Aktuell forskning belyser betydelsen av sensoriska upplevelser och rörelse i inlärningsprocessen. Sensoriska upplevelser påverkar hjärnans aktiveringsmönster på ett positivt sätt, vilket leder till en mer effektiv inlärningsupplevelse. Montessoripedagogiken betonar lärande genom sensoriska upplevelser som en nyckelaspekt i barns utveckling. Ett noggrant utformat utbildningsmaterial anses vara en viktig tillgång med stor betydelse, men samtidigt skapar montessorimaterialet förväntningar och en läraridentitet associerad med montessoripedagogiken, vilket ger upphov till dilemman i den dagliga praktiken. Syftet med denna studie är att analysera montessoripedagogernas berättelser om hur det språkmaterial som designats av Maria Montessori för barns skriv- och läsutveckling lever vidare, tolkas och används i samtiden. I studien användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med sex informanter från fyra montessoriförskolor. Deltagarna informerades om forskningens syfte och gavs möjlighet att dra sig ur när som helst, samt att pseudonymer användes för att säkerställa konfidentialitet. Tematisk analys användes för att identifiera mönster i montessoripedagogernas berättelser om språkmaterialet. Studiens teoretiska ram är baserad på Michael Billigs begrepp om ideologiska dilemman, vilket användes för att analysera montessoripedagogernas berättelser om språkmaterialen. Detta gjordes för att lyfta fram montessoripedagogernas åsikter, nuvarande användning och tolkning av språkmaterialet designat av Maria Montessori. Montessoripedagogerna uppskattar språkmaterialet, men en läraridentitet konstrueras genom materialet där de navigerar genom ideologiska dilemman och konflikter mellan det vedertagna "common sense" inom montessorisystemet och deras egna erfarenheter och strategier. Slutsatsen om att en läraridentitet konstrueras genom materialet kan vägleda skolledare vid implementering av utbildningsmaterial. Ett dilemmaperspektiv kan vara en tillgång för att stödja pedagogers och arbetsgruppens arbete för att förstå sitt material och anpassa sig till nya metoder och verktyg för att möta barnens behov. Vid utformningen av nya utbildningsmaterial kan studiens resultat bidra med viktiga insikter att beakta.