<p>Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).</p><p>De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin. Valet av teorier berodde i första hand på att de kunde ge viss förklaring till miljöredovisningens förekomst. </p><p>För att uppnå vårt syfte fann vi att survey var den bästa metoden för vår undersökning. Den utfördes genom en dokumentstudie där företagens årsredovisningar och separata miljöredovisningar granskades. Granskningen gjordes utifrån ett formulär indelat efter företagsnamn, miljöredovisningssätt, omfattning i antal sidor, företagsspecifika variabler och redovisade miljöinformationskategorier.</p><p>För att kunna ta ställning till våra hypoteser använde vi T-test, linjär regressionsanalys och Mann-Whitney test. Undersökningens resultat visade att det skett en ökning av andelen redovisande företag från år 1996 till år 2003. Företagens omfattning av miljöredovisning i antal sidor hade minskat men antal informationskategorier ökat. Miljömyndigheter var den informationskategori som hade ökat allra mest. Storlek och bransch var de företagsspecifika variabler som påverkade miljöredovisningens omfattning.</p>

<p>Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).</p><p>De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin. Valet av teorier berodde i första hand på att de kunde ge viss förklaring till miljöredovisningens förekomst. </p><p>För att uppnå vårt syfte fann vi att survey var den bästa metoden för vår undersökning. Den utfördes genom en dokumentstudie där företagens årsredovisningar och separata miljöredovisningar granskades. Granskningen gjordes utifrån ett formulär indelat efter företagsnamn, miljöredovisningssätt, omfattning i antal sidor, företagsspecifika variabler och redovisade miljöinformationskategorier.</p><p>För att kunna ta ställning till våra hypoteser använde vi T-test, linjär regressionsanalys och Mann-Whitney test. Undersökningens resultat visade att det skett en ökning av andelen redovisande företag från år 1996 till år 2003. Företagens omfattning av miljöredovisning i antal sidor hade minskat men antal informationskategorier ökat. Miljömyndigheter var den informationskategori som hade ökat allra mest. Storlek och bransch var de företagsspecifika variabler som påverkade miljöredovisningens omfattning.</p>

<p>Skulle jämförbarheten kunna öka om bolag använde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag använder sig av denna avskrivningsmetod och i så fall vilka incitament som ligger till grund för ett sådant val. Komponentavskrivning används på materiella anläggningstillgångar och innebär att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslängd (Lind, 2002). </p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fått en sådan genomslagskraft att det mynnat ut i en bättre jämförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. </p><p>Vi har använt oss av det positivistiska synsättet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då vi utifrån befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag väljer att redovisa på ett visst sätt. Teorierna vi använt oss av när vi utformade våra hypoteser är institutionell teori, agentteori och positiv redovisningsteori. </p><p>Undersökningen har vi genomfört med hjälp av en webb-/postenkät som skickats ut till de bolag som genom ett slumpmässigt urval ingått i vår studie. Totalt skickade vi ut enkäter till 45 stycken bolag uppdelade i tre olika storleksgrupper och svarsfrekvensen blev hela 69 %. Det insamlade materialet sammanställdes därefter i vårt analyskapitel där vi gjorde tester av våra hypoteser med hjälp av datorprogrammet SPSS. Beroende på hypotes gjorde vi antingen Chi-två tester eller Fishers exakta test och dessutom T-tester för att se vilka hypoteser som kunde förklaras respektive förkastas. Dessa presenterades sedan i tabeller och diagram varpå resultatet analyserades. </p><p>I sista kapitlet har vi fört en diskussion kring resultatet av undersökningen samt dragit slutsatser utifrån dessa. Endast hypotesen gällande val av revisionsbyrå påvisades ha ett klart samband med val av avskrivningsmetod, resterande hypoteser förkastades och hade således inget med redovisningsvalet att göra. Till sist konstaterades att endast ett fåtal bolag i entreprenadbranschen använder sig av komponentavskrivning, vilket innebär att den rättvisande bilden och jämförbarheten inte är så god som man skulle önska. </p>

