<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken består av ett flertal faktorer; såsom kön, ålder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestämmande, påverkan, arbetslivserfarenhet, avstånd till arbetsplats, kommunikation umgänge och sammanhållning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjälpa oss att försöka få fram om det finns några samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen är utförd på nämndnivå, barn- och utbildningsnämnden, i tre mindre kommuner runt om i Skåne. För att få fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nämnd. För att få fram de olika faktorer som kan tänkas påverka inslaget genomfördes en enkätundersökning, via mail, till alla rektorer inom respektive kommun. Utifrån modellens faktorer har elva hypoteser framtagits och sedan empiriskt prövats. Då underlaget i denna undersökning var ringa kunde inga statistiska säkerställningar av hypoteserna göras utan endast empiriska indikationer på dess relevans. Den empiriska prövningen visade att faktorerna kön, vidareutbildning, arbetslivserfarenhet samt avstånd till arbetsplats påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen.</p>

<p>The corporate governance codes are a way of creating trust for companies in national financial markets. The problem with implementing different codes within the European Union has lead to that the trust has been increased for the companies within the different countries but not internationally, within the European Union. This means that investors will have to look into each country code to decide if a company existing in a financial marketplace can be trusted. A resolution for creating trust internationally could be to create a common code for the European Union. Therefore the aim of our research is through a comparison of different corporate governance codes and institutional systems analyse what similarities and differences the codes and the systems have with each other and through our conclusions make a judgement if it is possible to unite the codes into one common code in the European Union.</p><p>To reach our aim we made three different analyses. In the first analysis we compared four European corporate governance codes (the British, German, Spanish and Swedish) and concluded in which areas we thought the codes could be united. In our second analysis we compared the institutional systems in each of these four countries and concluded the main characteristics of each system that could influence the corporate governance codes. In our third analysis we tried to explain the differences in the codes by the differences in the institutional systems and through the comparison conclude in which parts the codes could be united and in which parts not.</p>

<p>Sarbanes Oxley Act (SOA) är en amerikansk lag som även påverkar svenska företag. Lagen är tillämplig på samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som är noterade på någon amerikansk börs. SOA ställer bland annat krav på att bolagen har ett välutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att få personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delårsrapport och årsrapport som lämnas är korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i värsta fall fängelse. De svenska företagen kommer i olika grad påverkas av ett amerikanskt arbetssätt vilket både kan ge positiva och negativa effekter. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka effekter SOA får för tre Sydkraftbolag som nyligen har implementerat SOA.</p><p>Som undersökningsmetod har vi arbetat med fallstudier. Datainsamling har skett med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. Företagen vi har genomfört undersökningen på är Sydkraft AB, Sydkraft Nät AB och Sydkraft Försäljning AB. Sydkraftkoncernen ägs av ett tyskt energibolag, E.ON, och ett norskt elproducentbolag, Statkraft. Koncernen drabbas av SOA eftersom E.ON är introducerat på New York- börsen. </p><p>Eftersom SOA är en relativt ny företeelse har vi fått använda oss av två generella teorier, agentteorin och nyinstitutionell teori, som stöd i vårt analysarbete.</p><p>De olika företagen i Sydkraftkoncernen har i allmänhet varit positiva till implementeringen av SOA, då de kan ha nytta av SOA på flera olika sätt. Som exempel kan nämnas; ett beskrivningsverktyg för att hantera olika risker och kontroller i arbetet, harmonisera verksamheten och öka stringensen i bolagen. Negativa aspekter som dykt upp med SOA är att det krävs en allt för detaljrik nivå. Ytterligare en negativ aspekt är kostnaden för att implementera och hålla i gång systemet är hög. Dessutom kommer revisionskostnaden att stiga avsevärt. Trots alla dessa negativa aspekter ser bolagen mer positivt än negativt på SOA.</p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att kontrollen av agenten kommer att öka i form av ökad revision och därmed blir även agentkostnaderna större. Vi har dessutom kommit fram till att även om SOA är en tvingande förändring så har mottagandet varit överraskande positivt. Vidare har vi kommit fram till att förändringarna inte blir lika stora för de olika bolagen. </p>

