Syftet med studien är att genom att granska tre av de ”mest utlånade barnböckerna” år 2017, som unga barn i 6-9 års ålder läser, genomföra en kritisk ideologianalys samt bildanalys om hur genusordningen och relationer ser ut mellan manliga och kvinnliga karaktärer i böcker samt om hur karaktärernas genus framställs i dem och hur läsaren teoretiskt kan påverkas av det. Böckerna som text- och bildanalysen baseras på är "LasseMajas detektivbyrå” som är skriven av Martin Widmark och illustrerad av Helena Willis. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hirdmans (2001) grundprinciper om hierarki och dikotomi, Hardings (1986) genusordning samt queerteorin om performativt genus. Resultatet visar att i böckerna skildras en del karaktärer med performativt genus och att en del bryter mot den stereotypiska mallen. Det skildras även traditionella framställningar av genus samt visar karaktärer kunna ha maskulina och feminina genusdrag som anses tillskrivas det motsatta könet. Kvinnliga karaktärer beskrivs oftare med maskulint genus än manliga karaktärer med ett kvinnligt genus. Det råder dikotomier mellan könen, där karaktärer kan skildras som varandras motpoler samt hierarkier där kvinnliga karaktärer går mot manliga yrken medan manliga karaktärer däremot inte går mot kvinnliga yrkesområden. I alla böcker kan läsaren i mötet med texten få ta del av ett par högt uppsatta yrkespositioner med makt, där könsfördelningen inte är jämlik.