<p>Behovet av en granskare har sin grund i agentkonflikten. Revisors roll är att bedöma huruvida företagets finansiella rapportering ger en rättvisande bild. Revisionsprocessen och yrkesetiska regler kräver en professionell analys av företagets risker vid fastställande av revisionsarvodets storlek. Dessutom ställer revisionsmarknadens struktur egna krav på priset på revision. Antalet de största revisionsbyråer har reducerats till fyra, vilket bidragit till att marknads koncentration har ökat. Forskningen försöker förklara mellan stora och små byråer. Resultaten av studier från olika länder är dock inte entydiga. Den svenska revisionsmarknaden har inte varit föremål för någon grundlig undersökning. Syften med denna uppsats är att förklara faktorer som påverkar revisionsarvodets storlek. Vi har antagit den positivistiska vetenskapliga utgångspunkten och den deduktiva forskningsansatsen. Vår undersökning omfattade 183 företag som var registrerade på Stockholmsbörsens A- och O-listor år 2003.</p><p>Med hjälp av teorin har vi identifierat faktorer som har visat sig vara signifikanta variabler som förklarar revisionsarvode. Dessa faktorer är företagets omsättning, skuldsättning, antalet länder där företaget bedriver sin verksamhet, styrelsearvode, tre största ägarnas röstandel och konsulttjänster. Sambandet mellan revisionsbyråns storlek och revisionsarvode har inte visat sig vara signifikant i vår modell. Däremot har vi upptäckt att varumärkes effekt på revisionsarvode varierar från en bransch till en annan. Vi har även noterat att de största revisionsbyråerna tenderar att revidera större företag samt erhålla högre revisionsarvodena. </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse byter revisionsbolag i större utsträckning än aktiebolag som erhållit ren revisionsberättelse samt försöka se och förklara om det finns några samband som ökar eller minskar bytesfrekvensen i de aktiebolag som erhållit oren revisionsberättelse. Variablerna som vi tror har samband med byte av revisionsbolag, och har testats i uppsatsen är följande: privat/publikt aktiebolag, typ av anmärkning, revisionsbolag, revisionskostnad, soliditet, omsättning och antal anställda. </p><p>Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är agentteorin, signalteorin och tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat en egen modell som följer flödet från det att aktiebolaget erhåller oren revisionsberättelse tills beslutet på bolagsstämman om att byta eller behålla sitt revisionsbolag. För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie. 425 aktiebolag som för räkenskapsåret 2002 hade erhållit oren revisionsberättelse och 415 aktiebolag som hade erhållit ren revisionsberättelse medverkade i undersökningen. Uppsatsens resultat speglar hela aktiebolagspopulationen i Sverige. </p><p>Resultaten av dokumentstudien analyserades av Chi-två testet eller Mann-Whitney testet. Vi fann att 10,59 % av aktiebolagen som erhållit oren revisionsberättelse för räkenskapsåret 2002 bytte revisionsbolag för räkenskapsåret 2003. 9,16 % av aktiebolagen som erhållit ren revisionsberättelse räkenskapsåret 2002 bytte revisionsbolag för räkenskapsåret 2003, dock fann testet ingen signifikans dem emellan. Vårt resultat är mycket positivt för revisorskåren eftersom bytesfrekvensen visar sig vara ungefär lika stor oavsett om revisionsbolaget skrivit en ren eller oren revisionsberättelse. De variabler som vi trodde skulle inverka på ett byte visade sig inte stämma med våra uppställda hypoteser. I multivariat korstabellsanalysen fann vi dock att några av våra variabler påverkade bytesfrekvensen. Aktiebolag som har hög omsättning och samma anmärkningsgrad tenderar att avge samma beslut om ett eventuellt byte av revisionsbolag. Detsamma gäller för de aktiebolag som har medel antal anställda och samma revisionskostnad samt de aktiebolag som har lågt antal anställda och samma anmärkningsgrad. Slutligen fann vi att aktiebolag som har samma revisionsbolag och samma anmärkningsgrad avger samma beslut.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.