiksvårigheter minskade radikalt bara en termin efter förändringen mot mer formativt lärande och aktiv elevmedverkan genomfördes. Detta är ett tydligt tecken på att förebyggande specialpedagogiskt arbete lönar sig och jag menar att det är här specialläraren med inriktning mot matematikutveckling gör störst nytta för flest antal elever.Nyckelord: aktiv elevmedverkan, formativt lärande, individualisering, matematikutveckling

Min undersökning syftar till att avgöra om eleverna lär sig vad läraren tror att de ska lära sig av undervisningen. Det är en kvalitativ undersökning där jag följer en lärares undervisning inom ett visst område som sträcker sig över ett par veckor. Genom in- tervjuer med läraren och provresultat från eleverna jämför jag om resultaten stämmer överens med lärarens mål efter avslutat undervisningsområde. I resultatet kan vi tyd- ligt se att detta inte är fallet då det inte finns några elever som når upp till de högre betygsstegen och i min diskussion lägger jag fram möjliga orsaker till detta. / My investigation aims to determine whether students are learning what the teacher think they should learn from the lessons. It is a qualitative study in which I follow one teacher's education in a specific field that extends over a few weeks. Through interviews with the teacher and the test scores from the students I compare if the re- sults are consistent with the teachers aim after completed education. In the results, we can clearly see that this is not the case when there are a few students who reach the higher grade levels, and in my discussion I bring forward possible reasons for this.

The purpose of this study is to describe how staff at the upper secondary school's national pro- grams prepare their students for their upcoming adult life. What didactic and subject-related resources do they use in the process towards the pupils' independent adult life and how in- volved are the pupils in the transition to adulthood and future employment. My hope with this study is to contribute with knowledge about possible ways to support the students during their studies and the transition to adulthood. The study is based on qualitative interviews with four teachers, a study and vocational coun- selor and a work consultant who works at the upper secondary school. The study has its theo- retical starting point in a didactic perspective and in a relational perspective. These perspec- tives are intertwined in the analysis, as the informants in the study integrate both perspectives as mutually interacting aspects of learning. As an analytical method, meaning coding has been used and the answers are presented in five themes: how teachers vary their teaching, inde- pendence, collaboration, participation and influence and leisure time. The result shows that the staff at the upper secondary school work in a conscious manner to make the pupils as independent and involved as possible in the process towards adulthood. The staff collaborates with various actors who can support the pupil when it comes to employ- ment after graduation. In previous studies that I use in the study's research overview, on the other hand, shows that the group of people with intellectual disability does not feel that they have participated and had influence in their process towards adult life. This group should be given the opportunity to prepare for what the labor market demands, but when they make their choice to the upper secondary school they are referred to a limited number of programs. In or- der for students to achieve social justice and be able to establish themselves in the labor mar- ket, employers need to see them as a resource. Today, only 22% of those who have an intel- lectual disability are established in the labor market. Thus, cooperation during the high school years is not enough, it needs more efforts.

Studien syftar till att ta reda på förskollärares berättelser om högläsningens villkor och vilka uppfattningar förskollärare ger uttryck för om möjligheter som stöd för barns utveckling vid högläsning i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till böcker som värdefulla artefakter speglas i hur barn intresserar sig och förhåller sig till böcker. Förskollärares förberedelser inför högläs- ningstillfällen genom att skaffa sig förkunskap om böckers innehåll, är villkor som förskollärarna har skapat för att ge möjlighet till att fånga barns intressen och deras möjlighet till utveckling. Resultatet i studien visar att när förskollärare har ett målin- riktat syfte med vilka böcker som används vid högläsning har de skapat villkor för högläsning. Det ger möjligheter till samtal tillsammans med barn i form av reflekt- ioner och diskussioner om böckers innehåll och handlingar. Studiens resultat visar även att när förskollärare vid högläsning delar in barngruppen i mindre grupper efter deras utvecklingsnivåer ges varje barn möjlighet till att uttrycka sig och att få bekräf- telse av förskolläraren. Slutligen visar resultatet i studien att när förskollärare skapar olika villkor för samtal vid högläsning ger det barn möjlighet till utveckling och lä- rande.

<p>Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssättet fått en slagsida som bearbetar information på bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fördjupas teoretiska perspektiv på dramapedagogik, med hjälp av dess egen forskning men också belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala frågan i uppsatsen är vad som är det specifika för den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som både är lärar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella lärkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammanställer svaren tematiskt och analyserar med hjälp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna berör. Resultatet pekar på att informanterna uppfattar sig använda en hög grad av komplexitet i arbetsmetoden, som följer med interagering, interaktivitet och estetiskt gestaltning, samt ett syfte att skapa mening och insikt på flera nivåer. Det ställer stora krav på pedagogens kompetens, bl a på integrering mellan teori och praktik. Men det ökar möjligheten till integrering och inkludering av fler mänskliga aspekter i lärprocessen, där den förkroppsligande affektiva kognitionen, intuitiv och mental reflektion är accentuerade. Gruppen och kollektivet används som resurs för individen och tvärtom, det öppnar för mångbottnade och mångfasetterade samspel i lärprocessen. Den fiktiva och kollektiva dimensionen spelar en stor transformativ roll. Även en effektiv användning av praktiserade demokratiska värderingar för hantering av pedagogiska utmaningar är märkbar.</p>