<p>Augusti är en händelserik månad. Den innehåller många olika händelser, några sorgliga exempelvis slutet på sommaren, slutet på semestern mm. Den har också en hel del positiva inslag, exempelvis kräftpremiär och skatteåterbäring. Det vill säga om nu inte Johan Wahlström i sina reklamfilmer fått oss att ansöka om e-legitimation och att vi därmed får skattepengarna till midsommar. </p><p>Men är verkligen alla deklarationer korrekta? Hur granskas dessa hos Skatteverket? Vad händer om det är något fel? Kan man ändra ett beslut i efterhand? I så fall, hur går det till?</p><p>Denna uppsats fokuserar på vad som händer om det är fel i deklarationen och i vilka fall som Skatteverket i efterhand kan ändra ett redan tagit beslut. Förhoppningsvis skall de fem frågorna ovan vara besvarade och utredda när detta arbete är genomläst</p>

<p>Problemformulering: Att outsourcing är ett växande fenomen råder det inga tvivel om, men frågan är hur mycket av ett företags verksamhet som kan outsourcas och vad konsekvenserna blir? Är det möjligt att det alltid är framgångsrikt? </p><p>Målet med denna uppsats är att ta reda på vad det är som gjort att outsourcing har blivit så använt och omtyckt och se om det eventuellt finns några misslyckanden.</p><p>o Framgångsfaktorer?</p><p>o Orsaker till mindre lyckade outsourcingprojekt?</p><p>o Hur ska de problem som finns övervinnas?</p><p>Syfte: I detta arbete kommer vi att försöka ta reda på ifall outsourcing är så bra som ryktet säger och vad det är som gör det så bra. Vi kommer även att ta upp mindre lyckade outsourcingprojekt och belysa orsakerna till dessa.</p><p>Metod: Vi har samlat in information genom litteratur, artiklar, teorier, samt empirisk fakta genom intervjuer med personer på företag som har en relation till outsourcing. </p><p>Avgränsningar: På grund av tidsbrist har vi begränsat oss till att endast göra intervjuer i sex företag med outsourcing efter svenska förhållanden. </p><p>Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att outsourcing i de allra flesta fall är framgångsrikt. För att lyckas krävs dock att man tar hänsyn till vissa viktiga kriterier, såsom bra kommunikation, hög kompetens och omfattande förberedelser. </p>

<p>Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning</p><p>(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jämförelse mellan Kodens</p><p>och Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jag</p><p>använt mig av den traditionella juridiska metoden och utgått från den</p><p>rättsdogmatiska ansatsen.</p><p>Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stämman i samband</p><p>med att tredje kvartalsrapporten lämnas. I god tid ska bolaget på sin hemsida</p><p>informera om aktieägarnas rätt att få ärende behandlat av stämman och Koden</p><p>har även noterat ett ökat internationellt ägande i svenskt näringsliv och därför</p><p>ska bolaget överväga om stämman ska simultantolkas. Även regeln om att man</p><p>ska kunna delta i bolagsstämma från annan ort underlättar för utländska ägare.</p><p>En av de stora nyheterna i Koden är att bolagen ska ha en valberedning med</p><p>uppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering av</p><p>styrelsen, nominera revisor och föreslå arvode till revisorn. Bolagen ska även ha</p><p>ett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssäkra den finansiella</p><p>rapporteringen, och ett ersättningsutskott med ansvar för att bereda förslag till</p><p>principer för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.</p><p>Utöver att stärka ägarnas position är informationsgivning Kodens nyckelord. På</p><p>bolagets hemsida ska en speciell plats skapas där all information som krävs</p><p>enligt Koden ska vara lätt tillgänglig. </p><p>Koden fokuserar starkt på den interna kontrollen och transparens i ekonomin som jag anser är förutsättningar för ett väl fungerande näringsliv. Min slutsats blir därför att Koden har en stor funktion att fylla.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige. </p><p>De företag som studien baseras på är Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB. </p><p>Länsstyrelsen och den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden, med hjälp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt ställde krav på många företag att ta miljöfrågorna på allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstånd enligt miljöbalken har i flera år varit skyldiga att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning. </p><p>Vår hypotes belyses med hjälp av agentteorin, analysmodellen, undersökningsmallen och Svante Beckmans 4N-typologi. Agentteorin uppfattar företagets styrnings och kontrollproblem utifrån ägarens, investerarnas och externa intressenters synvinkel. Analysmodellen består av 11 kategorier av miljöinformation som används för att klassificera miljöredovisningarnas innehåll. Undersökningsmallen svarar på till vem företagen vänder sig till i sin miljöredovisning och om företagen följer nationella och eller internationella rekommendationer. Svante Beckmans 4N-typologi avgör varför företagen miljöredovisar. </p><p>Sammanfattningsvis har vår studie visat att det har skett en positiv förändring av informationen i miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen under perioden 1995-2003.</p>