</p><p>Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden. </p><p>Vi har utgått ifrån att vägen till att bli auktoriserad revisor börjar när individen har tagit sin gymnasieexamen. Individen börjar kanske arbeta och får arbetslivserfarenhet inom redovisning. Arbetet kan pågå under den akademiska utbildningen och fram till dess att individen blir anställd som revisorsassistent. Tiden mellan revisorsassistent och tills individen blir auktoriserad revisor kallar vi för total auktorisationstid. Den totala auktorisationstiden består av effektiv auktorisationstid och arbetsavbrott. Effektiv auktorisationstid är den tiden som revisorsassistenten har arbetat heltid med sin anställning. I vår undersökning har vi utgått ifrån den effektiva auktorisationstiden. Alla individen gör inte arbetsavbrott, därför blir det mer jämförbart mellan individerna om man bortser ifrån arbetsavbrottet. </p><p>Vi anser att individuella karakteristiska drag påverkar den effektiva auktorisationstiden. Vi hävdar att könet påverkar den effektiva auktorisationstiden och att det tar längre tid för en kvinna. När en kvinna får barn ändras ofta hennes värderingar, från att tidigare prioritera arbetet till att istället prioritera familjen. Vi anser att ålder påverkar den effektiva auktorisationstiden eftersom en yngre revisorsassistent har sin studieteknik färsk, vilket gör att de vet hur de ska studera för att minnas mer till provet. Vi anser att den effektiva auktorisationstiden påverkas av en stark motivation, en god hälsa baserad på konditionsträning och en stresstålighet. En person som har en starkare motivation tar till sig kunskapen från uppdragen mycket snabbare än en person som inte har lika stark motivation. Fysisk träning gör att en person orkar mer, tänker klarare och blir mindre sjuk. En person som har medelhög stressnivå upplever att hanteringsförmågan och förmågan till anpassning är större än den press personen utsätts för.</p><p>I de sociala egenskaperna kommer en persons effektiva auktorisationstid att påverkas av personens arbetslivserfarenhet av redovisningsarbete och sociala miljö. Både den sociala miljön som personen befann sig i under sin ungdom, d v s klassursprung och den som personen befann sig i under sin utbildning, framför allt under sin akademiska utbildning. En person som föds i en högre social klass vet mer om vilka normer och värderingar som väntar dem eftersom personen har anammat föräldrarnas egenskaper och livsstil. En uppdragsgivare som har examen från en prestigefull skola väljer att ge de mer betydande uppdragen till en person som har examen från samma prestigefull skola eller från liknande prestigefull skola. Arbetslivserfarenhet av redovisning innan en person börjar arbeta på en revisionsbyrå gör att den får lättare att komma in i arbetsuppgifterna och förstå organisationskulturen. </p><p>Den organisation som revisorassistenten blir anställd i kan påverka den effektiva auktorisationstiden genom att erbjuda varierande arbetsuppgifter på grund av sin storlek, att ge stöd med en eller flera mentorer samt möjliggör för den nyanställde att byta position under sin anställningstid. Den medelstora revisionsbyrån har tillräckligt många små och stora klienter för att revisorsassistenten ska få rätt förutsättningar inför revisorsproven. Mentorn kan dela med sig av sin kunskap och ge råd till personen om vad som är viktigt att kunna. En person som har bytt position oftare har fått arbeta med mer varierade uppdrag, får mer bred erfarenhet.</p><p>Utifrån vår teori har vi skapat hypoteser som vi har valt att testa genom en telefonsurvey. Vi har intervjuat revisorer som har skrivit det nya EU anpassade revisorsprovet och fått sin auktorisation under åren 1999-2004. Vi valde det nya revisorsprovet eftersom det är mest aktuellt idag och i framtiden. Vår svarsfrekvent blev 81 % av 74 auktoriserade revisorer. </p><p>Vår teori har visat sig förklara två tredjedelar av den effektiva auktorisationstiden. De faktorer som vi fann ha ett samband med den effektiva auktorisationstiden var motivationen och åldern. Faktorer med ett svagt samband med den effektiva auktorisationstiden är stress och examensplats. Teorin har även visat en antydan till att antal positionsbyten har ett samband med den effektiva auktorisationstiden. Våra