<p>I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. </p><p>Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv. Ett sådant grundar sig på flertalet forskares uppfattning om hur organisationer interagerar med varandra. Uppsalaskolans nätverksmodell har varit vägledande. Denna pekar på samspelet mellan aktörer och relationerna som uppstår, vilket skall ge svar på hur samverkan fungerar och hur den uppkommer. För att ge svar på vilka motiv som är drivande för att samverkan skall komma till stånd har mer sociologiskt inriktad interorganisatorisk teori använts. Dessa teoretiska infallsvinklar ligger till grund för den analysmodell som utvecklats i studien. Slutsatsen av studien är att alla kommuner gynnas av samverkan. Vi fann tre motivgrupper vi ansåg vara orsaken till att kommunal samverkan. Dessa motivgrupper var ekonomiskt relaterade fördelar, politisk styrka och utvecklings- och tillväxtsmöjligheter. Analysen har delats upp i en övre och en undre nivå. I de olika nivåerna har motiven kategoriserats in i ekonomiskt relaterade fördelar, politisk styrka och utvecklings- och tillväxtsmöjligheter. Den övre nivån ses utifrån hela nätverkets motiv till att samverka för att utveckla en gemensam styrka gentemot stat och region. I motsats till den övre nivån ses den undre nivån istället ur den enskilda kommunens motiv till att ingå i nätverket.</p>

<p>När ett företag råkar i ekonomisk kris ställs ofta revisorn inför nya eller ändrade förutsättningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns ställningstagande vid olika bedömningar kommer att påverkas. Påverkan kan bero på olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenägenhet avgöra huruvida denne ska våga gå över gränsen från sitt revisionsuppdrag till rådgivning. </p><p>Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är förbrukat till hälften (ABL 13:12), men även om företaget saknar utmätningsbara tillgångar (UB 4 kap). Frågan är vad revisorn är skyldig att göra och vilka åtgärder han/hon bör vidta när det egna kapitalet visar sig vara förbrukat till t ex 47 %.</p><p>Syftet med vår uppsats var att utreda om en ekonomisk kris hos ett klientföretag påverkar revisorns beslutsfattande vad gäller åtgärder som bör vidtagas för att häva krisen, samt vilka faktorer som är av betydelse för detta beslut.</p><p>Med utgångspunkt från den institutionella teorin skapade vi vår egen teori. Med hjälp av denna modell har vi utvecklat hypoteser om vilka faktorer som påverkar revisorn. En survey undersökning gjordes där vi ställde frågor till 100 auktoriserade och godkända revisorer. </p><p>Vår slutsats är att den ekonomiska krisen hos klientföretaget kombinerad med andra faktorer, såsom omgivningen krav, lagstiftningen, ledningens kunskap, krisens längd och individens kön, påverkar revisorns ställningstagande. Det finns alltså ett orsakssamband mellan krissituationen och revisorns agerande. </p>

<p>Förvaltningsrevisionen är en mycket viktig del av revisionen, men förbisedd i forskningen. Vi vill med vår kandidatuppsats uppmärksamma förvaltningsrevisionen och vilka förhållanden i företaget som kan påverka förvaltningsrevisionens omfattning. </p><p>De riktlinjer som gäller idag är utarbetade av FAR:s revisionskommitté och anger att förvaltningsrevisionens omfattning varierar från företag till företag som en följd av skillnader i förutsättningar och revisorns ambitioner och kompetens. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer i företaget som påverkar förvaltningsrevisionens omfattning. Med hjälp av en egen teori vill vi förklara vilka faktorer i företaget som påverkar förvaltningsrevisionens omfattning, hur de påverkar och varför de påverkar. </p><p>En revisor måste alltid iaktta god revisionssed, vilket innebär att revisorn alltid minst måste granska det som FAR angivit i RS. Om detta ses som förvaltningsrevisionens minimum kan dess maximum sägas vara när nyttan inte längre överstiger dess kostnad. Utöver detta minimum är det de olika faktorerna i företaget som avgör förvaltningsrevisionens faktiska omfattning. </p><p>Vi har tagit fram två olika modeller som vi testade statistiskt med i en multipel regressionsanalys. Med hjälp av modellen förvaltningsrevisionens omfattning i timmar kan 33,1 procent av variationen förklaras och modellen förvaltningsrevisionens omfattning i förhållande till räkenskapsrevisionen kan förklara en vari</p>