<p>Köp och försäljning av värdepapper kan, beroende på olika omständigheter, beskattas antingen enligt rörelsereglerna eller enligt reavinstreglerna. Sker klassificeringen enligt rörelsereglerna kan underskott på denna rörelse kvittas mot annan inkomst som den skatteskyldige har samt denne har rätt till avdrag för nedskrivning på varulager eftersom innehavet skattemässigt behandlas som lager. Om värdepappren däremot klassificeras som förvaltningsverksamhet finns inte någon nedskrivningsmöjlighet och förluster får enbart dras av mot vinster i samma förvärvskälla. Syftet med uppsatsen är därför att utreda de kriterier som ställs upp för att handel med värdepapper skall klassficeras som rörelse och därmed beskattas enligt reglerna för rörelse.</p><p>Värdepappersrörelse saknar definition i inkomsskattelagen. Det är istället de allmänna bestämmelserna om avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet som styr.</p><p>I uppsatsen har jag använt mig av sex rättsfall för att göra en problematisering av olika situationer där handel med värdepapper förekommer. Jag har diskuterat varje enskilt fall utifrån domen i målet samt utifrån vad lag och förarbeten säger om problemet. Tyngdpunkten ligger på aktiebolag eftersom denna bolagsform varit dominerande av de rättsfall jag funnit som berör ämnet men även rättsläget för enskilda näringsidkare utreds. Vid ett tillfälle görs också en diskussion angående en delägare i ett handelsbolag.</p><p>Det som framkommit är att avgörande inte alltid är om det varit en betydande omsättning och att ett stort antal transaktioner skett. De saknar kanske inte helt betydelse men de kan inte ensamma avgöra portföljens skatterättsliga karaktär. En helhetsbedömning måste göras av omständigheterna i det enskilda fallet där hänsyn till verksamhetens syfte tas. Om det finns ett syfte med verksamheten att bedriva värdepappershandel kan detta till exempel framgå av en ändring i bolagsordningen.</p><p>I uppsatsen framkommer också att bolagsformen har en mycket avgörande betydelse för hur klassificering ska ske. Möjligheterna till en klassificering enligt rörelsereglerna är större i ett aktiebolag än för en enskild näringsidkare som i princip enbart kan ha bankmedel som tillgångar. Detta eftersom alla inkomster räknas till inkomst av näringsverksamhet enligt 13 kap 2 § IL för juridiska personer.</p><p>Ett ytterligare rekvisit är om verksamheten riktar sig mot allmänheten eller enbart är inriktad på ägarens egna tillgångar. Om verksamheten är riktad mot utomstående kunder ställs lägre krav på omsättning och antal transaktioner. Sker värdepappershandeln enbart för egen räkning är verksamheten inte att se som rörelse i skatterättslig mening och därmed skall redovisningen ske i inkomstslaget kapital. Dessa krav ställs dock inte lika högt för aktiebolag, inte ens för ett enmansaktiebolag, som för enskilda näringsidkare. </p>

<p>Konkurrensen inom bilindustrin blir alltmer intensiv och globaliseringen ställer stora krav på underleverantörerna i Sverige. Fordonsindustrin är en bransch där underleverantörerna för tillfället är mycket prispressade. Med tanke på fordonsindustrins utveckling tyckte vi det var mycket intressant att Plastal, ett av världens ledande termoplastiska tillverkningsföretag önskade hjälp med ett problem angående verksamhetens kalkylering. </p><p>Syftet med detta examensarbete var att analysera efterkalkylsystemet för att få en överblick över systemets funktionalitet och betydelse. Dessutom har vi belyst vikten av klara rutiner i Plastals produktkalkylering så att de på ett snabbt, lätthanterligt och tillförlitligt sätt ska kunna arbeta med successiv efterkalkylering och ständigt uppdaterade kalkyler. </p><p>Slutsatsen vi kom fram till i denna uppsats var att det saknas en central styrning, samt en bredare ansvarsfördelning i arbetet med efterkalkyleringen. Vi har även gett förslag på handlingsalternativ för ett funktionsdugligare system samt idéer för att effektivisera arbetet inom efterkalkylering. </p>