övriga faktorer som var; kön, hälsa, arbetslivserfarenhet, social klass, mentor och revisionskontorets storlek visade sig inte ha något samband med den effektiva auktorisationstiden. </p><p>En person som vill göra en snabb karriär inom revisorsyrket bör börja som revisorsassistent direkt efter avklarade studier, eftersom åldern ger en längre effektiv auktorisationstid. En stark motivation ger mer intresse för arbetet och ökar individens målmedvetenhet som i sin tur leder till att individen söker sig till nya utmaningar. En person som vill korta ner sin effektiva auktorisationstid bör lära sig att hantera stress, eftersom vår empiriska undersökning har visat att de personer som har medelhög stressnivå har kortare effektiv auktorisationstid.</p>

<p>Uppsatsens syfte var att beräkna företagets totala kostnader för sjukfrånvaro och undersöka om hälsoinvesteringarna är ekonomiskt motiverbara i form av minskad sjukfrånvarokostnad. </p><p>Vid beräkning av företagets totala kostnader för sjukfrånvaron har vi utgått från Liukkonens modell som innefattar både kvarvarande- och merkostnader som uppkommer till följd av sjukfrånvaron. Modellen har sedan kompletterats med förklaringar från andra författare. </p><p>Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med personalansvariga på tre företag. Vi valde företag i tre olika branscher; ett tjänsteföretag, ett tillverkande företag och ett sjukhus i den offentliga sektorn.</p><p>I vår undersökning fann vi att företagens redovisade kostnader för sjukfrånvaro är betydligt lägre än vad våra beräkningar visade. Detta kan till viss del förklaras med att företagen inte tar hänsyn till de kring- och merkostnader som uppkommer vid sjukfrånvaro. Konsekvenserna av detta kan vara att företagen aldrig ser de totala kostnaderna som sjukfrånvaron medför, vilket i sin tur kan leda till felaktiga investeringsbeslut. Vidare undersökte vi företagets hälsoinvesteringar och om dessa fått effekter på sjukfrånvaron. Undersökningen visade att alla tre företagen hade en minskning i sjukfrånvaro. För att kunna konkludera om det är hälsoinvesteringarna som bidragit till denna minskning har vi granskat andra faktorer som kunnat påverka resultatet. Analysen påvisade att tjänsteföretagets hälsoinvesteringar hade ett samband med minskningen av sjukfrånvaro, vilket gör investeringen ekonomiskt motiverbar. I de andra företagen kunde vi inte påvisa ett direkt samband. </p><p>För att se effekterna av lagen om särskild sjukförsäkringsavgift har vi genomfört ett förenklat exempel på tjänsteföretaget. Beräkningen visade att företaget kommer att få ökade kostnader för sjukfrånvaron från den 1 januari 2005. </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad kunskap om olika faktorer som kan påverka användningen av ett styrsystem. För att ett styrsystem ska vara effektivt krävs det att organisationen använder sig av det frekvent och på ett korrekt sätt. Användningen kan påverkas av olika faktorer och genom att få förståelse för dessa faktorer ökar organisationens förutsättningar att lyckas med styrsystemet.</p><p>För att undersöka vilka faktorer som påverkar användningen av ett styrsystem valde vi att utföra en fallstudie på ett tjänsteföretag. Materialet till undersökningen samlades in genom en webbenkät. Denna enkät skickades ut till 99 kontorschefer på det utvalda företaget. </p><p>För att kunna mäta användningen av styrsystemet delade vi upp den i frekvens, det vill säga hur ofta systemet används, och i korrekthet, det vill säga hur väl de centrala direktiven följs. De faktorer som vi fann påverka frekvensen i användningen är åldern på kontorschefen, kontorets storlek, förståelse för styrsystemet och känslan av att kunna påverka det. Vidare fann vi att kontorets storlek och förståelsen för systemet påverkar korrektheten i användningen.