<p>Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementets</p><p>promemoria ”Några frågor om revision” utgör ett lagförslag om att kombiuppdrag</p><p>ska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag där någon, som är verksam på</p><p>samma revisionsbyrå som företagets valda revisor, deltar i upprättandet av</p><p>bokföringen. Enligt nuvarande bestämmelser uppkommer en jävssituation om vald</p><p>revisor eller om någon som är verksam på samma revisionsbyrå som den valda</p><p>revisorn deltar i företagets grundbokföring.</p><p>Syftet med vår studie är att utreda vilka konsekvenser som uppkommer om</p><p>kombiuppdrag förbjuds samt se om det finns någon skillnad i uppfattning mellan</p><p>revisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppstå</p><p>om kombiuppdrag förbjuds har vi använt oss av en egen utvecklad modell samt</p><p>intressentmodellen och analysmodellen. Utifrån dessa teorier har vi utvecklat en</p><p>hypotesmodell. I hypotesmodellen har vi satt ”kombiuppdrag” som kärna och utifrån</p><p>detta har vi bildat våra hypoteser.</p><p>Undersökningen har genomförts genom en postenkät utformad med påståenden,</p><p>vilka kan härledas till våra hypoteser. Målpopulationen var 50 revisorer och 50</p><p>redovisningskonsulter. Svarsfrekvensen blev 49 %.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att om kombiuppdrag förbjuds kommer revisorns</p><p>oberoende att stärkas och företagens kostnader att öka. Det finns däremot inget i</p><p>undersökningen som påvisar att revisorns kompetens, revisionens kvalitet,</p><p>årsredovisningens kvalitet eller rådgivningens kvalitet kommer att försämras om</p><p>kombiuppdrag förbjuds. Inte heller tyder den på att det skulle bli svårare för</p><p>revisionsbyråerna att rekrytera arbetskraft. När det gäller redovisningsmarknadens</p><p>konkurrens kan vi inte göra något uttalande då respondenternas svar inte är</p><p>signifikant. När det gäller sambandet mellan uppfattning och yrkeskår kan vi se att</p><p>redovisningskonsulterna är relativt samstämmiga medan revisorernas uppfattning</p><p>många gånger skiljer sig åt. När vi tolkat om varje respondents svar till positiv,</p><p>likgiltig eller negativ framgick det att av revisorerna är lika många negativa som</p><p>likgiltiga till förslaget om att kombiuppdrag förbjuds. Bara ett fåtal är positiva.</p><p>Motsatt inställning har redovisningskonsulterna. Där de allra flesta är positiva.</p>

<p>This dissertation explores and analyses factors which could facilitate Knowledge</p><p>Harvesting, and also how important it is for the parent companies. Knowledge</p><p>Harvesting is one of the knowledge processes within an international joint venture</p><p>network that has not received much attention from the academic community. After</p><p>relevant review of the literature in the area of international joint ventures and</p><p>knowledge management, the authors of the dissertation created a model. The model</p><p>consists of five factors: Motive, Absorptive capacity, Knowledge characteristics,</p><p>Trust, and Control. Eight hypotheses are formulated in order to test the model. The</p><p>empirical study is concentrated on Swedish companies involved in an international</p><p>joint venture with a foreign company. A deductive approach is chosen in order to</p><p>answer the research questions, and primary data is collected using an online survey.</p><p>The results of the questionnaire are analysed in a descriptive manner and several</p><p>conclusions are drawn.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att utvärdera varför företag väljer respektive inte väljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsätts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberättelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.</p><p>Vår teori består av egen modell som byggts upp med influenser från den institutionella teorin. Teorin består av tio faktorer som kan påverka valet av att redovisa sin risk eller ej.</p><p>Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. På grund av att vi försökt att påvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrån en signifikansnivå på 5 %.</p><p>För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns. För vårt urval förelåg signifikant samband mellan att företaget redovisar sin risk och att de inom företaget har en ansvarig för sin riskhantering. Övriga tester av hypoteser presenterades i diagram där eventuella tendenser urskiljdes. De tendenser vi kunde utläsa var att man redovisade sin riskhantering för att visa öppenhet och skapa trovärdighet samt för att man ansåg att det ingår i begreppet rättvisande bild.</p><p>Den teori vi byggde upp våra hypoteser ur visade sig stämma på de faktorer som påverkade företag att redovisa sin riskhantering. Vi lyckades dock inte presentera någon faktor som påverkade företaget att redovisa sin riskhantering. Anledningarna till detta kan vara många, men det kan vara så att de som redovisar sin risk väljer att framhäva detta medan de som inte redovisar inte gärna skyltar med de anledningar som ligger bakom.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.</p><p>För att förklara de faktorer som påverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende. Alla våra hypoteser bygger på intensiteten i relationen som vi anser bero på dels utbyte av information och dels utförande av granskningsaktiviteter åt varandra.</p><p>Undersökningen har vi genomfört med hjälp av enkäter som utfördes genom telefonintervjuer. Respondenterna bestod av både intern och externrevisorer. För att testa hypotesernas riktighet valde vi att använda oss av Fisher´s test. </p><p>Resultaten visar att informationsutbytet mellan intern och externrevisorerna varierar beroende på olika faktorer. Aktivitetsutbytet påverkas däremot inte av våra faktorer från teorin, utan tenderar vara litet oavsett. Internrevisorns oberoende påverkar enligt vårt resultat inte revisorerna val av samarbete, det vill säga intensitet i relationen främjas inte av revisorernas oberoende.</p><p> </p>