<p>Telecom, Internet och Trådlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband är förknippat med osäkerhetsfaktorer, vilka främst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjänsterna inom 3G, krävs integration mellan branscherna och det ställs nya krav på högteknologiska företags resurser och management. </p><p>Syftet är att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. Forskningsfrågorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna där kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nå framgång, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? </p><p>Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssätt. Vi gjorde en fallstudie via två delstudier. Datainsamlingen skedde via databaser, Internet, facktidskrifter och intervjuer. Teorikapitlet innehåller en översiktlig genomgång av resursbaserad teori, teori om kunskap och management samt om strategiska allianser. </p><p>I delstudie 1 beskrivs det kontext 3G utspelar sig i. Mobiltelefonins utveckling, 3G:s kapacitet, aktörer & juridiska, statliga- och intresseorganisationer inom branschen beskrivs. Delstudie 2 fokuserar på fallföretaget Sony Ericsson, (SE). En företagspresentation ges samt beskrivs SE:s interna organisering för kunskapsutveckling, SE:s rutiner för kunskapsspridning och dess tekniska stödsystem. </p><p>I analysen identifierades SE:s materiella- och immateriella resurser samt hur dessa samverkar. SE:s tysta- och explicita kunskap identifierades. För att tydliggöra processerna där kunskap skapas, sprids och överförs användes SECI-modellen. </p><p>Slutsatserna visar att det i resursbaserad teori framträder viss tröghet att studera hur kunskap växer fram. Vi fann inte någon enhetlig definition av kunskap i litteraturgenomgången. Begreppet beskrivs och definieras på olika sätt samt kan det anta olika skepnader. </p><p>SE:s resurser för att skapa konkurrensfördelar kännetecknas av företagets tekniska stödsystem, organisering, tekniskt kunnande, förändringsförmåga samt känsla för timing. För att beskriva hur man kan identifiera aktiviteter och analysera processer sökte vi efter nyckelord via den teoretiska referensramen och fann följande; intuition, förhållningssätt, samverkan, prova & utvärdera, förnya, ackumulera och skapa försprång. Detta beskriver således kunskapens karaktär för att nå framgång. Med hjälp av SECI-modellen analyserades hur SE:s tysta kunskap överförs till explicit kunskap. Därmed är processerna där kunskap skapas, sprids och överförs beskrivna, (se figur 13 & 14, kapitel 6, sid. 96 respektive 100). Processerna kännetecknas av kunskapsorientering, att aktivt verka för att reducera och undanröja kunskapsbarriärer, effektiv användning av företagets explicita- och förpackade kunskap samt förmåga att skapa försprång (se tabeller 1- 4, sid. 110, 111, 113, 115). Tabellerna beskriver hur SE hanterar sina resurser, vad som kännetecknar dem samt dess förväntade effekter.</p>

<p>A great deal of research has been made within the field of companies’ internationalisation processes by many famous researchers in the last four centuries. This dissertation will mainly focus on three modern theories of internationalisation; transaction cost theory, the network approach and the Uppsala Internationalisation model. The purpose of the dissertation is to examine whether these models are applicable to the process of internationalisation. Further, our purpose is to investigate if there are other factors influencing a company’s internationalisation decision process. In order to answer the research questions we developed eight hypotheses and conducted a study on five international manufacturing companies in Skåne; Alfa Laval, Backer AB, Furninova, Kron International and Perstorp AB. </p><p>The need for control of transactions was more of an obstacle in small companies’ internationalisation process than in large companies. The main reasons to engage in networks were to reduce costs and to gain market shares. Further influencing factors for networking were R&D and protection of environment. The companies in our study followed the Uppsala internationalisation model to some extent. Large companies had a higher propensity than small companies to deviate from the traditional establishment pattern of the Uppsala internationalisation model. Other influencing factors in the internationalisation process were coincidence and political changes. The conclusion to be drawn from our study was that the chosen internationalisation theories were applicable to some extent for the studied companies and that a couple of new factors outside the studied theories were to be found. </p>

<p>Ningbo Hi-Tech Park is a special zone in Ningbo City of China. It has seen great economic growth after its establishment. The reasons behind the astonishing economic growth have seldom been investigated. Especially, no research has been done to explain the specific economic phenomena in the NHTP from the perspective of institutions. We aim to have more knowledge about the relationship between institutions and economic growth. Further the result of the dissertation will be presented to the NHTP administrative committee as well as some suggestions to improve economic management. </p><p>Four theories that are the theory of institutional change, the theory of state, the theory of property rights and transaction costs theory are used to explain the establishment of the NHTP with new institutions and how these new institutions motivate investment. The Solow Growth Model and Porter’s Diamond Model were shortly introduced in order to give a picture of the relationship between institutions, investment and economic growth.</p><p>The research results indicated that all the institutional changes in the NHTP are important to attract investment. The five most important institutions can be grouped into two categories. They are the visible profits including “the favorable tax policies and subsidies from the local government” on one hand, the efficiency of government including “the stability of regulations and policy, the simplified administrative procedure and the high quality service of servant” on the other hand. The favourable tax policies head the list of the five institutions. There are no significant differences among companies in different industries, different sizes and different types</p>

<p>This dissertation focuses on the roles of government intervention in developing circular economy. We start with a pre-study of the theories and literature related to circular economy in the developed countries around world. Several case studies are adopted to illustrate the different measures in developing circular economy. Case studies concerning the environmental taxation, the tradable permits and the green certificate system put an emphasis on the economic role of government intervention. A case study of a circular economy in the city of Kristianstad including C4 Energy Company and waste management covers all the measures in harmonization. At last a framework of government interventions and eight proposals based on Swedish experience are tested and supported. Then a comparison between Sweden and China is carried on under a Chinese context through a case study of Chinese Eco-park. The framework is categorized into three aspects: state regulation, economic instruments and social balance mechanism. After the comparison, some modifications are done. We develop a framework and eight proposals in developing a circular economy in China. </p>