</p><p>I undersökningen fann vi att en äldre kontorschef använder styrsystemet mindre frekvent. Detta bör uppmärksammas då kontorschefen är en nyckelperson som ska föra användningen av systemet vidare till övriga medarbetare. Ett större kontor, med ett högre antal heltidstjänster, använder styrsystemet både mer frekvent och mer korrekt. Vi anser att detta beror på att ett större kontor känner ett ökat behov av systemet, då de inte kan överblicka sin verksamhet lika enkelt som ett mindre kontor. Därför bör avsikten med systemet kommuniceras ut mer effektivt till de mindre kontoren, så att även de känner ett behov av det. </p><p>Vidare fann vi att de kontorschefer som har en högre förståelse av styrsystemet använder det mer frekvent och mer korrekt. Detsamma gäller om de anser att övriga anställda på kontoret har en hög förståelse av systemet. Då förståelsen har stor betydelse för användningen av styrsystemet bör det vara grundat i ett för organisationen välkänt språk och dessutom bör de anställda få internutbildning inom området. Har kontorschefen känslan av att kunna påverka styrsystemet leder det till en mer frekvent användning. Därför är det viktigt att kontorschefen ges möjlighet att påverka utformningen och användningen av styrsystemet. Detta är även viktigt av den anledning att de som använder systemet aktivt, har lättare att se eventuella svagheter som behövs åtgärdas. </p>

<p>Den 1 januari 2005 sker en stor omställning för många av de svenska företagen avseende det sätt deras redovisning skall uppföras på. För noterade företag införs en tvingande lag som innebär att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istället för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska Redovisningsrådet. De onoterade företagen däremot har sedan tidigare haft möjlighet att välja mellan två normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer således ytterligare ett val. Viktigt är dock, för såväl noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. Så vad styr då valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? </p><p>För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsätt samt en deduktiv ansats. Tretton hypoteser har utformats utifrån den teori som använts och den teori som ansågs bäst lämpad för undersökningen var Agentteorin, Positiv redovisningsteori samt Institutionell teorin.</p><p>Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkät och av totalt 392 utskickade enkäter erhölls slutligen 185 svar, vilket utgör 47,2 % av urvalet. Då hypoteserna prövats empiriskt och resultatet analyserats påvisades enligt de bivariata analyserna att sju av undersökningens tretton hypoteser fick falsifieras.</p><p>Slutsatsen av undersökningen visar att koncernmoderbolagets redovisning, bonus/kompensationsavtal och antal ägare är de variabler som, enligt både de bivariata analyserna samt diskriminantanalysen och de logistiska regressionsanalyserna har det starkaste sambandet med valet eller icke valet av IASBs rekommendationer.</p>

<p>Revisionen har många intressenter som drar nytta av revisorn och hans/hennes arbete, däribland företagsledningen. Revisorns uppgift är att göra en oberoende kritisk granskning av årsredovisning, bokföring och förvaltning. Ibland kan företagsledningens förväntningar på revisorn skilja sig åt gentemot vad revisorn faktiskt gör, varför ett förväntningsgap bildas. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om företagsledningens förväntningar på revisorn skiljer sig åt i olika stora företag och hur ett eventuellt förväntningsgap ser ut. Vi har intervjuat företagsledningar och även i viss mån revisorer. Vi finner att fallstudier lämpar sig bäst för vår problemställning eftersom vi anser att våra frågor är känsliga och att frågorna därför bäst kan besvaras genom intervjuer istället för surveys. Vi har med hjälp av redan existerande teorier utvecklat en egen teori som redogör för olika faktorer vilka påverkar förväntningsgapet. Genom faktorer fann vi även att förväntningsgapet kunde vara dynamiskt. Det dynamiska gapet innebär att revisorn överbrygger förväntningarna som de små företagen har, genom att bistå med fler tjänster än vad som ingår i revisionen och därigenom minska förväntningsgapet. Utifrån faktorerna och att förväntningsgapet kunde vara dynamiskt utvecklades hypoteserna. Genom att undersöka sju företag med frågor baserade på hypoteserna fann vi att när företagets storlek ökar, så minskar förväntningsgapet. Fallstudien visar att de små företagen har större förväntningar och förväntningsgapet är större än hos stora företag. Dock kan man se att förväntningsgapet är dynamiskt genom att revisorn överbrygger de små företagens förväntningar.</p><p> </p>